Mensvärk

Mensvärk är vanligt och innebär att du får ont i nedre delen av magen, ryggen och ryggslutet i samband med att du har mens. Ibland kan värken även stråla ut i nedre delen av ryggen, ljumskarna och låren. Det finns flera saker du kan göra för att minska värken. 

Vad är mensvärk? 

Ungefär en gång i månaden får kvinnor från och med puberteten fram till klimakteriet menstruationsblödningar. Hur mycket och hur länge du blöder varje gång du har mens varierar från person till person. Det är vanligt att få värk i mage och rygg i samband med mensen, så kallad mensvärk. 

mobil

Sök vård online

  • Snabb hjälp direkt via chatt 
  • Öppet året runt 7-22

Mensvärk uppstår och beror på att livmodern drar ihop sig för att kunna stöta ut slemhinnan. Runt livmodern finns mycket nerver som påverkas när den drar ihop sig. Det är också därför det kan göra ont i ryggen, ljumskarna och låren. 
 
Om du lider av kraftig och svår mensvärk kan det även bero på följande orsaker:

  • Endometrios som innebär att det finns livmoderslemhinna på andra ställen än inuti livmodern.
  • Myom som är en slags muskelknuta inuti livmodern. 
  • En inflammation i en äggledare eller en inflammation i livmodern.  

Symptom kopplat till mensvärk

Det är inte alla som upplever att det gör ont i samband med mens. En del får lite ont ibland och andra får alltid jätteont. Det är vanligt att få ont någon dag innan mensen kommer och sedan brukar värken vara som värst under de första dagarna under mensen. När du har mensvärk kan värken göra så att du: 

  • Blir kallsvettig
  • Känner dig yr och svimfärdig 
  • Mår illa
  • Får diarré

Behandling av mensvärk

Om receptfria smärtstillande läkemedel inte hjälper mot din mensvärk kan du behöva behandling som minskar eller tar bort din mens. Då används ofta preventivmedel av olika sorter. Det är också möjligt att lindra smärtan med hjälp av behandling med tens. 

Preventivmedel 

Genom att minska eller helt ta bort mensblödningarna kan du slippa mensvärken. Detta kan göras med hjälp av olika preventivmedel. Rådfråga barnmorskan som hjälper dig att skriva ut receptet, vad hen tror kan passa dig bäst. 
 
P-piller, p-plåster, p-ring och p-stav gör att du inte får någon ägglossning och därför heller ingen vanlig mens.  
Hormonspiral och östrogenfria p-piller och p-stavar gör så att du får mindre blödningar, blöder mer sällan eller inte alls.  

Behandling med tens

Du kan få behandling med tens, som är en smärtlindringsmetod som innebär att nerverna under huden stimuleras med hjälp av elektriska strömmar.  Detta görs av en läkare eller en fysioterapeut och du får behandlingen när du har värk. Effekten sitter i så länge behandlingen pågår men genom att stimulera nerverna förstärks kroppens eget system för att lindra smärtan. 

Egenvård - vad kan jag göra själv?

Ta smärtstillande läkemedel

Du kan använda receptfria smärtstillande läkemedel mot mensvärk. Ibuprofen och naproxen är ofta bäst på att lindra mensvärk men du kan också använda läkemedel som innehåller paracetamol. Det är bra att ta läkemedlet så snabbt som möjligt när du känner att värken kommer krypande. Följ alltid den dos som rekommenderas på förpackningen.  

Använd värme 

Värme gör att musklerna slappnar av och då gör det mindre ont. Så lägg något varmt på magen eller mot ryggen. Det kan vara en vattenflaska med varmt vatten i eller en vetekudde som du värmt i ugnen eller mikrovågsugnen. Att ta en varm dusch eller ett varmt bad kan också lindra. 

Rör på dig 

Det är bra att röra på sig och vara aktiv mellan mens-perioderna för att förebygga värk, men det går utmärkt att träna även under mensen om du klarar av det trots mensvärken. Att ta en promenad kan lindra också, du behöver inte träna så att svetten rinner. 

När och var ska jag söka vård?

Ta kontakt med din vårdcentral, en gynekologisk mottagning eller en barnmorskemottagning om du känner igen dig i något av följande: 

  • Du får plötslig mensvärk utan att ha haft det tidigare. 
  • Receptfria läkemedel hjälper inte mot din mensvärk.

Du kan vänta tills det blir vardag om det är helg. 
 
För dig som går i grundskolan eller på gymnasiet 
Du kan ta kontakt med elevhälsan eller vända dig till en ungdomsmottagning för att få hjälp med dina besvär.  

Vi hjälper dig

Tyvärr hittades inga mottagningar med vald stad och kategori.