Hjärtsvikt

Hjärtsvikt uppstår när hjärtat inte orkar pumpa ut så mycket blod som kroppen behöver. Det kan bero på att hjärtmuskeln inte kan slappna av som den ska eller att dess förmåga att dra ihop sig är försvagad. Hjärtsvikt är alltid allvarligt, men det finns bra behandlingar som kan hjälpa till att stötta och förbättra hjärtats arbetsförmåga.

Vad är hjärtsvikt?

Hjärtsvikt uppstår när hjärtat inte orkar pumpa ut tillräckligt med blod till kroppen. Cellerna i kroppen får då för lite näring och syre. Det i sin tur leder till att kroppen aktiverar ett hormonsystem som motverkar hjärtats arbete ytterligare.

Hjärtsvikt kallas ibland för hjärtinkompensation eller hjärtinsufficiens och beroende på vilken hjärthalva det är som har en försämrad funktion, brukar man tala om vänstersvikt eller högersvikt. Om båda hjärthalvorna har försämrad funktion kallas det för biventrikulär hjärtsvikt.

När man drabbas av hjärtsvikt blir det ett högt tryck i hjärtrummen och det kan samlas blod i benen och i magen. Inre svullna organ i magen ger ofta magbesvär av olika slag. Det händer framförallt om höger sida av hjärtat inte orkar pumpa undan blodet. När vänstra delen av hjärtat sviktar och ger högt tryck i hjärtrummen kan det samlas blod i lungorna vilket leder till att du får andningsbesvär.

Den försämrade muskelfunktionen som uppstår i hjärtat vid hjärtsvikt kan vara av olika slag:

  • Systolisk dysfunktion. Detta är den vanligaste formen och innebär att den sammandragande, så kallade systoliska pumpförmågan, är försvagad.
  • Diastolisk svikt. Det vanligaste tillståndet om du har diabetes eller högt blodtryck  och innebär att du har kvar den sammandragande pumpförmågan men har symptom och förhöjda NTproBNP-värden. Då har ofta hjärtmuskeln blivit mindre elastisk och styvare vilket innebär att hjärtkammaren inte kan vidga sig tillräckligt i avslappningsfasen. Detta gör att hjärtat får problem med att fyllas och det leder ofta till att det bildas ett högre tryck i hjärtrummen.

Symptom på hjärtsvikt

Följande symptom kan vara tecken på att du drabbats av hjärtsvikt:

  • Du är trött och orkar mindre än vanligt.
  • Du blir lätt blir andfådd.
  • Du har svårt att äta och har ont i magen.
  • Du har svullna ben och anklar.
  • Du har svårt att sova liggande.
  • Du behöver ofta gå upp på toa på natten.

Om du upplever något av följande symptom kan du ha drabbats av akut hjärtsvikt och det kan vara livshotande:

  • Du är mycket trött.
  • Din andning blir rosslig och du får kraftig andnöd.
  • Det känns trångt eller gör ont i bröstet.
  • Du har hjärtklappning.
  • Du kallsvettas.

Behandling av hjärtsvikt

Hjärtsvikt behandlas alltid med läkemedel som förbättrar hjärtats arbetsförmåga. Ibland behöver du också få behandling för någon annan hjärtsjukdom eller bakomliggande faktor som har orsakat hjärtsvikten.

Allvarligare fall av hjärtsvikt kan behöva åtgärdas med hjälp av kirurgiska ingrepp som till exempel klaffoperation, kranskärlsoperation eller ballongvidgning.

Ibland kan en pacemaker sättas in för att hjälpa till att förbättra pumpförmågan och samordna sammandragningarna i hjärtats kammare. Om din hjärtsvikt orsakar svåra problem trots optimal behandling kan du få genomgå en hjärttransplantation. Ungefär hälften av de som väntar på en hjärttransplantation får behandling med mekaniskt cirkulationsstöd i form av en hjärtpump.

Många sjukhus har speciella hjärtsviktsmottagningar där du kan få möjlighet till utredning, information och individanpassad utbildning och plan för din vård. På en hjärtsviktsmottagning brukar du ofta få hjälp av ett helt team som består av läkare, sjuksköterska och fysioterapeut.

Varför får man hjärtsvikt?

Det finns många olika orsaker till att du kan drabbas av hjärtsvikt, och ibland finns det mer än en specifik orsak. De vanligaste orsakerna till att du drabbas är:

  • Kärlkramp
  • Högt blodtryck
  • Hjärtinfarkt
  • Diabetes
  • Rubbningar av hjärtrytmen som exempelvis förmaksflimmer

Andra orsaker till hjärtsvikt kan vara:

  • Medfött hjärtfel eller fel på hjärtklaffarna
  • Kardiomyopati, det vill säga olika sjukdomar som försvagar hjärtmuskeln
  • Hjärtmuskelinflammation
  • Följder av någon annan sjukdom, som exempelvis lungsjukdom eller blodbrist
  • Biverkningar av läkemedel så som psykofarmaka eller cytostatika
  • Sköldkörtelsjukdom
  • Inflammationssjukdomar så som sarkoidos och amyloidos
  • Alkohol och narkotika

Egenvård - vad kan jag göra själv?

Det är vanligt att sjukdomar som diabetes, kärlkramp, högt blodtryck och hjärtinfarkt orsakar hjärtsvikt. Därför gäller det framförallt att följa de råd och rekommendationer kring behandling som du redan har fått i samband med dessa sjukdomar.

Om du har hjärtsvikt är det viktigt att du gör vad du kan för att underlätta för hjärtats arbete. Detta kan du göra på bästa sätt genom att:

  • Ta dina läkemedel i rätt dos och regelbundet. Var noggrann.
  • Motionera och rör på dig regelbundet. Försök vara aktiv i vardagen.
  • Sluta röka.
  • Undvik att dricka alkohol.
  • Minska intaget av salt i maten och ät rikligt med frukt och grönt dagligen.
  • Gå på regelbundna besök hos läkare eller sjuksköterska som specialiserar sig på hjärtsvikt.
  • Håll koll på din vikt. Väg dig ofta, gärna varje dag, och kontakta vården om du går upp i vikt. Använd vätskedrivande läkemedel om du samlar på dig vätska i kroppen.
  • Vaccinera dig mot influensa och lunginflammation årligen.

När och var ska jag söka vård?

Du bör ta kontakt med din vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har symptom som tyder på hjärtsvikt eller om din konstaterade hjärtsvikt försämras trots behandling. Om det är stängt kan du vänta tills vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen öppnar igen.

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du får symptom som tyder på svår hjärtsvikt. Om det inte är öppet bör du istället söka vård på en akutmottagning.

Om du får svår andnöd eller ont i bröstet ska du alltid ringa 112.