Höftledsartros

Ledbrosket fungerar som stötdämpare och glidyta för höftleden. Vid höftledsartros tunnas brosket ur, vilket kan vara smärtsamt och påverka livskvaliteten. 

Vad är höftledsartros?

Höftledsartros är en sjukdom som börjar i ledbrosket. Friskt ledbrosk är fast och elastisk och fungerar som stötdämpare och glidyta för höftleden. Höftledsartros innebär att brosket gradvis tunnas ut och till slut kan det försvinna helt. 
 
Vad som orsakar sjukdomen är fortfarande till största delen okänt men sannolikt är belastning en av flera troliga orsaker. Ärftliga faktorer påverkar också risken för artros.

Symptom

Tidiga symptom är lätt smärta i ljumsken eller övre delen av låret vid ansträngning. Besvären kan öka med tiden men varierar ofta i perioder. Igångsättningssmärta, ökad stelhet och senare värk även i vila är en vanlig besvärsutveckling. Oftast får du bara besvär i ena höftleden, en tredjedel av dem som får artros får problem i båda höfterna.  

Vem drabbas?

Artros i höftleden är en av de vanligaste ledsjukdomarna i västvärlden. Män och kvinnor drabbas ungefär lika ofta och risken för artros ökar ju äldre du blir. Ungefär tre av hundra personer över 55 år har höftledsartros. Varje år opereras ungefär 15 000 nya höftleder in hos personer som lider av svår höftledsartros. Medelåldern bland dem som opereras är 70 år. 
 
Det är vanligast att du får höftledsartros utan att du tidigare har haft några skador eller sjukdomar i höftlederna. Det är fortfarande till största delen okänt vad som orsakar sjukdomen men det finns sannolikt både ärftliga och belastningsrelaterade orsaker. Uttrycket ”förslitning” tolkas ibland som att du använt din höft för mycket men något klart sådant samband finns inte. 
 
Vissa yrkesgrupper såsom lantbrukare, brandmän och byggnadsarbetare har en klart ökad förekomst av artros jämfört med befolkningen i övrigt.  
 
Risken är också högre för elitidrottare och för dem som tidigare har ådragit sig en skada i höftleden.  
 
En annan trolig orsak är övervikt. Har du vid fyrtio års ålder en övervikt, ökar risken för en framtida höftledsartros två till tre gånger.

Diagnosen höftledsartros

Diagnosen höftledsartros innebär förutom smärta och stelhet att artrosen också syns på röntgen. Du kan ha artrosförändringar som syns på röntgen men utan att du upplever några särskilda besvär. Att ha ont kring höften behöver inte innebära att du har fått artros. Det finns andra sjukdomar eller inflammationer som ger smärta, och som ofta går över på några veckor eller månader. 

Egenvård - vad kan jag göra själv?

Det är bra att bevara muskelstyrka och rörlighet så gott det går. Smärtstillande mediciner kan påtagligt lindra smärtan och möjliggöra fortsatt motion som cykling, simning, promenader med mera.  
 
Skor med stötupptagande sula (till exempel joggingskor med luftkuddesula eller dylikt) i kombination med en käpp, gåstavar eller en krycka kan lindra avsevärt och skjuta en operation på framtiden.  
 
Övervikt belastar såväl rygg, höfter som knän.

När och var ska jag söka vård?

Sök dig i första hand till din husläkare på din vårdcentral som kan beställa röntgen. Husläkaren kan också förskriva smärtlindrande läkemedel. I tidig fas hjälper exempelvis Alvedon/paracetamol, men högre smärta kan kräva kombination med starkare medicin.  
 
Husläkare bör även remittera till fysioterapeut för genomgång och träningsprogram/ ”artrosskola”. 
Om smärta/värk tilltar och livskvaliteten blir låg trots dessa insatser kan en remiss skickas till ortoped för att diskutera förutsättningar för en operation. En remiss till någon av Capios ortopediska verksamheter är lämplig om du inte är hjärtsjuk eller på annat sätt har en ökad operationsrisk.

Höftledsoperation

En höftledsoperation – höftledsprotes, innebär att den slitna höftleden avlägsnas och ersätts med en konstgjord kula och skål, oftast av metall och plast. Kulan fästs i lårbenet och skålen fästs i bäckenet. 
 
Det finns variationer avseende höftledsprotesens konstruktion som beror på patientens ålder, vikt, med mera. Man försöker ge bästa möjliga förutsättningar för lång och god höftledsfunktion hos varje enskild individ. 90–95 procent av alla nya höftleder fungerar utmärkt i mer än tio år, ungefär var tioende protes måste någon gång opereras om. Nio av tio håller alltså resten av livet. Ju yngre du är när du byter din höftled desto större risk att den någon gång senare får opereras om. 
 
Vanliga symptom efter operation  

  • Bensvullnad. Svullnad kring höften sjunker ner och det kan bli en synlig svullnad kring knät, ofta ända ner till fotknölarna. Svullnaden brukar försvinna efter en-två månader. 
  • ”First step pains”. Smärta eller stelhet första stegen när du suttit ett tag. Detta beror inte på höftkulan utan på mjukdelar i operationsområdet som fortfarande är lite svullna. Denna typ av smärta går i allmänhet över inom sex-tolv månader. 
  • ”Klickljud” från höften. Kan förekomma och brukar vara övergående i takt med att höften blir mer och mer stabil.
  • Känselbortfall kring såret är vanligt, försvinner vanligen efter något år.
  • Smärta på utsidan av höften i form av träningsvärk eller i svårare fall i form av ”trochanterit” – en form av överbelastningssymptom som kan vara långvarigt i ett fåtal fall. 

Risker med operation
Komplikationer är ovanliga. Men förekommer som vid all kirurgi.

  • Infektion. Förekommer i mindre än en procent av fallen. Kan vara akut efter operation eller komma mer smygande under längre tid. I många fall räcker det med att spola ur såret och behandla med antibiotika. I svåra fall kan man bli tvungen att avlägsna protesen och behandla innan man kan sätta i en ny.
  • Blodpropp. Förekommer i någon procent av operationer, kan sitta i vaden och orsaka smärta, svullnad, feber men även gå till lungan och orsaka andfåddhet. Leder sällan till allvarliga konsekvenser i slutändan men är viktigt att behandla. Vid misstanke, sök akutsjukhus för bedömning.
  • Blödning (under operation eller efteråt som ibland kan kräva blodtransfusion), Luxation (att kulan hoppar ur led) och nervskada (kan leda till känselnedsättning i benet eller svårighet att röra på foten) är mycket ovanligt och inträffar väldigt sällan.  
  • Benlängdsskillnad. Det opererade benet kan bli för långt eller för kort. Om det är mindre än 15 mm skillnad brukar det inte märkas, är det mer kan det kräva skojustering. Benlängdsskillnad kan vara svår att bedöma och upplevelsen kan påverkas av om du till exempel har en stelhet i ryggen eller snedhet i bäckenet. Man bör vänta med att bedöma detta tills det har gått minst sex veckor efter operation. 
  • Kvarstående hälta. Det är normalt att du behöver gå med kryckor i flera månader efter operationen medan musklerna återbyggs och blir starkare. Vissa kan släppa kryckorna redan efter två månader medan andra kan behöva dem i åtskilliga månader. Riskfaktorer för långvarig hälta är exempelvis övervikt, hög ålder och rökning. Det tar också längre tid om du före operation haft en väldigt stel led under lång tid.

Förväntat resultat 
Få ångrar att de lät operera sin slitna höftled, ca 90 procent anger att de fått sina förväntningar uppfyllda och efter tio år är fortfarande ca 90 procent nöjda. I regel gäller att resultatet, det vill säga smärtlindringen, blir bättre ju mer smärta du har före operationen och omvänt – för tidig operation ger inte tydlig effekt på funktionen. Det finns alltså inget skäl att operera höftleden i tidigt skede för att undvika att det blir värre.  
 
Du bör ta dig igenom den tidiga artrosutvecklingen och invänta att kroppen (och själen) är väl inställd på en större ledoperation. Operation syftar till att minska/ta bort smärtan, och som en följd av detta blir funktionen i höften därför bättre. 
 
En konstgjord höftled kan aldrig ersätta en frisk naturlig höftled, därför måste du acceptera att leden ibland signalerar obehag, stelhet efter vila eller liknande fenomen. Om du utsätter din nya höftled för stora påfrestningar ökar risken för att den ska lossna eller slitas ut i förtid, vilket sker hos ca fem procent av dem som blivit höftprotesopererade. Vi avråder därför från motionslöpning och att undvika kontaktsporter som fotboll och dylikt. I övrigt är den nya höftleden till för att användas! 
 
Ett gott omdöme är en god hjälp för att vårda din utbytta höftled, för den något äldre patienten bör en ny höft inte nämnvärt begränsa vardagen.  

Sjukskrivning och rehabilitering

Sjukskrivningen anpassas efter dina individuella behov och din arbetssituation, och kan variera mellan en vecka upp till flera månader. En snabb förbättring sker de första två till tre månaderna av rehabilitering. Vissa fysiskt tunga yrken kan vara direkt olämpliga med en ny höftled, men det får du försöka se över inför din operation och ha en dialog med din läkare om. 
Noggrannhet och ihärdighet med rehabiliteringen är av stor vikt för slutresultatet. Det är viktigt med rörlighet och uppbyggnad av styrka i muskulaturen kring höften efter operationen. 
 

Vi hjälper dig

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17