Knäledsartros

Knäledsartros är en sjukdom som börjar i ledbrosket. Friskt ledbrosk är fast och elastiskt och fungerar som stötdämpare och glidyta för knäleden. Knäledsartros innebär att brosket gradvis tunnas ut och tills slut kan det försvinna helt. 

Vad är knäledsartros?

Knäledsartros är en degenerativ ledsjukdom. Det innebär att brosket på ledytorna gradvis tunnas ut och tillslut helt kan försvinna. Vad som orsakar sjukdomen är fortfarande till största delen okänt men sannolikt är belastning en av flera troliga orsaker. Ärftliga faktorer påverkar också risken för artros. 

Symptom 

Tidiga symptom är lätt smärta i knäet vid ansträngning. Besvären kan öka med tiden men varierar ofta i perioder. Ibland kan man också notera en ökad hjul-eller kobenthet. Igångsättningssmärta, ökad stelhet och senare värk även i vila är en vanlig besvärsutveckling.  
 
Oftast får du bara besvär i ena knäet men en tredjedel av dem som får artros får problem i båda knäna.  
 
För att få diagnosen artros så ska det finnas typiska röntgenfynd tillsammans med smärta och stelhet. Du kan också ha artrosförändringar som syns på röntgen utan att du upplever särskilda besvär. 

Vem drabbas? 

Artros i knäleden är en av de vanligaste ledsjukdomarna i västvärlden.  
 
I åldersgruppen < 45 år är det ca en procent som drabbats, övervägande män. I högre åldrar dominerar kvinnor statistiken och ungefär dubbelt så många kvinnor som män är drabbade.  
 
I åldersgruppen < 65 år anses ca 10 procent ha symptomgivande knäartros. Risken för artros ökar med åldern.  
 
I Sverige opereras varje år ungefär 15 000 patienter för svår knäledsartros. Majoriteten av dem som opereras är mellan 70–80 år.  
 
Det finns flera enskilda faktorer som påverkar risken att utveckla knäledsartros: 

  • Tidigare elitidrottare har högre risk än normalbefolkningen, framför allt fotbolls-och ishockeyspelare samt skidåkare.  
  • Motionsidrottande medför inte ökad risk men en genomgången knäskada, till exempel korsband eller menisk ökar risken avsevärt för att i ett senare skede utveckla artros.
  • Genetiska faktorer, ärftlighet, anses också påverka risken för artros.
  • Vissa yrkesgrupper med upprepad tung knäbelastning, huksittande eller hopp har en ökad förekomst av artros jämfört med befolkningen i övrigt. 
  • En annan viktig orsak är övervikt. Varje extra kilo belastar ledytorna i knäet tre-fyrfaldigt.

Egenvård - vad kan jag göra själv? 

Du ska försöka bevara muskelstyrka och rörlighet så gott det går. Smärtstillande mediciner kan påtagligt lindra smärtan och möjliggöra fortsatt motion.  
 
Cykling är en utmärkt träningsform, 20 minuter dagligen på motionscykel kan ge häpnadsväckande stora resultat.  
 
Skor med stötupptagande sula (till exempel joggingskor med luftkuddesula eller dylikt) i kombination med käpp, gåstavar eller en krycka kan också lindra avsevärt och skjuta en operation på framtiden.  
 
Övervikt belastar såväl rygg, höfter som knän.

När och var ska jag söka vård?

Din vårdcentral ska vara behjälplig med all vård fram till dess att en eventuell operation blir nödvändig. Vilket innebär att diagnosen ställs med hjälp av röntgen och läkarundersökning på vårdcentralen.  
 
Husläkaren kan förskriva smärtlindrande läkemedel. I tidig fas hjälper receptfria smärtstillande tabletter bra men högre smärta kan kräva kombination med starkare läkemedel. I vissa fall kan också cortisoninjektioner i knäleden mildra symptomen.  
 
Husläkare kan även remittera till fysioterapeut för genomgång och träningsprogram. 
Om smärta/värk tilltar och livskvaliteten blir låg trots dessa insatser kan en remiss skickas till ortoped för att diskutera förutsättningar för en operation.

Operation 

På ortopedkliniken kan läkaren ta ställning till om du kan vara behjälpt av en operation. Det finns flera tänkbara möjligheter: 

  • Total knäledsprotes. Det absolut vanligaste ingreppet, vilket innebär att ledytorna i knäet ersätts med en knäledsprotes av stål och plast.
  • Halv knäledsprotes. I vissa fall räcker det med att ersätta bara en del av knäet, i allmänhet insidan.
  • Osteotomi. Hos enstaka yngre individer med artros bara på in-eller utsidan av knäet kan en osteotomi, omvinklingsoperation, göras. Detta innebär att man vinklar om benet så att den sjuka delen av knäet avlastas. 

90–95 procent av alla nya knäleder fungerar utmärkt i mer än tio år, ungefär var 20:e protes måste någon gång opereras om. Ju yngre du är när du byter din knäled desto större risk att den någon gång senare får opereras om. 

Vanliga symptom efter operation

  • Bensvullnad. Svullnad kring knät sitter kvar i tre till sex månader, någon gång längre än så. Det ska normalt minska månad för månad. Svullnad kring vad och fot efter uppegående är vanligt och kan kräva att du lägger dig i säng och lägger upp foten högläge, (så högt ovan hjärtnivå som möjligt). 
  • Nattligt obehag. Svårigheter att hitta bekvämt läge att sova i – kan kräva smärtlindring till natten. 
  • "Klickljud" från knät är vanligt, särskilt vid belastning av böjt knä, och brukar vara övergående i takt med att knät blir mer och mer stabilt.
  • Känselbortfall kring såret är vanligt, särskilt på utsidan av knät, ofta ett handflatestort område. 
  • Smärta och svullnad efter träning. Ibland måste man lugna sig litet och invänta att svullnaden går ner innan man kan träna eller belasta hårdare. 

Risker med operation
Komplikationer är ovanliga. Men förekommer som vid all kirurgi. 

  • Infektion. Förekommer i mindre än en procent av fallen. Kan vara akut efter operation eller komma mer smygande under längre tid. I många fall räcker det med att spola ur såret och behandla med antibiotika. I svåra fall kan man bli tvungen att avlägsna protesen och behandla innan man kan sätta i en ny.
  • Blodpropp. Förekommer i någon procent av knäprotesoperationer, kan sitta i vaden och orsaka smärta, svullnad, feber men även gå till lungan och orsaka andfåddhet. Leder sällan till allvarliga konsekvenser i slutändan men är viktigt att behandla.
  • Blödning. Kan uppstå under operation eller efteråt och kan ibland kräva blodtransfusion.
  • Luxation, att protesen hoppar ur led är mycket sällsynt vid knäproteskirurgi.
  • Nervskada. Kan leda till känselnedsättning i benet eller svårighet att röra på foten. Mycket ovanligt.
  • Benlängdsskillnad. Förekommer egentligen inte som följd av knäproteskirurgi. Däremot blir det opererade benet funktionellt sett ofta litet längre då det blivit rakare.
  • Stelhet. Ibland har man svårt att få upp rörligheten efter operation. Det kan bero på att du inte tagit tillräcklig smärtlindring för att kunna träna. Om du inte kommer upp i 90 graders böjning inom en månad brukar vi rekommendera en mobilisering i narkos. 
  • Proteslossning. Tidig proteslossning kan förekomma även utan infektion men är sällsynt.
  • Fraktur. Kan uppstå i form av en spricka intill protesen. Är den omfattande kan den leda till proteslossning och behov av omoperation. Mycket ovanligt.

Förväntat resultat
Få ångrar att de lät operera sin slitna knäled, ca 90 procent anger att de fått sina förväntningar uppfyllda och efter 10 år är fortfarande ca 90 procent nöjda. I regel gäller att resultatet, det vill säga smärtlindringen blir bättre ju mer smärta du har före operationen och omvänt, för tidig operation ger inte tydlig effekt på funktionen. 
 
Det finns alltså inget skäl att operera knäleden i tidigt skede för att undvika att det blir värre. Man bör ta sig igenom den tidiga artrosutvecklingen och invänta att kroppen (och själen) är väl inställd på en större ledoperation. Operation syftar till att minska/ta bort smärtan, och som en följd av detta blir funktionen i knäet därför bättre. 
 
En konstgjord knäled kan aldrig ersätta en frisk naturlig knäled, därför måste man acceptera att leden ibland signalerar obehag, stelhet efter vila eller liknande fenomen. Om du utsätter din nya knäled för stora påfrestningar ökar risken för att den ska lossna eller slitas ut i förtid, vilket sker hos ca fem procent av dem som blivit knäprotesopererade. Vi avråder därför från motionslöpning och att undvika kontaktsporter som exempelvis fotboll. I övrigt är den nya knäleden till för att användas. 
Ett gott omdöme är en god hjälp för att vårda sin utbytta knäled, för den något äldre patienten bör ett nytt knä inte nämnvärt inskränka på en normal vardag. 

Sjukskrivning och rehabilitering

Rehabiliteringsperioden efter en knäoperation är individuell. En snabb förbättring sker de första två till tre månaderna efter operation och sjukskrivning anpassas efter varje individs behov, allt från tre veckor till flera månader. Vissa tungt belastade yrken kan vara olämpliga med en ny knäled. Den tål tung belastning men tycker mindre om kraftiga stötar. 
 
Noggrannhet och ihärdighet med rehabiliteringen är av stor vikt för slutresultatet. Det är viktigt med rörlighet och uppbyggnad av styrka i muskulaturen kring knäet efter operationen. 

Vi hjälper dig

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17