Karpaltunnelsyndrom

Besvär med domningar, pirrningar eller stickningar i fingrarna kan vara symptom på Karpaltunnelsyndrom. Med hjälp av egenvård kan besvären gå över. Vid påtagliga besvär kan operation vara nödvändig. 

Vad är karpaltunnelsyndrom?

Orsaken till Karpaltunnelsyndrom är att medianusnerven (en viktig nerv i handen) kläms i en trång bindvävskanal i handflatan så att blodflödet till nerven minskar. Handens böjsenor och nerver går tillsammans under karpalligamentet. 

Symptom

Vanligen förekommer symptomen nattetid och stör sömnen, men de kan även uppträda vid aktiviteter så som bilkörning. När du använt handen en stund eller rört på den en stund, så försvinner ofta besvären. Andra vanligt förekommande symptom är tillexempel:  

  • Besvär med domningar, pirrningar eller stickningar i tumme, pek-, lång- och halva ringfingret. 
  • Smärta i handen, fingrarna eller armen.  
  • Svaghet och en känsla av fumlighet. 

Vem drabbas?  

Syndromet drabbar oftare kvinnor än män, och det är också vanligare hos gravida och personer med reumatiska sjukdomar och diabetes.  
 
Det debuterar oftast i medelåldern och kring klimakteriet och därför är viss hormonell inverkan svår att utesluta. I vissa fall finns en utlösande faktor som fraktur eller överansträngning men ofta finns ingen säker orsak.

Egenvård - vad kan jag göra själv? 

I ett tidigt skede kan du själv vila och avlasta handen och pröva med inflammationsdämpande mediciner. Arbetsterapeut kan ge träningsråd kring ergonomi. 

När och var ska jag söka vård?

Med hjälp av egenvård brukar besvären gå över och de flesta som har karpaltunnelsyndrom behöver inte söka vård. Om du har besvär som inte försvinner inom ett par veckor eller snabbt förvärras, som till exempel domningar, fumlighet och/eller nedsatt kraft kan du vända dig till en vårdcentral.  
 
För att avgöra om du har karpaltunnelsyndrom görs en klinisk bedömning och undersökning. I vissa fall då diagnosen är tveksam kan en neurofysiologisk undersökning göras för att säkerställa diagnos.  
Inflammationshämmande och smärtstillande läkemedel samt en stel handledsskena ingår i behandlingen. En operation är nödvändig om besvären är påtagliga.

Operation 

Vid operationen delas det strama tvärgående ledbandet i handflatan så att nerven får mer utrymme. Operationen sker med lokalbedövning och är ett dagkirurgiskt ingrepp, det vill säga att du får gå hem samma dag som du opererats. Under operationen stängs blodflödet till handen tillfälligt av med hjälp av en blodtrycksmanschett som pumpas hårt runt armen. Det underlättar operationen för kirurgen men kan upplevas som något besvärligt. Efter operationen får du ett förband i handflatan med fingrarna fria. Förbandet och stygnen tas bort efter två veckor. 
 
Risker med operation
Vid all kirurgi, även mindre, förekommer en liten risk för sårinfektion. 
 
Förväntat resultat
Många upplever en lindring av besvären direkt efter operationen men känslonedsättning kan bestå i flera månader om symptomen innan operationen varit långvariga. De flesta patienter blir dock på sikt helt bra. Det finns en risk att musklerna i tummen förtvinat och tagit permanent skada som inte botas genom operation. Viss trötthet i handen kan förekomma och de första månaderna efter operation är ärret ofta ömt och lite svullet.

Sjukskrivning och rehabilitering

Vid lättare kontorsarbete kan du behöva vara sjukskriven i en till tre veckor efter operation. Vid tyngre arbete kan sjukskrivning i upp till sex veckor behövas. 

Vi hjälper dig

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20