Diarré

Diarré är en ganska vanlig reaktion på att något inte står rätt till i kroppen. Flera vanliga åkommor som orsakar diarré kräver ingen behandling, men om din diarré pågår under en längre tid eller ihop med vissa andra symptom kan du behöva vård för att komma tillrätta med orsaken eller begränsa konsekvenserna.

Vad är diarré?

Diarré innebär att avföringen är lös, eller vattnig och kommer oftare än vanligt. Ofta är diarré konsekvensen av matförgiftning, som också orsakar kräkningar. Men diarré kan bero på många andra saker såsom virus, bakterier, luftvägsinfektioner, läkemedel, födoämnesintolerans, parasiter eller tarmsjukdomar. Diarré är ett symptom och inte en sjukdom i sig. I de allra flesta fall brukar besvären avta självmant efter några dagar, men om du inte blir bättre på en vecka eller inte klarar att kompensera för vätskeförlusten kan du behöva vård. 

Symptom på diarré är att du:

  • Får lös eller vattentunn avföring.
  • Måste gå på toaletten ofta.

Får vätskebrist vilket gör att du kissar mindre än vanligt, blir torr i munnen, känner dig skakig och matt och får hög puls. Om diarrén orsakas av en infektion kan du också ha feber. Det är inte ovanligt att få feber i samband med diarré.

När och var ska jag söka vård?

Om du känner dig mycket trött och svag, har hög feber, blodiga diarréer eller svår magsmärta ska du alltid söka vård. Kontakta en jourcentral om vårdcentralen har stängt. Du ska även söka vård om du haft diarré i mer än en vecka eller uppvisar symptom på vätskebrist., trots att du dricker så mycket du kan.

Om ditt barn har diarré ska du söka vård om barnet:

  • Är yngre än två månader.
  • Har rikliga, tunna, diarréer i flera dagar utan tecken på att de avtar.
  • Det finns blod eller slem i avföringen.
  • Är under ett år och inte får i sig tillräckligt med vätska eller kissar mindre än vanligt.
  • Har hög feber och mår dåligt (till exempel är väldigt trött eller ointresserad av omgivningen).
  • Har mycket ont i magen.
  • Skriker på ett ovanligt sätt.

Eftersom diarré kan bero på att du lider av en smittsam sjukdom ska du alltid ringa innan du besöker vårdcentralen, akutmottagningen eller jourcentralen.

Vad kan jag göra själv?

Vid diarré gör du av med mycket vätska och du behöver därför dricka mer än vanligt. Framför allt om du har feber eller om det är varmt väder. Om du har magsjuka kan det vara svårt att få i sig vätskan, så försök då att dricka lite i taget och ofta. Drick gärna något som innehåller lite kalorier om du ha svårt att äta. Yoghurt och filmjölk tillför goda tarmbakterier som kan hjälpa dig att återställa balansen i tarmen. Det kan vara bra att dricka vätskeersättning, som förutom vatten innehåller små mängder salt och socker. Undvik mycket söta drycker och lightdrycker, då de kan förvärra diarrén. Enklaste sättet att veta att du ha fått i dig tillräckligt mycket vätska är att du kissar lika ofta som vanligt och att kisset är ljust

Ät mat när det är möjligt, gärna mat som är lite snäll mot magen – till exempel:

  • Klar buljongsoppa eller nyponsoppa.
  • Ris eller vitt bröd.
  • Kokt fisk.

Undvik kaffe och fiberrik mat.

Ibland kan det bli ömt och irriterat i rumpan när du har diarré – lindra svedan genom att skölja rumpan efter toabesöket, istället för att torka med papper. Du kan också smörja ändtarmsöppningen med en fet salva.