Posstraumatiskt stressyndrom (PTSD)

Om du har varit med om något traumatiskt kan du uppleva både kroppsliga och psykiska reaktioner som förknippas med starkt obehag. När symptomen inte går över utan stannar kvar en längre tid kan du ha drabbats av det som kallas för posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Det finns bra hjälp att få.

En trygg omgivning och närstående som ger stöd spelar stor roll för att bli fri från symptom.

Vad är Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD?

Om du varit med om våldsamma, chockartade eller kränkande händelser kan du få psykiska symptom som en naturlig reaktion efteråt. För en del försvinner symptomen av sig självt efter en tid. För andra dröjer de sig kvar och ger psykiska trauman. Detta tillstånd kallas för posttraumatiskt stressyndrom och förkortas PTSD efter engelskans ”posttraumatic stress disorder”.

Du kan drabbas av PTSD om du känt dig hotad till livet, har blivit vittne till eller själv upplevt obehagliga och skrämmande händelser eller trauman likt de som nämns här nedan:

  • Rån
  • Misshandel
  • Mobbning
  • Våld i en nära relation
  • Sexuella övergrepp
  • Olyckor
  • Naturkatastrofer
  • Krigshändelser
  • Tortyr
  • Intensivvård och operationer
  • Svår förlossning
  • Missfall

Symtom

När du har PTSD är det vanligt att du får minnen eller så kallade flashbacks som utlöses av situationer som på något sätt påminner om de skrämmande upplevelserna du varit med om. Det kallas för triggerstimuli och kan kicka igång din PTSD. Det är ofta mycket obehagligt och jobbigt att komma i kontakt med de känslorna igen.

Det är vanligt att få ett eller flera av följande symptom när du har PTSD:

  • Du drömmer ofta mardrömmar, ibland handlar de om det som hänt och är nästan obehagligt verkliga och ibland är de fullkomligt obegripliga. Mardrömmarna framkallar ofta stark ångest.
  • Du drar dig undan och isolerar dig eftersom du försöker att undvika allt som kan påminna om händelsen.
  • Du kan känna dig likgiltig eller nedstämd. Du har svårt att engagera dig i det som händer i sin vardag.
  • Du kan tappa minnet kring händelsen. Ofta försvinner minnen av tiden precis före, under eller efter händelsen.
  • Du kan känna dig på helspänn. Du blir lättskrämd och/eller lättirriterad, kan få svårt att sova och svårt att koncentrera dig.
  • Du kan få svårt att lära dig nya saker och du kan lättare brusa upp och få utbrott av ilska.
  • Du kan få självmordstankar.

Du kan också få kroppsliga symptom vid PTSD som exempelvis:

  • Magsmärtor eller diarré
  • Högt blodtryck eller hjärtklappning
  • Smärta till följd av muskelspänningar, som till exempel huvudvärk eller ont i ryggen.

Symptom uppstår efter en tid

Vid PTSD uppstår symtomen oftast inom de närmsta sex månaderna efter den jobbiga händelsen men ibland kan det ta längre tid. Du kan få kraftiga symtom upp till flera årtionden efter traumat.

Ökad känslighet och komplex PTSD

Det är också vanligt att personer som gått igenom en eller fler svåra händelser är mer känsliga mot olika psykiska påfrestningar. Då kan personen reagera starkt vid till synes vanliga motgångar. Detta kallas för komplex PTSD och det är vanligt att drabbas av denna svårare form av PTSD om man exempelvis blivit utsatt för sexuella övergrepp eller misshandel som barn. Att ha tvingats befinna sig på flykt eller ha förlorat en närstående i en ung ålder kan också orsaka komplex PTSD.

Behandling

De flesta som varit med om traumatiska och skrämmande händelser kommer att må bra igen. Ibland behövs det inte någon behandling för att må bättre. Om symtomen inte minskar utan dröjer sig kvar är det viktigt att söka hjälp, eftersom det kan vara skadligt att gå med en obehandlad PTSD för länge. Vänta inte, det finns bra behandling av få.

Den vanligaste behandlingsformen är en speciell form av kognitiv beteendeterapi (KBT) som kallas för traumafokuserad KBT. Den går ut på att du får stöd i att långsamt närma dig de traumatiska minnena och ta kontroll över dina känslor och tankar samtidigt som du bearbetar de svåra minnena.

Exempel på andra behandlingsformer som används vid PTSD är:

  • Utbildning om PTSD
  • Ögonrörelseterapi, som också kallas Eye Movement Desensitization and Reprocessing, EMDR
  • Narrativ exponeringsterapi
  • Psykodynamisk psykoterapi
  • Läkemedelsbehandling

Vad kan jag göra själv?

Att återhämta sig från PTSD är en individuell resa som ser olika ut för person till person. En del har lätt att prata om det som hänt med sina närstående och tycker att det får dem att må bättre. Andra behöver stöd för att sätta ord på det som hänt. Det kan ta tid att bli av med besvären och det kan som kännas påfrestande. Var varsam och ha tålamod med dig själv och vad du känner.

När du drabbats av PTSD kan det vara bra att:

  • Gör saker som du vet om att du vanligtvis mår bra av.
  • Träna och låt endorfinerna fylla på kroppen med bra energi. Träning fungerar också som en form av distraktion för många. Försök att bara vara är och nu när du tränar. Fokusera på hur andningen förändras och känns i kroppen.
  • Ät regelbundet och balanserat.
  • Prioritera sömn och återkoppling.
  • Undvik alkohol och andra droger.
  • Prova andningsövningar. Att andas lugna och djupa andetag kan göra under för att lugna ner sig själv när man känner att den fysiska eller psykiska anspänningen i kroppen ökar. Ta en stund till att andas. Lägg händerna på magen och följ dina andetag.
  • Träffa andra. Försök att inte dra dig undan även om det kan kännas frestande. Genom att utmana dig själv och träffa andra människor kan du skapa nya positiva upplevelser och fina minnen.

När och var ska jag söka vård?

Ta kontakt med din vårdcentral om du har upplevt en eller fler traumatiska och skrämmande händelser och inte mår bra. Det spelar ingen roll hur lång tid det gått sedan händelsen eftersom symtomen till PTSD ibland kan uppstå efter en lång tid.

På vårdcentralen gör din behandlare en bedömning om du behöver specialistvård på en psykiatrisk mottagning, i så fall skriver de en remiss. Om du initialt får behandling på din vårdcentral men inte upplever att dina symtom minskar kan du be din vårdcentral att skriva en remiss till en psykiatrisk öppenvårdsmottagning.

Vårdpersonalen kan även komma att fråga dig om du är utsatt för våld. Detta gör de eftersom de vill ta reda på om det finns ett aktuellt hot i ditt liv som gör att du behöver hjälp. Vid våld i nära relationer kan vården hjälpa dig att komma i kontakt med socialtjänsten, som kan stötta och hjälpa dig på flera olika sätt.