Social ångest

Social ångest innebär att du upplever ett starkt obehag och är rädd för att hamna i situationer med andra människor, där du riskerar att känna dig granskad eller bortgjord. Du kan bland annat känna dig yr, få hjärtklappning och känna ångest. Besvären kan i sin tur leda till att du känner dig begränsad i din vardag och undviker sociala sammanhang. Det finns behandling som hjälper.

Vad är social ångest?

Social ångest kallades tidigare för social fobi och gemensamt för fobier är att de fungerar på liknande sätt. Ju mer du försöker undvika din fobi desto starkare blir ångesten nästa gång du utsätts för den.

Social ångest innebär att du är rädd för att hamna i centrum och dra till dig människors uppmärksamhet. Du är orolig för att bli granskad, att göra bort dig och att tappa kontrollen så andra ser eller uppfattar det.

Rädslan för de obehagliga känslorna kan göra att du drar dig undan och försöker undvika sociala sammanhang. Det är vanligt att känna en stor lättnad av att tacka nej till, eller avboka sociala tillställningar. Det kan kännas väldigt bra för stunden men i förlängningen kan det leda till att din ångest förvärras.

Symptom

Exakt vilka symptom som uppstår skiljer sig åt från person till person, men ofta kan du som har social ångest känna igen dig i en eller flera av följande symptom:

  • Du får hjärtklappning
  • Du blir torr i munnen
  • Du rodnar, känner dig varm eller kallsvettig
  • Det kan kännas som att du får en klump i halsen eller i magen
  • Du blir yr och svimfärdig
  • Du blir darrig och/eller svag i musklerna.

När du har social ångest är det vanligt att tänka tankar som ”Jag kommer göra bort mig”, ”Tänk om det syns” eller ”Vad ska alla tro?”. Det är vanligt att vilja fly undan och gömma sig för att slippa hantera obehagliga situationer.

Behandling

Behandlingsmetoder som fungerar bra vid social ångest är:

  • Kognitiv beteendeterapi, KBT
  • Råd och stöd kring sunda vanor
  • Eventuell läkemedelsbehandling, om besvären har pågått under lång tid.

Vad kan jag göra själv?

Det är bra att lära sig mer om hur social ångest fungerar och att försöka förstå hur just din ångest påverkar dig och ditt beteende. Försök identifiera exakt vad du är rädd för och vad du gör för att undvika det du är rädd för. Vilka situationer vill du helst undvika? Hur agerar du för att undvika dem? Hur brukar du hantera jobbiga och utmanande sociala situationer? Hur skulle du vilja hantera liknande situationer?

Det du gör för att undvika situationer som du tycker är jobbiga kallas för säkerhetsbeteende. De känns bra just för stunden, men problemet med dem är att de oftast bara lindrar på kort sikt och gör det hela värre på lång sikt. Det är inte ovanligt att säkerhetsbeteenden rent av gör din ångest värre. Försök därför att utmana dig själv att stanna kvar i de svåra situationerna utan dina säkerhetsbeteenden. Stanna kvar i situationen lite längre för var gång, och var snäll och omtänksam mot dig själv.

Prata med någon

För att lyckas förändra ett beteende kan du behöva både hjälp och stöd från någon du litar på. Att berätta om hur du känner dig för någon som du känner förtroende för är en bra början. Det kan vara någon du känner, någon som arbetar inom vården eller någon på en jourtelefon.

Motion, avslappning och sömn

För att minska på stressen och på så sätt göra det lättare att hantera ångesten kan det vara bra att röra på sig regelbundet och prioritera både återhämtning och sömn. När vi motionerar frigörs hormoner i kroppen som fungerar stämningshöjande och när vi sover återhämtar sig våra kroppar och bearbetar alla intryck vi samlat på oss under dagen.

Om du har svårt att komma ner i varv och/eller somna på kvällen kan det vara en god idé att träna på avslappning eller göra andningsövningar. Du kan också testa mindfulness. Det kan hjälpa dig att slappna av och lättare hantera din oro.

Prova igen om hjälpen inte fungerade första gången 

Om du sökt hjälp tidigare men känt att du inte fick den hjälp du önskade, eller att du kanske behöver mer hjälp, sök hjälp igen. Kanske kände du inte förtroende fullt ut för de personer du kom i kontakt med förra gången eller så var timingen kanske inte rätt helt enkelt. Ibland kan det ta tid innan du hittar rätt. Men ge inte upp, det finns hjälp att få.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller en psykiatrisk öppenvårdsmottagning om din ångest hindrar dig i din vardag. Detsamma gäller om du använder droger eller alkohol för att lindra din ångest. När du bokar en tid kan du be om att få en lite längre besökstid än normalt så att du hinner berätta om din situation.

Du som är under 25 år kan ta kontakt med elevhälsan om du studerar eller med en ungdomsmottagning.

När det är bråttom

Sök omgående vård på en psykiatrisk akutmottagning om du mår så dåligt att du känner att du inte orkar mer och/eller har tankar på att ta ditt liv. Om det är någon i din närhet som mår dåligt och som har dessa mörka tankar ska du hjälpa hen att komma i kontakt med vården. Vid direkt livsfara ska du alltid ringa 112, oavsett vem det gäller.