Ätstörningar – tankar och beteenden kring mat, vikt och kroppen

Ätstörningar drabbar både män och kvinnor och börjar ofta i ung ålder. Symptomen är både fysiska och psykiska och hälsoriskerna är stora. Utan behandling kan ätstörningar bli ett livslångt problem, som ibland är livshotande.
Kvinna vid köksbänk förbereder middag

Vad är en ätstörning?

När någon har en ätstörning kretsar hela tillvaron kring mat och den egna kroppen. Tankarna om mat och ätande blir förvrängda och kommer att påverka vardagen i många avseenden. Ett flertal av dem som utvecklar ätstörningar har sedan tidigare psykiska eller känslomässiga svårigheter. Genetik tycks spela en roll och ätstörningar förekommer ofta hos andra familjemedlemmar eller släktingar. För en del kan den utlösande faktorn vara traumatiska upplevelser i barndomen. Ätstörningen i sig orsakar ofta ytterligare psykiska problem, så som ångest, depression och social fobi.
Ibland syns de fysiska symptomen tydligt, i form av extrem viktnedgång eller viktökning. De fysiska hälsoriskerna handlar ofta om skador på de inre organen som i värsta fall kan leda till döden. Det är också vanligt med självskadebeteenden och/eller självmordsförsök hos personer med ätstörningar.
I Sverige beräknas c:a 100 000 personer ha en klinisk ätstörning, dvs en ätstörning som uppfyller de medicinska diagnoskriterierna.

Anorexi

Vid anorexia nervosa börjar den drabbade svälta sig själv och kontrollerar alla aspekter av födointaget med stränga regler. Att äta förknippas ofta med skam och skuldkänslor, vilket gör att många försöker dölja sina problem så länge det går. Många anorektiker lider av skev kroppsuppfattning och avsky inför sin kropp. Överdrivet motionerande för att gå ner ännu mer i vikt är vanligt. Att inte äta kan vara ett sätt att utöva kontroll, att bestraffa sig själv eller för att få bort allt fett från kroppen. Anorexi påverkar hjärnan, även fysiologiskt, på grund av näringsbrist. Det är därför både psykologiskt och neurologiskt mycket svårt för en anorektiker att bryta sig loss från sjuka tankar och beteenden.
Anorexi är en progressiv sjukdom, vilket innebär att symptomen blir värre över tid. Många anorektiker blir inlagda på sjukhus på grund av svältsymptom. Benskörhet, muskelsvaghet och hårförlust är vanligt och om sjukdomen inte behandlas slutar de inre organen fungera. Den psykiska påfrestningen är stor, och ångest, självförakt, och känslor av hopplöshet gör att många blir självmordsbenägna. Behandlingen kräver samordning mellan olika vårdinstanser och kan pågå under lång tid. Utan behandling är anorexi den dödligaste av alla psykiska sjukdomar.

Bulimi

Bulimia nervosa innebär hetsätning. Ofta börjar det med att personen försöker gå ner i vikt genom att minska sitt matintag. När det väl är dags att äta konsumeras istället enorma mängder mat på kort tid. För att sedan kompensera för det stora kaloriintaget kräks bulimikern upp all maten, ofta genom att köra ner fingrarna i halsen. En del använder även stora mängder laxermedel. Bulimi innebär ofta mycket ritualer kring ätandet, både före och efter, och många försöker dölja vad de gör genom att gömma både mat och spyor.
Bulimi syns ofta inte lika tydligt på kroppen som anorexi, men är lika allvarligt. Ett vanligt tidigt tecken är sköra och trasiga tänder på grund av magsyra som kommer upp vid kräkningar. Hetsätningen, kräkningarna, laxermedlen och det skeva näringsintaget orsakar stort slitage på kroppen. Vid långt gången bulimi är risken för hjärtattacker stor.
Bulimi förekommer både som en enskild sjukdom och i kombination med anorexi. De psykologiska orsakerna till sjukdomarna är sannolikt desamma och även bulimi kräver avancerad vård.

Övriga ätstörningar

Ibland uppfyller inte en patient alla kriterier för en diagnos av anorexi eller bulimi, men flera kriterier för båda diagnoserna. Detta kallas för ätstörning utan närmare specifikation (UNS). Eftersom kriterierna inte är lika tydliga är detta en sjukdom som troligtvis är betydligt vanligare än vad som märks i vården.
Vissa individer kan även hetsäta utan att kräkas upp maten efteråt. Detta kan ibland ha neurologiska eller fysiska orsaker, men behöver ändå behandlas som en ätstörning.

Så kan vi hjälpa dig

Om du tror att du har en ätstörning är det viktigt att du söker hjälp.  Kontakta din vårdcentral som hjälper dig med en remiss till specialistmottagning. Du kan också själv göra en egenremiss  till våra specialistmottagningar i Stockholm. Vill du söka till vår enhet i Varberg krävs en remiss från en psykiatrimottagning. Våra specialistmottagningar tar emot patienter från hela Sverige. Föräldrar kan göra en egenremiss för barn under 18 år.

 

Här kan du få hjälp