Astma (1177)

Artikeln är hämtad från 1177 Vårdguiden

Sammanfattning

Astma är en sjukdom i luftvägarna som gör att det blir tungt och svårt att andas. Det är också vanligt med hosta. Behandlingen består bland annat av olika läkemedel som du andas in. Med rätt behandling minskar eller försvinner oftast besvären.

Den här texten handlar om astma hos vuxna. Här kan du läsa mer om astma hos barn

Symtom vid astma

Det här är vanliga symtom vid astma: 

  • Du får anfall av andnöd, det vill säga att det är tungt att andas. 
  • Du andas med ett pipande och väsande ljud.
  • Du har långvarig hosta varje gång du är förkyld.
  • Du har långvarig hosta som du inte kan hitta någon förklaring till. Hostan kommer ofta på natten.
  • Du får andnöd och hostar när du anstränger dig fysiskt, till exempel när du motionerar.

Besvären vid astma kommer i perioder, ibland kan du känna dig helt frisk och ibland kan du ha stora besvär.

Astman kan utlösas av olika saker

Astma beror på en kronisk inflammation i luftrörens slemhinna. Inflammationen gör bland annat att luftrören är extra känsliga. Kall luft, starka dofter och rök är exempel på sådant som kan ge astmabesvär. Även till exempel stress, fysisk ansträngning och luftvägsinfektioner kan göra att du får mer astmabesvär.

Oftast får man astma som barn, men sjukdomen kan starta i alla åldrar.

Allergisk astma och icke-allergisk astma

Astma kan delas in i två olika typer: icke-allergisk astma och allergisk astma. Hos vuxna är icke-allergisk astma vanligast, medan allergisk astma är vanligast hos barn med astma.

Du som har allergisk astma kan få astmabesvär om du kommer i kontakt med det som du är allergisk mot. Det kan till exempel vara pollenpälsdjur eller kvalster. Men astman kan också utlösas av till exempel kall luft, starka dofter och rök.

Symtomen och behandlingen är i stort sett likadana, oavsett vilken typ av astma du har.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du misstänker att du har astma.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning.

Sök vård direkt på en vårdcentral eller en akutmottagning om du har astma och plötsligt får svårt att andas och dina läkemedel inte hjälper.

Ring 112 om du får mycket svårt att andas, trots att du har använt dina läkemedel.

Undersökningar och utredningar

Hos läkaren får du berätta om dina besvär. Du får berätta när de kommer och om det är något särskilt som gör att du får besvären.

Läkaren gör en kroppsundersökning och undersöker hur dina lungor fungerar. Det finns flera olika metoder för att undersöka lungornas funktion. De vanligaste är spirometri och att använda en PEF-mätare. Båda undersöker lungfunktionen, men på olika sätt.

Spirometri

Med spirometri mäts hur mycket luft du kan blåsa ut och hur snabbt det går. Det är svårare att blåsa ut luften snabbt om dina luftrör är trånga.

Du får oftast göra undersökningen på en vårdcentral. Du får då blåsa på olika sätt i ett munstycke som är kopplat till en apparat, en så kallad spirometer. Munstycket kan också vara kopplat direkt till en dator med ett spirometriprogram.

En spirometri görs bland annat för att undersöka om det är astma du har och inte andra luftvägsbesvär eller lungsjukdomen KOL. Spirometri används också för att se hur dina läkemedel eller din eventuella rökning påverkar lungfunktionen.

Undersökning med spirometri ger ett säkrare resultat och mer information, jämfört med en PEF-mätning.

PEF-mätning   

En PEF-mätning visar hur mycket luft du kan blåsa ut vid en utandning.

För att ta reda på ditt så kallade PEF-värde får du blåsa så hårt du kan i ett rör. Röret leder till en mätare som registrerar luftflödet. Vid astma blir luftrören trånga och luftflödet blir mindre, och därmed blir PEF-värdet lägre.

Du får oftast mäta ditt PEF-värden under två veckor. Du får då låna hem en PEF-mätare. Du mäter vanligtvis din lungfunktion på morgonen och på kvällen. Om du har fått luftrörsvidgande läkemedel mäter du före och efter att du har tagit läkemedlen.

PEF-mätning räcker oftast inte för att ställa diagnosen astma, utan används tillsammans med andra undersökningsmetoder för att bekräfta diagnosen.

PEF är en förkortning för Peak Expiratory Flow. Det betyder maximalt luftflöde under utandning.

Andra undersökningar

Du får göra fler undersökningar i en astmautredning.

Reversibilitetstest

Vid ett reversibilitetstest kan läkaren se om dina luftrör vidgas av läkemedel. Testet görs oftast på vårdcentralen.

Det går till på följande sätt:

  • Först mäts din lungfunktion med spirometri.
  • Sen får du andas in ett luftrörsvidgande läkemedel.
  • Efter cirka 15 minuter mäts din lungfunktion igen.

Det tyder på att du har astma om du blir du mycket bättre efter att du har tagit läkemedlet.

Behandlingsförsök

Beroende på vad de andra testen har visat kan du få göra ett så kallat behandlingsförsök. Vid ett sådant test får du pröva kortison. Du får antingen andas in kortison varje dag i tre till sex månader, eller så får du ta kortisontabletter i två till tre veckor.

Om behandlingen leder till att dina lungor fungerar bättre tyder det på att du har astma.

Ansträngningstest

Ett ansträngningstest får du göra framför allt om du får besvär när du anstränger dig, och de andra undersökningarna ser bra ut.

Ett ansträngningstest går till på följande sätt:

  • Först mäts din lungfunktion med spirometri.
  • Därefter får du anstränga dig intensivt under minst sex minuter. Du kan till exempel springa på ett löpband eller cykla på en testcykel.
  • Efteråt mäts din lungfunktion med spirometri igen.

Test av luftrörens känslighet

Det finns metoder som mäter hur känsliga slemhinnorna i luftrören är. Du får då andas in ett ämne som irriterar luftrören och gör att de dras samman. Därefter mäts din lungfunktion och hur den förändras när du andas in ännu mer av det irriterande ämnet. Alla reagerar på dessa ämnen, men om du har astma reagerar du oftast snabbare och kraftigare.

Undersökningen kan vara ett komplement till andra undersökningar och görs bara på sjukhus.

NO-mätning

Du har mer av ämnet kväveoxid i luften som du andas ut om du har en inflammation i luftrören, som till exempel vid astma. Mängden kväveoxid i utandningsluften kan mätas i en apparat. Kväveoxid kan förkortas NO och undersökningen kallas NO-mätning.

Tillsammans med andra undersökningar kan NO-mätningen hjälpa läkaren att ställa diagnosen astma. Det kan också vara ett sätt att följa upp behandlingen och bedöma hur mycket läkemedel du behöver ta.

Allergitest

Det görs också en allergiutredning när du utreds för misstänkt astma. Du får då göra ett allergitest. De vanligaste undersökningarna är ett så kallat pricktest eller ett blodprov.

För att du ska räknas som allergisk behöver du både få utslag på testet och få symtom när du kommer i kontakt med det som gav utslag. Det räcker alltså inte att bara testet ger utslag, du måste ha symtom också.

Efter undersökningarna

Efter undersökningarna ska du få veta när och hur du ska få reda på resultatet. Du ska också få reda på vem du ska kontakta om du blir sämre.

Behandling vid astma

Målsättningen med behandlingen mot astma är bland annat följande:

  • Du ska inte ha några astmasymtom.
  • Du ska inte hindras av astman i ditt liv.
  • Du ska inte behöva ta extra luftrörsvidgande läkemedel.
  • Du ska inte ha några besvärande biverkningar av dina läkemedel.
  • Dina lungor ska fungera som de ska.

Läkemedel vid astma

Vid astma används läkemedel ur flera läkemedelsgrupper. De verkar på olika sätt och läkemedlen kombineras ofta för att effekten ska bli så bra som möjligt. Vilka läkemedel du använder beror på hur stora besvär du har av din astma.

Det vanligaste är att du får kombinera kortison och luftrörsvidgande läkemedel, både snabbverkande och långverkande. 

Du andas in de flesta läkemedlen genom munnen, så kallad inhalering. Du andas in dem med hjälp av inhalatorer.

Läs mer om läkemedel vid astma.

Lär dig mer om behandlingen

En viktig del i behandlingen är att du lär dig mer om sjukdomen och hur dina olika läkemedel verkar. Då kan du lättare ta kontroll över astman.

På många vårdcentraler finns så kallade astmamottagningar med astmasjuksköterskor. De är särskilt utbildade sjuksköterskor som kan lära dig rätt inhalationsteknik, förklara sjukdomen och hur dina läkemedel fungerar. Du får oftast träffa en astmasjuksköterska både när du får din diagnos och vid återbesök.

På många vårdcentraler hålls särskilda astmaskolor. Där får du bland annat lära dig hur lungorna fungerar, hur läkemedlen fungerar, hur du inhalerar och hur det är att leva med astma.

Du kan få en behandlingsplan

En skriftlig behandlingsplan är bra för att kunna ta kontroll över astman. Där står hur du ska ändra din medicinering när det behövs. 

Det bästa är om du skriver din behandlingsplan tillsammans med din läkare. Då lär du dig också vilka läkemedel du ska ta i olika situationer.

Hyposensibilisering

Hyposensibilsering kallas också för allergivaccination eller allergen immunterapi. Du kan ibland få hyposensibilisering om du har svåra besvär med till exempel pollenallergi eller pälsallergi. När behandlingen är färdig brukar astmasymtomen minska, och därmed också ditt behov av läkemedel.

Alternativa behandlingar har ingen bevisad effekt

Alternativa behandlingar som till exempel akupunktur, homeopati och örtmediciner har inte någon bevisad effekt vid astma.

Bra med regelbundna återbesök

Astmans svårighetsgrad varierar ofta med tiden. Därför är det bra om du går på regelbundna återbesök där du får hjälp med att avgöra om dina läkemedel eller din dosering behöver ändras. Då kan du också diskutera med läkaren eller astmasjuksköterskan om det är något du undrar över.

Här är några exempel på sådant som du kan tänka igenom innan ett återbesök:

  • Får du fler astmasymtom när du är förkyld?
  • Har du den senaste månaden haft besvär under natten med hosta, pip i bröstet eller andnöd?
  • Får du besvär av astman när du skyndar dig eller stressar?
  • Får du besvär med hosta eller andnöd när du motionerar?
  • Har du behövt ta extra luftrörsvidgande läkemedel på grund av astmasymtom den senaste månaden?
  • Måste du avstå från att göra något som du vill göra på grund av astman?

När du kommer till återbesöket får du fylla i ett frågeformulär med fem frågor som visar hur bra du mår utifrån din astma. 

Vad kan jag göra själv?

Det finns flera saker du kan göra för att minska dina besvär.

Undvik att röka

Du ska inte röka om du har astma. Rökning ger lungskador som på sikt försämrar lungornas funktion. Det är också svårare att kontrollera astman och astmaläkemedlen fungerar sämre om du röker. Prata med din läkare om du röker och vill sluta, det finns mycket hjälp att få.

Försök även att undvika rökiga miljöer. Du andas in röken även om du inte röker själv, så kallad passiv rökning. Den passiva rökningen ger dig ökade besvär och skadar dina lungor.

Mät själv med PEF-mätare

Skaffa dig gärna en egen PEF-mätare, för att själv kunna mäta din lungfunktion regelbundet. Din läkare eller astmasjuksköterska kan skriva ut en PEF-mätare som ett hjälpmedel. Då kan du hämta ut den kostnadsfritt på ett apotek. Vissa vårdcentraler lånar också ut PEF-mätare.

Med mätaren kan du se om din lungfunktion ändras. Då kan behöva öka eller minska doserna av dina läkemedel. Du kan behöva kontakta en läkare för att se över dina läkemedel om du till exempel har fått sämre PEF-värden under en längre tid.

Det är viktigt att ofta kontrollera hur dina lungor fungerar om du till exempel får en luftvägsinfektion. Du kan behöva ändra din medicinering så att lungfunktionen inte blir alltför dålig.

Undvik det du är allergisk mot

Du bör undvika det eller de ämnen som du är allergisk mot om du har en allergi. Reagerar du till exempel mot pollen kan ett tips vara att vädra på kvällen och natten, eftersom pollenhalten är lägre då än på dagen.

Ta läkemedel innan du tränar

Träning är bra för alla. Du kan träna även om du har astma, men du kan få astmabesvär under tiden du tränar. För att minska eller undvika besvären kan du ta luftrörsvidgande läkemedel strax innan du ska träna.

Ibland behöver du ansöka om tillstånd

Det går bra att använda de flesta astmaläkemedel om du idrottar på tävlingsnivå. Tidigare var ett flertal läkemedel mot astma dopingklassade, men det är de inte längre. Ett undantag är terbutalin, som finns i Bricanyl. Idrottare på hög nationell nivå måste fortfarande ansöka om tillstånd om de använder terbutalin. För övriga idrottsutövare på låg nivå går det att ansöka om tillstånd i efterhand.

Du kan läsa mer om de regler som gäller på Riksidrottsförbundets hemsida.

Undvik vissa läkemedel

Vissa personer med astma kan få svåra astmasymtom av följande läkemedel:

  • Läkemedel mot smärta som innehåller acetylsalicylsyra, till exempel Treo, Aspirin och Bamyl.
  • Antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel, så kallade NSAID eller cox-hämmare. Det är till exempel Ipren, Diklofenak och Naproxen.

Det är bättre att ta läkemedel som innehåller paracetamol om du har feber eller värk. Fråga din läkare, astmasjuksköterska eller personalen på ett apotek om du är osäker på vilka läkemedel du kan ta.

Även hjärtläkemedel och blodtrycksläkemedel från gruppen betablockerare kan hos en del personer utlösa eller försämra astman.

Undvik eventuellt vissa yrken

På en del arbetsplatser kan det finnas kemikalier, starka dofter, mjöl eller rök som kan försämra din astma. Vissa yrken kan därför vara mindre bra om du har astma. Diskutera med en läkare om du har frågor kring din arbetsplats eller val av yrke.

Graviditet och astma

Det är extra viktigt att du är noggrann med behandlingen om du är gravid, eftersom astmaanfall kan påverka fostret. Många upplever att astman förbättras under graviditeten, men vissa kan få ökade besvär.

Du ska fortsätta med dina astmaläkemedel om du blir gravid. Tala alltid med din läkare om du är eller planerar att bli gravid.

Vad händer i kroppen?

Astma beror på en inflammation i slemhinnorna i luftrören. Inflammationen gör att slemhinnorna svullnar och det blir svårt för luften att komma till och från lungorna. Slemhinnan i luftrören blir också extra känslig av inflammationen, och reagerar lättare på vissa saker som exempelvis pollen och pälsdjur.

Vid ett astmaanfall händer flera saker samtidigt i luftrören. Slemhinnan i luftrören svullnar, muskulaturen runt luftrören dras ihop och det bildas segt slem som kan täppa igen de små luftrören som leder ut i lungorna. Det gör att det blir tungt att andas. Många får också hosta.

Besvären varierar

Det är vanligt att förkylningar och andra luftvägsinfektioner leder till att astman förvärras. Du kan också bli sämre när du anstränger dig fysiskt. Det händer framför allt om astman inte är tillräckligt behandlad.

Det skiljer sig från person till person hur kraftig astman är och hur den påverkar livet. Vissa får bara besvär vid enstaka tillfällen medan andra har ständiga besvär trots att de är noggranna med sin behandling. En del får astmabesvär när de kommer i kontakt med vissa ämnen, som andra med astma inte reagerar på.

Allergisk astma kan utlösas av det som du är allergisk emot

Vid allergisk astma får du andningsbesvär om du kommer i kontakt med ämnen som du är överkänslig mot. Vid astma är oftast pollen, pälsdjur eller kvalster som ger besvär.

I blodet finns speciella ämnen som känner igen det som du inte tål. Ämnena kallas antikroppar. Antikropparna reagerar och sätter igång en allergisk reaktion när du andas in det som du är allergisk mot.

Det finns en snabb typ av allergisk reaktion som kommer inom 20 minuter. Det finns också en långsammare typ av reaktion som kommer först fem till sex timmar efter att du har varit i kontakt med det som du är allergisk emot.

Astma kan ha samband med andra besvär

Det är vanligare att ha astma om du har en allergisk snuva, det vill säga snuva som beror på allergi. Snuvan är då tunn och genomskinlig. Du kan behöva behandlas med kortison i näsan för att kunna bli helt fri från astmasymtomen om du har allergisk snuva.

Det är också vanligare att vara överkänslig mot vissa läkemedel om du samtidigt har både astma och näspolyper. Läkemedlen är antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel och läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra.

Har du sura uppstötningar kan du få mer besvär av din astma, särskilt på nätterna. Uppstötningarna beror på att surt maginnehåll åker upp i matstrupen. Den mycket sura magsaften retar luftrören som drar ihop sig.

Du kan få mer astmabesvär om du har du andningsuppehåll under sömnen, så kallad sömnapné.

Vad beror astma på?

Astma blir allt vanligare i västvärlden, både bland barn och äldre. Orsaken till ökningen är inte helt klarlagd. Ärftlighet spelar en viss roll men det finns annat som också har betydelse. Allergier, luftföroreningar, vissa ämnen inom yrkeslivet och kemikalier kan eventuellt bidra till utveckling av astma.

I Sverige har ungefär 8 till 10 av 100 personer någon form av astma.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.

Du kan få en fast vårdkontakt

Har du kontakt med många olika personer inom vården kan du få en fast vårdkontakt. Det är en person som bland annat hjälper till med att samordna din vård.

Barn ska ha möjlighet att vara delaktiga 

Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård. Barnets möjlighet att vara delaktig hänger ihop med barnets mognad.

Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att du som vuxen och barnet förstår den information ni får av vårdpersonalen.

Läs mer

Patientversion av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid astma

Socialstyrelsen har tagit fram nationella riktlinjer för hur astma och en rad andra kroniska sjukdomar bör utredas och behandlas. Riktlinjerna innehåller rekommendationer till hälso- och sjukvården om vissa undersökningar och behandlingar som kan vara aktuella för att ta hand om dig som har astma.

Inom området astma finns också undersökningar och behandlingar som görs mera rutinmässigt. De finns inte med i riktlinjerna.

Här kan du läsa patientversionen av de nationella riktlinjerna för astma.

Senast uppdaterad:
2018-04-10
Redaktör:

Klara Johansson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Alf Tunsäter, läkare, specialist i invärtes medicin och allergologi, Kunskapscentrum för allergi, astma och kol, KAAK, Skånes Universitetssjukhus, Lund.

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.

Synpunkter på innehållet? Tyck till