Mottagningen i Glommen stängd vecka 40

Måndagen den 1 oktober till fredagen den 5 oktober (vecka 40) är vår mottagning i Glommen stängd. Akuta ärenden hänvisar vi till Capio Familjeläkarna Falkenbergs mottagning i Söderbro.

Psoriasis (1177)

Artikeln är hämtad från 1177 Vårdguiden

Sammanfattning

Psoriasis är en kronisk sjukdom som oftast ger utslag på huden. Orsaken är en alltför snabb tillväxt av hudceller och en inflammation i huden. Utslagen kan försvinna i långa perioder med hjälp av olika behandlingar. Psoriasis smittar inte.

Psoriasis kommer ofta i så kallade skov. Det innebär perioder med små eller inga besvär och perioder med mer besvär och större utslag.

Olika former av psoriasis

Det finns flera olika former av psoriasis och de är:

  • plack-psoriasis
  • guttat psoriasis
  • invers psoriasis
  • nagelpsoriasis
  • pustulosis palmoplantaris.

En del personer kan även få värk i lederna, så kallad psoriasisartrit.

Symtom

De olika formerna av psoriasis ger lite olika symtom.

Plack-psoriasis

Den vanligaste formen av psoriasis visar sig som runda, några centimeter stora röda fjällande utslag, så kallade plack. Den kallas därför plack-psoriasis.

Utslagen kan sitta var som helst på hela kroppen, men oftast på armbågarna, knäna, nedre delen av ryggen och hårbotten. Plack-psoriasis sitter oftast på båda sidor av kroppen, till exempel på samma ställe på både höger och vänster armbåge. Det är vanligt att utslagen sätter sig i ärr. Nya utslag kan klia särskilt mycket.

Guttat psoriasis

Guttat psoriasis är vanligast under puberteten. Den visar sig ofta som röda prickar stora som droppar på huden. Denna form bryter ofta ut i samband med halsfluss och det är vanligt att få utslag över stora delar av kroppen. Efter några veckor till månader brukar besvären försvinna, men ibland kan guttat psoriasis övergå i plack-psoriasis.

Invers psoriasis

Invers psoriasis ger rodnande utslag med en glansig yta i hudvecken. Vanliga ställen är i ljumskarna, armhålorna, naveln och under brösten. Invers psoriasis fjällar inte.

Nagelpsoriasis

Symtom på nagelpsoriasis är runda gropar i naglarnas ovansidor, och att yttersta delen av naglarna ibland lossnar.

Pustulosis palmoplantaris

Pustulosis palmoplantaris ger utslag i handflatorna och på fotsulorna. Det börjar ofta med gula varblåsor som sedan blir brunaktiga. De torkar in och det bildas en skorpa som lossnar. Huden i handflatorna och fotsulorna kan bli röd. Det kan klia och kännas ömt, speciellt när nya blåsor kommer.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du tror att du har psoriasis. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Oftast kan du få hjälp på vårdcentralen, men om du har svåra besvär kan du behöva remiss till en hudläkare för att få rätt behandling.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Behandling

Du behöver ofta regelbunden behandling om du har besvär av din psoriasis. Du kan få någon eller några av dessa behandlingar:

  • Bad och mjukgörande kräm.
  • Receptbelagda krämer och salvor som innehåller kortison med eller utan det D-vitaminliknande ämnet kalcipotriol.
  • Ljusbehandling.
  • Läkemedel som innehåller metotrexat, acitretin eller apremilast.
  • Biologiska läkemedel.
  • Buckybehandling, som även kallas mjukröntgen.
  • Rehabilitering utomlands.

Det är vanligt att få prova en sorts behandling i taget för att se om just den behandlingen hjälper. De flesta får börja med krämer och salvor. Du kan få ljusbehandling om kräm eller salva inte ger tillräcklig effekt. Läkemedel som du sväljer och sprutor påverkar hela kroppen och är effektivare, men ger mer biverkningar. Du kan få biologiska läkemedel om andra läkemedel inte har tillräckligt effekt eller om de inte är lämpliga för dig.

Det kan finnas risk för biverkningar om du får en och samma behandling under lång tid. Därför kan det vara bra att variera mellan olika behandlingar.

Även om psoriasis inte går att bota brukar behandlingen göra att besvären minskar betydligt eller försvinner under långa perioder.

Behandling med bad och mjukgörande kräm

Den enklaste behandlingen är att bada bastu eller i badkar i 20 till 30 minuter. Det kan du göra när du känner behov av det. Då lossnar flagor från hudens yttersta lager. Badet gör också huden lättare att smörja in och mer mottaglig för ljusbehandling.

Du kan få bort fjällningarna genom att smörja med ett tjockt lager mjukgörande kräm eller salva regelbundet flera gånger i veckan. Du kan använda kräm eller salva som innehåller till exempel salicylsyra eller karbamid.

Regelbundna fotbad i kombination med kräm eller salva kan vara bra om du har psoriasis på fötterna. Du kan eventuellt få medicinsk fotvård om du har svår psoriasis på fötterna.

Vid lindrig psoriasis kan det räcka med att bada och smörja huden regelbundet.

Behandling med receptbelagda krämer och salvor

Du vill kanske ha en mer effektiv behandling om du har besvär över stora delar av kroppen eller om utslagen sitter väl synliga. Du kan då få kräm eller salva som innehåller kortison. Kräm och salva med det D-vitaminliknande ämnet kalcipotriol används också. Det finns också salva, gel eller skum som innehåller både kortison och kalcipotriol.

Starkt kortison verkar snabbt och missfärgar inte huden. Men efter behandlingen återkommer utslagen efter bara ett par veckor. Huden kan bli tunn om du använder starkt kortison i flera år. Svagt kortison brukar inte hjälpa vid psoriasis.

Kalcipotriol verkar inte lika snabbt som kortison. Men de har få biverkningar och gör inte huden tunnare när de används en längre tid. Effekten sitter i lika länge som kortison.

Till hårbotten är det vanligt att använda ett avfjällande mjällschampo eller en lösning som innehåller starkt kortison.

För att lindra besvären behöver du behandla regelbundet under flera veckor. Att bada några gånger i veckan och smörja in sig varje dag brukar fungera bra utan att påverka vardagslivet alltför mycket.

Kräm eller salva som innehåller de verksamma ämnena pimekrolimus eller takrolimus gör inte huden tunnare. Därför kan de användas på känslig hud, till exempel i ansiktet. Läkemedlen kan också användas vid invers psoriasis.

Ljusbehandling

Ett tillägg till bad, krämer och salvor är ljusbehandling som dämpar inflammationen. Du får behandlingen i en ljuskabin med ultraviolett ljus, UVB-ljus. Du får behandlingen tre till fyra gånger i veckan i en period på sex till åtta veckor. I början får du vara i ljuskabinen i 20 till 30 sekunder och i slutet cirka fyra minuter. Helst bör du ta bort fjäll med bad eller smörjning före ljusbehandlingen för att göra den effektivare. Ljus i kombination med receptbelagda krämer eller salvor kan skynda på läkningen.

Långa behandlingstider med UVB-ljus ökar risken för hudcancer. Därför får du inte fler än två behandlingsperioder per år och inte fler än 20-30 totalt. Barn brukar inte få ljusbehandling.

Ljusbehandling är inte lämplig vid en sällsynt form av psoriasis som kallas ljuskänslig psoriasis, eftersom sjukdomen försämras av solljus och ljusbehandling.

Du kan få ljusbehandling på hudkliniker, en del vårdcentraler och på Psoriasisförbundets behandlingsanläggningar.

Läkemedel som innehåller metotrexat, acitretin eller apremilast

Det finns läkemedel mot psoriasis som innehåller metotrexat, acitretin eller apremilast. De kan användas om sjukdomen inte är utbredd och om du inte har blivit bättre av behandlingar som påverkar huden utifrån. Behandlingen är ofta enklare och effektivare, men risken för biverkningar är större. 

Metotrexat

Metotrexat har använts mot psoriasis i många år och är det läkemedel som används mest. Metotrexat är cellhämmande och dämpar inflammationen. Det finns som tabletter, till exempel Metotab, och sprutor, till exempel Metoject.

Du tar läkemedlet i låg dos. En vanlig dos är två till sex tabletter i veckan. Du tar sprutorna en gång i veckan. En biverkan som kan förekomma är att levern påverkas. Genom att regelbundet lämna blodprov kan eventuell leverpåverkan upptäckas tidigt.

Metotrexat kan skada foster. Därför bör du använda säkra preventivmetoder under hela behandlingen och minst sex månader efter att du har avslutat behandlingen. Det gäller både kvinnor och män. Amning ska undvikas under behandlingen.

Acitretin

Acitretin dämpar i första hand celltillväxten men ser också till att cellerna i överhuden får växa klart. Då minskar fjällningen. Acitretin finns som kapslar i till exempel läkemedlet Neotigason.

Behandlingen blir mer effektiv om acitretin kombineras med receptbelagda krämer eller salvor och ljusbehandling. Halten av blodfetter kan öka en aning och behöver kontrolleras under behandlingstiden.

Acitretin kan skada foster. Acitretin finns kvar i kroppen en lång tid efter att du har avslutat behandlingen. Kvinnor som kan bli gravida ska använda säkra preventivmetoder under behandlingen och minst tre år efter avslutad behandling.

Om du dricker alkohol när du tar acitretin bildas ett ämne som är mycket fosterskadande och som finns kvar ännu längre i kroppen. Kvinnor som kan bli gravida ska därför avstå från alkohol under behandlingen och även under de första två månaderna efter avslutad behandling.

Apremilast

Apremilast hjälper till att minska inflammation och finns som tabletter. Du kan få apremilast om andra läkemedel eller ljusbehandling inte har fungerat.

Apremilast är det verksamma ämnet i Otezla.

Du ska inte använda apremilast om du är gravid eller ammar.

Biologiska läkemedel

Biologiska läkemedel är proteiner som är så stora och komplexa att de inte kan tillverkas kemiskt. De måste produceras i levande celler, och därför kallas de biologiska.

Biologiska läkemedel består oftast av så kallade antikroppar. De binder till ett protein i kroppen som orsakar inflammation och blockerar dess aktivitet. Då minskar inflammationen.

Läkemedlen finns som sprutor som du tar själv. Behandling med biologiska läkemedel kombineras ibland med andra läkemedel, framför allt metotrexat.

Du ska inte använda biologiska läkemedel om du är gravid eller ammar med undantag av Cimzia.

Exempel på bilogiska läkemedel är följande:

  • Benepali
  • Cimzia
  • Cosentyx
  • Enbrel
  • Erelzi
  • Humira
  • Inflectra
  • Kyntheum
  • Remicade
  • Remsina
  • Stelara
  • Taltz
  • Tremfya.

Buckybehandling

Du kan få mjukröntgen som kallas Buckybehandling om du har svårbehandlad psoriasis på vissa ställen på kroppen. Du blir då behandlad med en svag röntgenstrålning. Det är bara det yttersta hudlagret som påverkas. Metoden kan till exempel användas om du har psoriasis på små hudytor, till exempel i hårbotten, på öronen eller i underlivet. Du får behandling på en hudklinik en gång i veckan i en period på sex veckor. För att undvika biverkningar får du sällan behandling i mer än totalt åtta perioder.

Klimatvård

Vanligt solljus och bad i saltvatten har oftast en läkande verkan på psoriasis. Det dämpar inflammationen och den alltför snabba tillväxten av celler i huden. Klimatvård innebär att du vistas minst tre veckor i ett varmt och soligt klimat tillsammans med ett vårdteam. Det ger huden en naturlig ljusbehandling. Du får också lära dig hur du kan förbättra dina levnadsvanor.

Rätt till information

Vårdpersonalen ska berätta vilka behandlingsalternativ som kommer ifråga för dig. De ska se till att du förstår vad de olika alternativen betyder, vilka biverkningar som finns och var du kan få behandling. På så sätt kan du vara med och besluta vilken behandling som passar dig.

Dina levnadsvanor påverkar – psoriasis och samsjuklighet

Alla mår bra av hälsosamma levnadsvanor som att röra på sig, äta mer frukt och grönsaker och mindre processad mat. Det är till exempel färdigmat och kött som har bearbetats genom bland annat saltning eller rökning, som som korv och skinka. Även om det vetenskapliga underlaget är begränsat, verkar personer som har psoriasis vara extra känsliga för ohälsosamma levnadsvanor.

Vissa så kallade livsstilssjukdomar är vanligare hos personer med måttlig till svår psoriasis, exempelvis diabetes typ 2, högt blodtryck, depression, övervikt och fetma. Det kallas samsjuklighet. Samsjukligheten har sannolikt samband med inflammation i kroppen. Detta medför att personer med psoriasis får stor nytta av en hälsosam livsstil, både psoriasis och en eventuell annan sjukdom förbättras.

Du kan känna dig nedstämd och uppgiven när du har ett skov. Då kanske du lättare isolerar dig och faller in i en ohälsosam livsstil. Kanske du rör dig mindre, röker mer och dricker mer alkohol. Men försök att tänka på att en hälsosam livsstil kan göra att dina besvär förbättras.

Fysisk aktivitet är viktigt

Fysisk aktivitet är viktigt eftersom det har positiva effekter både på kroppen och psyket. Det kan hjälpa dig att må bättre psykiskt om du rör på dig.

Rekommendationen för fysisk aktivitet är minst 150 minuter per vecka med måttlig intensitet eller 75 minuter per vecka med hög intensitet. Aktiviteten bör spridas ut över veckan och vara minst 10 minuter per gång. Du kanske inte är van att röra på dig eller har nedsatt rörlighet. Då bör du börja med en kortare tid och öka gradvis till det som är rekommenderat eller till den nivå som du klarar av. Det är bra att inte sitta stilla för länge.

Du kan få komma till en livsstilsmottagning

I vissa landsting finns speciella livsstilsmottagningar för personer med psoriasis. Där kan du få råd om fysisk aktivitet och kost, som att äta mycket frukt och grönsaker, äta mindre fett, socker och salt, samt eventuell viktnedgång. Du kan också få råd om hur du kan minska stress och användning av tobak och alkohol om du behöver det.

Undersökningar och utredningar

En läkare kan ofta avgöra om du har psoriasis genom en enkel undersökning. Läkaren brukar undersöka hela kroppen för att se om hudutslagen sitter på de ställen som är typiska för psoriasis. För att se hur huden ser ut under utslagen brukar läkaren skrapa lite lätt på utslagen för att fjällen ska lossna. Om du har psoriasis är ytan där fjällen suttit ljust rödaktig. Ibland syns också små punktformiga blödningar.

Hos läkaren får du berätta om när och var besvären visar sig och om psoriasis finns i släkten.

Ofta kan läkaren se direkt att det är psoriasis, men ibland behöver hen ta ett prov från huden för att vara säker.

Vad händer i kroppen?

Huden består av flera olika lager och har bland annat som uppgift att skydda kroppen mot ultraviolett strålning och angrepp av bakterier och virus. Huden hjälper även till att hålla rätt kroppstemperatur.

Det yttersta hudlagret kallas överhuden. Ytterst i överhuden ligger hornlagret, som består av döda hudceller. Underifrån bildas hela tiden nya hudceller som i jämn takt ersätter gamla celler som lossnar. Den här omsättningen av hudceller tar sex till sju veckor.

De övriga hudlagren kallas läderhuden och underhuden.

Huden blir inflammerad

Vid psoriasis bildas cellerna i överhuden snabbare än vanligt. Ett normalt hornlager hinner inte bildas och cellerna lossnar inte längre en och en utan i stora flagor. Dessutom finns det en inflammation i överhuden och i de yttersta delarna av läderhuden, det hudlager finns under överhuden. Inflammationen ökar blodcirkulationen vilket gör att huden rodnar och blir varm.

Varför uppkommer psoriasis?

Både arv och miljö har betydelse för om en person får psoriasis eller inte. Exakt hur psoriasis ärvs är inte klarlagt men risken att få sjukdomen ökar om någon i ens biologiska familj har sjukdomen. Även om psoriasis är ärftlig krävs ofta att något utlöser den. Några faktorer som kan utlösa och försämra besvären är följande:

  • Infektioner, exempelvis halsfluss.
  • Psykisk stress, till exempel i samband med en skilsmässa, vid förlust av en närstående eller om du blir arbetslös.
  • Vissa läkemedel, till exempel litium och en del blodtrycksmediciner.
  • Alkohol.
  • Rökning.

Sjukdomen kommer oftast i 20-årsåldern eller i 40-50-årsåldern, men den kan komma i alla åldrar.

Psoriasisartrit – ledbesvär vid psoriasis

En del som har psoriasis får även psoriasisartrit, som ger besvär i lederna. Psoriasisartrit kommer vanligen ut i 30-55-årsåldern och hudsymtomen kommer oftast före ledbesvären. Även psoriasisartrit kommer i skov. Det är bara en del av alla som har psoriasis som får ledbesvär. Det är vanligare att få ledbesvär om du har nagelpsoriasis.

Det som anses vara typiskt för psoriasisartrit är att besvären ofta sitter i ett enstaka finger eller en enstaka led. Det kan till exempel vara ett finger eller en tå som kan bli röd, svullen och göra ont. Även en knäled, fotled eller handled kan bli påverkad. Ibland sätter sig psoriasisartrit i ryggslutet i lederna mellan korsbenet och bäckenbenet. Det brukar det inte vara i samma leder på båda kroppshalvorna om besvären sätter sig i flera leder.

Det förekommer också att benhinnor, senor och ögon blir inflammerade vid psoriasisartrit.

Vanligen ger psoriasisartrit endast lätta besvär. Enstaka personer kan få en svårare form av sjukdomen i flera leder samtidigt, vilket kan ge funktionsnedsättningar.

Kontakta din läkare om du har psoriasis och får värk i en eller flera leder.

Du kan få stöd

Det kan ta tid att acceptera att du har fått en kronisk sjukdom och att lära dig att leva med den. För vissa kan besvären vara så stora att de påverkar hela det sociala livet.

Se till att få stöd och svar på de frågor du har. Ett bra stöd kan vara att prata med din läkare eller annan vårdpersonal. Det är bra att ha regelbunden kontakt med sjukvårdspersonal som har specialkunskaper om sjukdomen.

Det finns även patientföreningar som Psoriasisförbundet, där du till exempel kan få tala med stödpersoner med egna erfarenheter av att leva med psoriasis. Det finns också en förening för unga.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning. 

Du kan få en fast vårdkontakt

Har du kontakt med många olika personer inom vården kan du få en fast vårdkontakt. Det är en person som bland annat hjälper till med att samordna din vård.

Senast uppdaterad:
2018-08-08
Redaktör:

Åsa Schelin, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Marcus Schmitt-Egenolf, professor, hudläkare, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.

Synpunkter på innehållet? Tyck till