Diabetes typ 2 (1177)

Artikeln är hämtad från 1177 Vårdguiden

Sammanfattning

Om du har typ 2-diabetes har kroppen svårt att hålla sockerhalten i blodet tillräckligt låg. Symtom på typ 2-diabetes kommer ofta långsamt. Motion och bra mat kan hjälpa till att sänka blodsockervärdet, men du kan också behöva läkemedel.

Diabetes är ett samlingsnamn för några sjukdomar som alla ger för hög nivå av socker i blodet. Förutom typ 2-diabetes finns typ 1-diabetes och graviditetsdiabetes. Typ 2-diabetes är vanligast och kommer oftast i vuxen ålder. Diabetes kallades tidigare för sockersjuka eftersom nivån av socker i blodet är förhöjd.

Symtom

Vanliga symtom vid typ 2-diabetes är följande:

  • Du blir trött och kraftlös.
  • Du blir mer törstig.
  • Du kissar oftare och större mängder.
  • Du får försämrad syn och ser dimmigt.
  • Du kan få klåda i underlivet.

Vid typ 2-diabetes ökar blodsockervärdet oftast under flera år. Symtomen kommer därför långsamt och kan vara olika starka. Många vet inte om att de har typ 2-diabetes eftersom sjukdomen ibland inte ger några symtom alls. 

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du tror att du har typ 2-diabetes. Du kan kontakta många mottagningar genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.

Undersökningar och utredningar

För att läkarens ska kunna ställa diagnosen typ 2-diabetes får du lämna både blodprov och urinprov:

  • Blodprovet P-glukos visar vad du har för blodsockervärde när provet tas. P står för plasma som är en del av blodet. Glukos är ett annat namn för socker.
  • Blodprovet HbA1C visar hur blodsockerhalten har legat två till tre månader före provtagningen. HbA1c kallas också för långtidssockerprov.

Blodproverna visar om du har diabetes, men inte vilken typ. Om du är över 40 år, har viss bukfetma och typ 2-diabetes i släkten, är sannolikheten stor att du har typ 2-diabetes.

Ibland kan du behöva lämna fler blodprover för att läkaren ska kunna avgöra vilken typ av diabetes du har.

Fler undersökningar

Om du får diagnosen typ 2-diabetes kommer du att undersökas ytterligare. Syftet är att upptäcka ifall du har andra tillstånd som kan öka risken för åderförfettning. Det kan till exempel vara förhöjda blodfetter eller förhöjt blodtryck. I sådana fall behandlas dessa för att förhindra hjärtinfarkt och stroke.

Två till tre månader efter att du har fått diagnosen typ 2-diabetes får du lämna ett blodprov för att undersöka blodfetternas sammansättning.

Efter undersökningarna

Du ska få reda på vem du ska kontakta, och när, för att ta del av svaren efter provtagningar och undersökningar. Du ska också få reda på vem du ska kontakta om du blir sämre.

Vad kan jag göra själv?

Du kan göra mycket själv för att påverka ditt blodsockervärde. Genom att motionera, ha bra matvanor och sluta röka kan du förebygga och i viss mån själv sänka blodsockervärdet. Om du är överviktig kan motion och ändrade matvanor göra att du går ner i vikt, vilket också är bra för blodsockervärdet.

Motionera

Fysisk aktivitet är det mest effektiva sättet att öka cellernas känslighet för insulin. Genom att öka känsligheten tar cellerna snabbare upp sockret som finns i blodet, och på så sätt kan du undvika att få höga blodsockervärden. Effekten på insulinkänsligheten av ett motionspass, till exempel en rask promenad eller att cykla i 30-40 minuter, finns kvar i upp till två dygn.

Det är bra ifall du hinner med tre promenader i veckan, men ju oftare du motionerar desto bättre. En promenad bör pågå i cirka 30 minuter. Det är även bra att aktivera fler muskelgrupper samtidigt, till exempel har stavgång bättre effekt än en promenad utan stavar.

Alla rörelser i vardagen ger effekt. Det här är exempel på bra motion i vardagen:

  • Att dammsuga.
  • Att ta trapporna istället för hissen.
  • Att kliva av bussen eller tåget en hållplats tidigare och promenera istället.

Fysisk aktivitet är även bra för bland annat blodtrycket, blodfetterna, skelettets kalkhalt och för att gå ner i vikt. Motionerar du regelbundet minskar även risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

Äta bra mat

Bra matvanor kan till stor del påverka typ 2-diabetes. Med bra mat och matvanor kan du få bättre blodsockervärde, bättre blodfetter, gå ner i vikt och minska risken för andra sjukdomar. Du kan även skjuta upp eller minska behovet av blodsockersänkande läkemedel.

Vad som är bra mat vid diabetes debatteras intensivt, men det finns vetenskapligt stöd för att följande livsmedel har bra effekt:

  • frukt
  • grönsaker
  • rotfrukter
  • baljväxter
  • fullkornsprodukter
  • fisk
  • nötter och jordnötter
  • kaffe.

Du kan dricka lite vin eller öl till maten, men undvik att dricka alkohol på fastande mage eller i allt för stora mängder.

Det kan kännas som en stor omställning att ändra sina vanor, men man behöver sällan byta ut all mat.

Undvik att röka

Det finns många risker med att röka om du har diabetes, bland annat ökar risken för skador på de små blodkärlen i njurarna, i fötterna och i ögonens näthinnor. Risken att få hjärtinfarkt eller stroke fördubblas. Om du röker är det därför bra om du kan sluta. Behöver du hjälp att sluta röka kan din läkare berätta vilket stöd som finns att få.

Det är oklart om snusning ökar risken för komplikationer vid diabetes.

Kontrollera ögonen

Du bör regelbundet få dina ögon undersökta med så kallad ögonbottenfotografering. Detta för att ett blodsockervärde som ligger för högt under lång tid kan skada de små blodkärlen i ögats näthinna. På sikt kan det leda till att synen försämras.

Med ögonbottenfotografering kan läkaren upptäcka tidiga förändringar på näthinnan som du själv inte märker. Du kan då få behandling i tid och förhindra att synen försämras.

Hur ofta du ska undersöka ögonen beror bland annat på hur länge du haft diabetes. Oftast är det ett till tre år mellan undersökningarna. En ögonmottagning skickar en kallelse till dig när det är dags att undersökas.

Sköt om tänderna

Det är bra att gå till tandläkaren regelbundet. Anledningen är att ett förhöjt blodsockervärde under lång tid kan göra det lättare att få tandlossningssjukdom eller hål i tänderna. Det är även viktigt att sköta tänderna noga.

Berätta för tandläkaren eller tandhygienisten att du har diabetes. Hen kan då ge dig information om hur du ska sköta dina tänder och vad du ska tänka på.

Du kan ha rätt att få särskilt tandvårdsbidrag, STB. Tandvårdsbidraget gör att du inte behöver betala fullt pris för ett tandläkarbesök.

Sköt om fötterna

Ett högt blodsockervärde under en längre tid kan försämra känseln i fötterna, utan att du märker det. Får du då ett sår, till exempel ett skavsår, kan det ta tid innan du upptäcker det. Därför är det viktigt att du tar hand om dina fötter. Här är några råd:

  • Undersök dina fötter dagligen för att se om du har fått sår eller märken efter exempelvis skor. Har du svårt att undersöka fötterna själv kan du be en närstående om hjälp.
  • Använda rymliga skor, det minskar risken att få skavsår.
  • Smörj gärna fötterna med mjukgörande kräm för att undvika torrsprickor. Det är speciellt viktigt under vintern då det är lättare att få torrsprickor.
  • Besöka en fotterapeut regelbundet, särskilt om du inte kan sköta dina fötter själv.

Får du ett sår kan det läka långsammare på grund av den försämrade blodcirkulationen. Av samma anledning kan såret också infekteras lättare. Ta hand om de sår som uppstår, och var uppmärksam ifall ett sår läker långsamt eller blir infekterat.

Ett infekterat sår som inte tas omhand kan i värsta fall leda till kallbrand

Behandling

Om motion och ändrade matvanor inte räcker kan du behöva läkemedel för att sänka blodsockervärdet, gärna till ett värde som närmar sig blodsockervärdet hos en person utan diabetes. Det är även viktigt att förebygga och behandla högt blodtryck och höga blodfetter.

Målet med behandlingen är att undvika de komplikationer som kan uppstå på grund av förhöjt blodsockervärde, till exempel skador i kroppens stora och små blodkärl.

Läkemedel vid högt blodsockervärde

Du kan behöva behandlas med blodsockersänkande läkemedel redan när du får diagnosen typ 2-diabetes, men det kan också gå flera år innan du behöver läkemedel.

Det är vanligast att börja med medicin i form av tabletter. Det finns olika typer av blodsockersänkande läkemedel som verkar på olika sätt. Vilket du får beror till exempel på din vikt och hur dina njurar fungerar.

Efter hand kan du behöva trappa upp behandlingen, ofta genom att kombinera olika sorters tabletter. 

Insulin

För att uppnå ett bra blodsockervärde behöver de flesta med typ 2-diabetes så småningom komplettera behandlingen med insulin. Du kan även behöva insulin redan när du får diagnosen, men oftast dröjer det flera år. Vad som är ett bra blodsockervärde avgörs från person till person. Målsättningen diskuterar du och din läkare tillsammans.

Om du använder insulin får du själv kontrollera ditt blodsockervärde med ett blodprov i fingret. Även om du inte behandlas med insulin kan det ibland vara bra att mäta blodsockervärdet själv. Hur ofta skiljer sig från person till person, fråga din diabetessjuksköterska för att få råd.

Läkemedel vid högt blodtryck

Ett mål är att blodtrycket ska vara under 140/85 mmHg. Om du bara har något förhöjt blodtryck kan det räcka med att du äter mindre salt, går ner i vikt samt motionerar mer.

Om detta inte räcker för att sänka blodtrycket kan du behöva läkemedel för att sänka blodtrycket.

Läkemedel vid höga blodfetter

Vid typ 2-diabetes är det vanligt att ha för höga halter av skadliga blodfetter. Sammansättningen av blodfetterna blir bättre av bland annat bra matvanor, motion, att inte röka och om blodsockervärdet förbättras, men du kan behöva läkemedel för att sänka blodfetterna.

Även om du har ganska låga halter av blodfetter kan du behöva läkemedel, om du samtidigt har flera riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom. Exempel på riskfaktorer är högt blodtryck och att röka. Om du har haft hjärtinfarkt eller stroke bör du få behandling med blodfettssänkande läkemedel.

Fetmakirurgi

Fetmakirurgi, så kallad så kallad gastric bypass, vara en behandlingsmetod om du har typ 2-diabetes och följande stämmer in på dig:

  • Du är under 60 år.
  • Du har fetma med ett BMI-värde över 40.
  • Du har svårt att uppnå bra blodsockervärden trots läkemedel och förändrade levnadsvanor.
  • Du har svårt att sänka ditt blodtryck, trots läkemedel och förändrade levnadsvanor.

Återbesök

Om du har typ 2-diabetes har du rätt till regelbunden kontakt med sjukvårdspersonal som har specialkunskaper inom diabetes. Oftast är det en diabetessjuksköterska på din vårdcentral. Du träffar även din läkare på vårdcentralen regelbundet. De kan ge dig hjälp, råd och stöd, men den största delen av behandlingen sköter du själv.

Du bör gå på återbesök minst en gång per år till din läkare. Du får en kallelse när det är dags för återbesök. Syftet är att se hur behandlingen går, samt att upptäcka och behandla eventuella skador som kan uppstå på grund av diabetes.

Läkaren eller diabetessjuksköterskan kommer att göra följande:

  • Mäta ditt blodtryck.
  • Kontrollera blodcirkulationen och huden på fötterna.
  • Ta ett HbA1c-blodprov för att se hur behandlingen går.

Du kan också få hjärtat undersök med EKG.

Viktigt att förstå

För att kunna vara aktiv i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven för att läsa den i lugn och ro.

Om du inte talar svenska har du rätt att få information på ditt eget språk, till exempel med hjälp av en språktolk. Du kan även ha rätt att få tolkhjälp vid hörselnedsättning.

Vad händer i kroppen?

Cellerna i kroppen behöver energi för att fungera. Cellerna får energi från socker som transporteras i blodet, framför allt i form av druvsocker. Druvsocker kallas även för glukos.

För att cellerna ska kunna ta upp sockret behöver de hormonet insulin. Det blodsocker som inte tas upp av cellerna sparas i levern och i musklerna för senare behov. Levern fungerar på så sätt som ett sockerförråd. Det sparade blodsockret kallas för glykogen.

Insulin bildas i bukspottkörteln i små grupper av hormonbildande celler som kallas Langerhans öar eller beta-celler, och frisätts framför allt efter att du har ätit. Vid typ 2-diabetes räcker inte det insulin som bukspottskörten producerar och cellerna får svårare att ta upp sockret i blodet. Kroppens celler blir också mindre känsliga för insulin, så kallad insulinresistens.

Att blodsockervärdet ökar vid diabetes beror även på att levern läcker ut för mycket socker i blodet om du inte äter, vilket leder till att du får högt blodsockervärde på morgonen före frukost. Ett annat ord för högt blodsockervärde är hyperglykemi.

Nedsatt glukostolerans

Om ditt blodsockervärde stiger mycket efter att du har ätit och inte går ner som förväntat, trots att du inte har diabetes, kan du ha så kallad nedsatt glukostolerans. Det beror på att cellerna är mindre känsliga för insulin eller att bukspottskörteln inte tillverkar tillräckligt med insulin. Det kan också vara en kombination av dessa två.

Att ha nedsatt glukostolerans kan vara ett tecken på att du håller på att utveckla typ 2-diabetes. Det tar flera år innan typ 2-diabetes utvecklas och du kan själv bromsa utvecklingen genom att motionera, se över dina matvanor, gå ner i vikt och sluta röka, om du röker.

Ökad mängd urin beror på för högt blodsocker

Vid obehandlad diabetes kissar du mer och oftare. Det beror på att när blodsockernivån blir tillräckligt hög läcker det socker till urinen. Socker i urin suger upp vatten från kroppen och mängden urin ökar, vilket i sin tur gör att du blir törstigare.

Vad beror typ 2-diabetes på?

Den exakta orsaken till att typ 2-diabetes uppstår är inte känd, men risken att utveckla sjukdomen är ofta ärftlig och påverkas till stor del av livsstil.

Allt för mycket och onyttig mat i kombination med brist på motion ökar risken för övervikt, vilket i sin tur ökar risken för insulinresistens och typ 2-diabetes.

Om du även är utsatt för stress, har höga krav och samtidigt har liten möjlighet att själv påverka din situation ökar mängden av stresshormonet kortisol i blodet. Ute i vävnaderna omvandlas det till kortison som ökar bukfetma och minskar insulinkänsligheten i musklernas celler. Just bukfetma är mer skadligt än till exempel fett runt höfterna.

Rökning ökar också risken att få diabetes.

Typ 2-diabetes allt vanligare

Det är inte helt klart hur många i Sverige som har diabetes i någon form. Många lever med sjukdomen utan att veta om det, men i Sverige har uppskattningsvis mellan 350 000 och 400 000 personer någon form av diabetes. De allra flesta, nio av tio, har typ 2-diabetes.

Komplikationer och följdsjukdomar

Komplikationer i stora blodkärl

Den allvarligaste konsekvensen av typ 2-diabetes är att pulsådrorna åderförfettas snabbare. Åderförfettning innebär att det bildas lagringar av fett, blodkroppar och bindväv på blodkärlens insida. Blodet får då svårare att passera. I hjärtat kan det leda till kärlkramp, och i benen till så kallad fönstertittarsjuka. På längre sikt kan det leda till kallbrand. Det beror på att cirkulationen i benen blir akut nedsatt.

En annan fara med åderförfettning i pulsådrorna är att det där lättare bildas små blodproppar som kan stoppa blodflödet och ge upphov till hjärtinfarkt. Om det fastnar en propp i en pulsåder i hjärnan kan du få en stroke. Det är framför allt hjärtinfarkt och stroke som ökar risken att dö för tidigt vid typ 2-diabetes.

Komplikationer i små blodkärl

Det finns även risk för att få komplikationer i små blodkärl. De är sällan livshotande på samma sätt som komplikationerna i stora blodkärl. Men de kan leda till att du får skador på ögats näthinna, njurskador och skador på nerver som kan ge känselnedsättning, oftast i fötter och ben. Män kan ibland få svårt att få och behålla stånd.

Kvinnor kan få problem med minskad känsel, vilket kan leda till svårigheter att få orgasm. Ett annat problem kan vara torra slemhinnor och svårigheter för slidan att bli tillräckligt fuktig. Glidmedel som finns att köpa på apotek kan vara ett bra hjälpmedel.

Sjukdomen kan försämras

Vid typ 2-diabetes brukar blodsockervärdet långsamt öka med åren. Den här försämringen av sjukdomen beror dels på att kroppens celler blir ännu mindre känsliga för insulin, dels på att bukspottkörtelns produktion av insulin minskar.

Bukspottkörtelns förmåga att bilda insulin skadas om du har för högt blodsockervärde under lång tid. Hur snabbt försämringen går varierar mellan olika personer. Det beror bland annat på vikt, mat, motion, eventuell stress och rökning.

För lågt blodsocker

Om du behandlas med insulin eller med tabletter som ökar frisättningen av insulin från bukspottkörteln kan blodsockervärdet ibland bli för lågt. Det kallas känning eller hypoglykemi. Vanliga symtom är att du:

  • svettas
  • får skakningar
  • får hjärtklappning
  • blir hungrig
  • får yrsel
  • blir orolig och lättirriterad
  • får svårt att koncentrera dig.

Om blodsockervärdet sjunker ytterligare kan du bli medvetslös.

Känner du lätta symtom kan du mäta blodsockervärdet för att undersöka om det beror på för lågt blodsockervärde. Om blodsockervärdet är för lågt kan du äta något sött, till exempel 2-3 tabletter druvsocker. Även ett glas mjölk eller juice kan hjälpa. Däremot gör så kallade light-drycker ingen nytta eftersom de inte innehåller socker. När känningarna gått över kan det vara bra ifall du äter något, exempelvis en smörgås.

Om du får svårare symtom bör du äta något omgående, innan du mäter blodsockervärdet. Du bör äta något som höjer blodsockervärdet snabbt, till exempel några tabletter druvsocker, sockerbitar eller dricka ett glas mjölk eller juice.

Vid behandling med vissa tabletter kan ett för lågt blodsockervärde hålla i sig länge och därför vara svårt att höja själv. Om du får lågt blodsockervärde strax efter att du lyckats höja blodsockervärdet bör du söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning.

Känningar av lågt blodsocker är ovanliga men kan bero på följande:

  • Du har ätit för lite.
  • Du har haft kräkningar.
  • Du har haft diarré.
  • Du har ansträngt dig fysiskt mer och under längre tid, till exempel att du har promenerat en hel dag.
  • Du har druckit mycket alkohol.

När du blir äldre och om du då går ner i vikt kan du behöva minska eller till och med avsluta den blodsockersänkande behandlingen. Annars kan blodsockervärdet bli för lågt.

Att leva med typ 2-diabetes

Ett bra liv trots sjukdomen

Om du har fått diagnosen typ 2-diabetes kan det till en början ta tid att acceptera och vänja sig vid sjukdomen. Hur du reagerar är individuellt. Vissa kan till en början hamna i en kris men de flesta hittar bra sätt att leva med sjukdomen. Även om diabetes inte går att bota finns bra behandling att få.

Det kan vara till hjälp att möta andra som har liknande erfarenheter. Hos exempelvis Diabetesförbundet och Diabetesorganisationen i Sverige kan du få stöd och mer information. På många håll i landet finns även lokala föreningar.

De flesta som har typ 2-diabetes får långsamt allt sämre insulinkänslighet. Försämringen kan pågå i över tio år. Men det är viktigt att komma ihåg att det hela tiden finns möjlighet att bromsa den här utvecklingen genom att motionera, sluta röka och ha bra matvanor.

Graviditet och typ 2-diabetes

Gravida kvinnor kan få en övergående form av typ 2-diabetes som heter graviditetsdiabetes. Om du är gravid får du lämna ett blodprov på mödravårdscentralen för att mäta ditt blodsockervärde.

Efter förlossningen blir blodsockernivåerna normala igen. Om du har haft graviditetsdiabetes har du en ökad risk utveckla typ 2-diabetes senare i livet och ditt blodsockervärde bör följas upp.

Att bli gravid

Om du har haft graviditetsdiabetes, eller om du har typ 2-diabetes, bör du försöka ha ett så bra blodsockervärde som möjligt redan när du planerar att bli gravid. Under graviditetens första tre månader är risken som störst för att fostret ska skadas av höga blodsockervärden. 

Läs mer

Patientversion av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid diabetes typ 2

Socialstyrelsen har tagit fram nationella riktlinjer för hur diabetes typ 2 och en rad andra kroniska sjukdomar bör utredas och behandlas. Riktlinjerna innehåller rekommendationer till hälso- och sjukvården om vissa undersökningar och behandlingar som kan vara aktuella för att ta hand om dig som har diabetes typ 2.

Inom området finns också undersökningar och behandlingar som görs mera rutinmässigt. De finns inte med i riktlinjerna.

Här kan du läsa patientversionen av de nationella riktlinjerna för diabetes typ 2.

Senast uppdaterad:
2017-08-30
Redaktör:

Anna Bendt, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Mats Eliasson, läkare, professor, specialist i internmedicin och hormonsjukdomar, Sunderby sjukhus, Luleå.

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.

Synpunkter på innehållet? Tyck till