Blödning under graviditet (1177)

Artikeln är hämtad från 1177 Vårdguiden

Sammanfattning

Det är vanligt att få en blödning ur slidan, särskilt under första halvan av graviditeten. En blödning kan vara ett tecken på missfall, men ofta beror blödningen på något annat. Här kan du läsa mer om olika orsaker. Du får också vägledning när du bör söka vård och inte. Exempelvis bör du omgående söka vård om du blöder under andra halvan av graviditeten.

Det är vanligt att bli orolig om det kommer en blödning under graviditeten. Men en blödning behöver inte betyda att något är fel.

Vad är en kraftig blödning?

Hur mycket blod som kommer är olika. En kraftig blödning innebär att du blöder igenom en normal binda på en timme eller att det finns blodklumpar i blödningen.

Färgen på blödningen kan vara rosa-röd eller brunaktig. Det är en färsk blödning om färgen är rosa-röd. Det är en blödning som inträffat tidigare om färgen är brunaktig.

När och var ska jag söka vård?

Ibland kan det vara svårt att veta när du bör söka vård och inte.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177. Där kan du också få hjälp med var du ska söka vård.

Hur bråttom det är att söka vård beror på hur mycket blod det kommer, hur länge du har varit gravid och hur du mår i övrigt. Ofta behöver du inte alls söka vård för mindre blödningar.

Här följer några råd:

Kraftig blödning

Sök vård omgående. Sök vård på en akutmottagning eller en gynekologisk akutmottagning om du är i första halvan av graviditeten. Sök vård på en förlossningsavdelning efter graviditetsvecka 22+0.

Om du får magsmärtor

Sök vård omgående om du får en blödning och samtidigt får ont i ena sidan av magen eller långt ner i magen. Då ska du söka vård direkt oavsett hur mycket du blöder och vilken graviditetsvecka du är i. I första halvan av graviditeten söker du vård på en akutmottagning eller en gynekologisk mottagning. Efter graviditetsvecka 22+0 söker du vård på en förlossningsavdelning.

Om du blöder och samtidigt mår allmänt dåligt

Sök vård omgående om du får en blödning och samtidigt får påverkat allmäntillstånd. Med påverkat allmäntillstånd menas att du känner dig sjuk eller annorlunda, till exempel att du känner dig mycket trött och matt. Då ska du söka vård direkt oavsett hur mycket du blöder och vilken graviditetsvecka du är i. I första halvan av graviditeten söker du vård på en akutmottagning. Efter graviditetsvecka 22+0 söker du vård på en förlossningsmottagning.

Blödning i andra halvan av graviditeten

Kontakta en förlossningsavdelning omgående om du är gravid i vecka 22+0  eller senare. Kontakta vården även om blödningen är liten. 

Mindre blödning efter upprepade missfall

Du bör kontakta en barnmorskemottagning eller en gynekologisk mottagning om du tidigare haft tre eller fler missfall. Det brukar inte vara bråttom. Hör av dig någon av de närmaste dagarna. 

Mindre blödning eller blodig flytning efter samlag första halvan av graviditeten

Kontakta en barnmorskemottagning eller en gynekologisk mottagning. Det brukar inte vara bråttom. Hör av dig någon av de närmaste dagarna.

Upprepade småblödningar första halvan av graviditeten

Kontakta en barnmorskemottagning eller en gynekologisk mottagning. Det är vanligtvis inte bråttom. Du kan till exempel vänta tills det blir vardag innan du kontaktar vården, om det är helg när blödningen kommer. Till första halvan av graviditeten räknas de första 20 graviditetsveckorna. 

Mindre blödning i vecka 12-22

Kontakta en barnmorskemottagning eller en gynekologisk mottagning. Det är vanligtvis inte bråttom. Du kan till exempel vänta tills det blir vardag innan du kontaktar vården, om det är helg när blödningen kommer.

Mensliknande blödning före vecka 12

Du behöver inte söka vård. Du kan avvakta om du blöder som en vanlig mens som sedan avtar. Blödningen kan vara tecken på ett tidigt missfall, men i så fall finns det inget som vården kan göra för att förhindra det.

Enstaka mindre blödningar eller brunfärgade flytningar före graviditetsvecka 12

Du behöver bara söka vård om du samtidigt får ont i ena sidan av magen eller långt ner i magen. I så fall ska du söka vård direkt oavsett hur mycket du blöder och vilken graviditetsvecka du är i.

Orsaker till att det blöder

Det kan bero på olika saker när det kommer blod ur slidan. Här kan du läsa om orsaker:

När ägget fäster

Det kan blöda lite när det befruktade ägget fäster i livmodern. Blödningen kallas implantationsblödning, nidblödning eller vidhäftningsblödning. Den kan komma någon gång mellan graviditetsvecka två och tre. Kanske vet du inte ens om att du är gravid. Blödningen brukar sluta av sig själv.

Blödning från livmoderslemhinnan

Ibland kan det komma blod från livmodern under de första tre månaderna av graviditeten. Ofta kommer en sådan blödning vid samma tid som mensen skulle ha kommit. En sådan blödning kallas genombrottsblödning. Den brukar gå över av sig själv. Blödningen beror på att kroppen inte riktigt har anpassat sig till graviditeten. Det brukar inte komma sådana blödningar när moderkakan och fostret tar mer plats i livmodern.

Blödning från livmodertappen

Livmodertappen är den nedre delen av livmodern, den går ner i slidan. Det finns mer blod än vanligt i livmodertappen under graviditeten. Det gör att livmodertappen lättare kan börja blöda. En sådan mindre blödning kan till exempel komma efter ett slidsamlag.

Polyper kan orsaka blödning

En polyp är en utväxt från en slemhinna. Polyper på livmodertappen kan göra så att det kommer blod. Det är ganska vanligt. En polyp påverkar inte graviditeten. Ibland kan en läkare ta bort polypen för att du ska slippa blödningar senare under graviditeten.

Missfall

En tidig blödning kan vara ett tecken på ett missfall. Oftast inträffar missfall före graviditetsvecka 12. Missfall efter vecka 12 är inte lika vanligt. Vid missfall gör det ofta ont i magen eller i underlivet, ungefär som kraftig mensvärk. Blödningen brukar innehålla en del slem och tunn vätska och ibland blodklumpar.

Blödning från moderkakan

Det händer att moderkakan lossnar för tidigt. För tidig avlossning av moderkakan är ovanligt. Om det händer är det oftast mot slutet av graviditeten. Det kan vara mycket allvarligt. Det kan göra mycket ont i magen. Du kan också få sammandragningar. Det är viktigt att söka vård direkt om du tror att moderkakan kan ha lossnat.

Det kan komma mindre blödningar från moderkakans kant, särskilt om moderkakan sitter långt ner i livmodern. Sådana blödningar brukar sluta av sig själv, men det kan behövas någon medicin som gör att blodet stelnar fortare.

Föreliggande moderkaka

Moderkakan kan täcka för hålet som barnet ska komma ut genom om den sitter för långt ner i livmodern. Det kallas för föreliggande moderkaka. Föreliggande moderkaka kan göra så att det blöder från slidan.

Första gången blir det ofta en mindre blödning. När livmodern öppnar sig mot slutet av graviditeten kan det bli kraftigare blödningar. Barnet behöver födas med kejsarsnitt om moderkakan ligger helt för eller strax bredvid öppningen där barnet ska komma ut.

Det syns på ultraljudsundersökningen om du har en föreliggande moderkaka. I så fall berättar barnmorskan eller läkaren vad som gäller.

Utomkvedshavandeskap

Vid ett utomkvedshavandeskap har det befruktade ägget fäst någonstans utanför livmodern, oftast i äggledaren. Det kan nästan aldrig utvecklas till ett barn. Vid utomkvedshavandeskap brukar det göra mycket ont i magen. Ofta gör det ont långt nere i magen, på sidan av livmodern. Oftast kommer det en mindre blödning från slidan.

Infektion

Blödningar under graviditeten kan även bero på en infektion i slidan eller livmodertappen. Oftast har man då också tidigare märkt av en missfärgad eller illaluktande flytning från slidan. Prata med en barnmorska om besvären inte går över.

Druvbörd

Druvbörd är ingen riktig graviditet. Det finns i stället en samling av vätskefyllda blåsor i livmodern. Det är ovanligt. Druvbörd brukar upptäckas vid rutinultraljudet. Vid druvbörd är blödningen ofta kraftig, som en mens eller mer. Druvbörd behandlas med skrapning. Druvbörd kan också kallas mola.

Cellförändringar

Livmoderhalscancer kan orsaka blödningar. Tumörer på livmodertappen är mycket ovanligt hos gravida.

Förlossningen startar

Det kan komma en mindre blödning när förlossningen startar. Det kallas för teckningsblödning. Blödningen kommer från ytliga blodkärl i slemhinnan i livmodern. Blodkärlen kan brista när livmodertappen öppnar sig.

Kontakta en förlossningsavdelning om det kommer blod i samband med att vattnet går.

Andra förklaringar till blödningar under graviditeten

Att få hemorrojder under graviditeten är vanligt. Det händer att det kan bli små sprickor i dessa och att de blöder. Vid hemorrojder kommer blodet från ändtarmsöppningen och inte från slidan.

Ibland finns det ingen förklaring

Ibland hittar läkaren eller barnmorskan ingen orsak till blödningen och blödningen slutar av sig själv.

Hur kan jag förebygga?

Blödningar under graviditeten beror inte på exempelvis tunga lyft, stress eller motion. Det finns inget du själv kan göra för att förebygga en blödning.

Du som har en föreliggande moderkaka kan behöva undvika samlag under senare delen av graviditeten, för att minska risken att moderkakan ska lossna och blöda. Du får information av barnmorskan om du har föreliggande moderkaka och vad det i så fall innebär.

Undersökningar

För att få veta orsaken till blödningen är det vanligt att läkaren eller barnmorskan gör en gynekologisk undersökning. Det är också vanligt att kontrollera graviditeten med hjälp av en ultraljudsundersökning. Ibland kontrollerar barnmorskan även barnets hjärtljud.

Vanligt att bli orolig

När det kommer en blödning under graviditeten är det vanligt med många olika känslor. Du kanske känner oro, förvirring, förhoppning, eller inget speciellt. Det är vanligt med frågor och funderingar. En del oroar sig över att få ett missfall och tolkar blödningen som ett tecken på detta.

Du kan alltid ringa till en barnmorska om du har frågor.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning. 

Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.

Senast uppdaterad:
2018-06-28
Redaktör:

Kristin Bengtsson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Roland Boij, gynekolog och förlossningsläkare, Jönköping

Innehållet är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.

Har du synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen.