Graviditetsdiabetes (1177)

Artikeln är hämtad från 1177 Vårdguiden

Sammanfattning

Insulin är ett hormon som behövs för att cellerna ska kunna ta upp socker från blodet. Kroppen behöver gradvis allt mer insulin när du är gravid. Finns det inte tillräckligt med insulin kan blodsockervärdet bli för högt. Då kan du få diagnosen graviditetsdiabetes. Efter förlossningen blir blodsockervärdet oftast normalt igen.

Diabetes är ett samlingsnamn för några sjukdomar som alla ger för mycket socker i blodet. Förutom graviditetsdiabetes finns typ 1-diabetes och typ 2-diabetes.

Symtom på graviditetsdiabetes

Ett förhöjt blodsockervärde vid graviditetsdiabetes ger inga symtom. Du märker inte själv att du har förhöjda blodsockervärden. Det upptäcks oftast på kontrollerna på barnmorskemottagningen.

Du kan få följande symtom om blodsockervärdet är väldigt högt:

  • Du blir trött.
  • Du blir törstig.
  • Du kissar oftare och större mängder. 

När och var ska jag söka vård?

Kontakta din barnmorska om du är gravid och tror att du har diabetes.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.

Undersökningar och utredningar

Du besöker en barnmorskemottagning regelbundet när du är gravid. Beroende på var du bor i landet kontrolleras ditt blodsockervärde en eller flera gånger under graviditeten.

Du får lämna blodprov

Du får lämna ett blodprov som heter P-glukos. Det visar vad du har för blodsockervärde när provet tas. Provet kan ge viss information, men är inte tillräckligt säkert för att ställa diagnos. Du lämnar blodprovet genom ett stick i fingret.

För att ställa diagnosen graviditetsdiabetes behöver du lämna blod från ett blodkärl, till exempel i armvecket. Det kallas för ett venöst blodprov.

Du får lämna ett venöst blodprov på morgonen när du har fastat, det vill säga när du inte har ätit något på ungefär åtta timmar. Är blodsockervärdet då förhöjt räcker det för att ställa diagnosen graviditetsdiabetes. 

Du kan också få göra en så kallad glukosbelastning. Riktlinjerna för om och när i graviditeten du får göra en glukosbelastning kan skilja sig åt beroende var i landet du bor.

Så här görs en glukosbelastning

Glukosbelastning görs vid ett separat besök. Du kommer att få information från din barnmorska eller i informationsbrevet du får hem, om vad du ska tänka på inför undersökningen. 

En glukosbelastning går till på följande sätt:

  1. Före undersökningen ska du inte ha ätit något på ett antal timmar, oftast åtta timmar.
  2. När du kommer till undersökningen får du lämna ett blodprov.
  3. Du får dricka en sockerlösning som innehåller vatten och glukos.
  4. Du får vänta i cirka två timmar. Under tiden du väntar ska du ta det lugnt och du får inte äta eller dricka något.
  5. Sedan får du lämna ett blodprov efter en och efter två timmar, för att mäta blodsockervärdet.

Diagnosen graviditetsdiabetes ställs om något av blodproven visar att du har förhöjt blodsockervärde. Hur din graviditetsdiabetes följs upp kan skilja sig åt beroende på var i landet du bor.

Behandling

Vilken behandling du får beror på hur högt blodsockervärde du har. Ofta räcker det att äta mat som innehåller mindre socker, och att röra på sig mer.

Syftet med behandlingen är att få ner blodsockervärdet och behålla det på en nivå som liknar blodsockervärdet hos en person utan diabetes.

Behandling med läkemedel

Du kan behöva behandling med antingen insulin eller med ett läkemedel som heter metformin, om bra mat och motion inte räcker för att sänka blodsockervärdet. Metformin verkar genom att öka kroppens känslighet för insulin, både kroppseget insulin och insulin som du tar själv. Det gör att kroppen behöver en mindre mängd insulin.

Insulin går inte över till barnet via moderkakan och påverkar alltså inte barnet. Metformin går däremot över till barnet, men anses inte ha någon skadlig inverkan. Metformin används allt mer över hela världen för att behandla graviditetsdiabetes.

Ultraljudskontroller

Om du har graviditetsdiabetes undersöks du oftast med fler ultraljud under sista delen av graviditeten. Undersökningarna är för att se att fostret växer som det ska. Besöken hos barnmorskan blir också fler.

Hur kan jag minska risken för graviditetsdiabetes?

Det bästa sättet att minska risken för graviditetsdiabetes är att röra på sig och inte gå upp alltför mycket i vikt under graviditeten. Då minskar också risken för typ 2-diabetes efter förlossningen.

Du bör även äta regelbundet och försöka fördela måltiderna så jämnt som möjligt över dagen.

När barnet är fött

Det första dygnet kontrolleras barnets blodsockervärde med jämna mellanrum.

Barnet kan ha haft en hög egen produktion av insulin när hen låg i magen, om ditt blodsockervärde har varierat mycket mellan höga och låga värden under graviditeten. Efter förlossningen fortsätter barnets höga tillverkning en tid efteråt. Det kan leda till att barnet får ett lågt blodsockervärde. Då kan barnet behöva extra mjölk eller ersättning. Det låga blodsockervärdet brukar försvinna några dagar efter förlossningen.

Att bli gravid igen

Du bör ha ett så bra blodsockervärde som möjligt om du har haft graviditetsdiabetes och planerar att bli gravid igen.

Vad händer i kroppen vid graviditetsdiabetes?

Cellerna i kroppen behöver energi för att fungera. Energin transporteras i blodet, framför allt i form av blodsocker. För att cellerna ska kunna ta upp blodsockret behöver de hormonet insulin.

Det blodsocker som inte tas upp av cellerna sparas i levern och i musklerna för senare behov. Levern fungerar på så sätt som ett sockerförråd. Det sparade blodsockret kallas för glykogen. Blodsocker kallas också för glukos.

Insulin bildas i bukspottkörteln. Insulinet frisätts hela tiden i låg koncentration, men framför allt när du har ätit.

Kroppens celler blir mindre känsliga för insulin när du är gravid. Oftast tillverkar kroppen då mer insulin. Om bukspottskörteln inte klarar av att tillverka tillräckligt med insulin kan cellerna inte ta upp sockret i blodet. Det leder till att blodsockervärdet stiger. När blodsockervärdet är över en viss nivå får man diagnosen graviditetsdiabetes.

Graviditetsdiabetes går över efter förlossningen

De flesta som får diabetes under graviditeten, får graviditetsdiabetes. Graviditetsdiabetes går oftast över efter förlossningen.

Hos några av dem som diagnostiseras med graviditetsdiabetes beror blodsockerförhöjningen på typ 1-diabetes. Visar det sig att du har fått typ 1-diabetes är det inte graviditetsdiabetes. Typ 1-diabetes går inte över efter förlossningen, utan du behöver då insulin resten av livet.

Högre risk att få typ 2-diabetes senare i livet

Efter förlossningen brukar blodsockervärdet bli som vanligt igen. Men det finns en ökad risk att du senare i livet utvecklar typ 2-diabetes. Det bästa du kan göra för att undvika att få typ 2-diabetes är följande:

  • Att motionera regelbundet.
  • Att försöka gå ner de kilon du gått upp under graviditeten.
  • Att undvika övervikt.

Du bör kontrollera ditt blodsockervärde igen efter graviditeten. Du kan göra det några månader efter förlossningen på en barnmorskemottagning eller på en vårdcentral.

Vad beror graviditetsdiabetes på?

Graviditetsdiabetes orsakas av den extra påfrestning på kroppen som en graviditet innebär. Risken att få graviditetsdiabetes ökar om du har föräldrar eller syskon med diabetes. Men du behöver inte få diabetes, även om du har anlag. Det gäller både typ 1-diabetes och typ 2-diabetes.

Risken för graviditetsdiabetes ökar också av följande:

  • Om du har haft graviditetsdiabetes tidigare.
  • Om du är överviktig.
  • Om du har fött barn som har vägt mer än fyra och ett halvt kilo, eller ett barn som bedömts vara stort i förhållande till graviditetslängden.

Komplikationer

Det är viktigt att behandla och få ner ett förhöjt blodsockervärde.

Att blodsockervärdet ligger så bra som möjligt är viktigt för fostrets utveckling och tillväxt. Förhöjt blodsocker under graviditetens första tre månader ökar risken för missbildningar hos fostret. 

Höga blodsockervärden under graviditet ökar också risken för komplikationer vid förlossningen och för havandeskapsförgiftning, så kallad preeklampsi.

Det nyfödda barnet kan ibland ha en hög födelsevikt, lång blodsockervärde och lättare andningsproblem om du har haft ett högt blodsockervärde under graviditeten.

Att fortsätta att ha ett förhöjt blodsockervärde efter graviditeten är inte heller bra för dig. Att ha ett högt blodsockervärde en längre tid kan leda till skador på blodkärlen i kroppens organ. 

Läs mer

Patientversion av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid graviditetsdiabetes

Socialstyrelsen har tagit fram nationella riktlinjer för hur graviditetsdiabetes och en rad andra sjukdomar bör utredas och behandlas. Riktlinjerna innehåller rekommendationer till hälso- och sjukvården om vissa undersökningar och behandlingar som kan vara aktuella för att ta hand om dig.

Inom området finns också undersökningar och behandlingar som görs mera rutinmässigt. De finns inte med i riktlinjerna.

Här kan du läsa patientversionen av de nationella riktlinjerna för graviditetsdiabetes.

Viktigt att du förstår informationen du får

För att kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven för att läsa den i lugn och ro.

Om du inte talar svenska kan du ha rätt att få tolkhjälp. Du kan även ha rätt att få tolkhjälp om du har en hörselnedsättning.

Senast uppdaterad:
2018-10-12
Redaktör:

Anna Bendt, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Stig Attvall, läkare, Diabetescentrum, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.

Synpunkter på innehållet? Tyck till