Graviditetsillamående (1177)

Artikeln är hämtad från 1177 Vårdguiden

Sammanfattning

Det är vanligt att må illa när du är gravid. Det är också vanligt att kräkas. Även om det är jobbigt att må illa och kräkas är det inte skadligt, vare sig för dig som är gravid eller för fostret. Fostret får ändå den näring det behöver.

Några få kräks så mycket att det kallas extremt graviditetsillamående eller hyperemesis gravidarum. Du kan behöva vård på sjukhus om du får extremt graviditetsillamående.

Symtom

Många är illamående vissa stunder under dagen, men en del mår illa hela tiden. Det är vanligt att illamåendet blir värre av vissa lukter. Det är även vanligt att kräkas, men illamåendet när du är gravid skiljer sig från en vanlig magsjuka

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en barnmorskemottagning om du har mycket besvär eller går ner i vikt.

Sök vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om du kräks så mycket att du blir torr i munnen, har svårt att kissa och känner dig yr.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.

Här kan du hitta vård. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Vad kan jag göra själv?

Det finns inget som med säkerhet hjälper mot graviditetsillamående. Men det finns saker du kan prova, som kan hjälpa. Att ta det lugnt och undvika stress kan vara bra. Det kan också hjälpa att äta något innan du stiger upp på morgonen.

Drick ordentligt med vätska, särskilt om du kräks ofta. Du kan prova att dricka vid andra tillfällen än när du äter.

Det kan hjälpa att äta kokt mat utan starka kryddor och att äta lite men ofta. Undvik alltför fet mat som gör att magsäcken tömmer sig långsammare.

Till mellanmål kan det vara bra att äta något med kolhydrater, till exempel frukt eller smörgås.

Undersökningar

Ibland kan du få lämna urinprov på barnmorskemottagningen. Då kan barnmorskan se om du är uttorkad eller inte och eventuellt hänvisa vidare till vårdcentral eller akutmottagning.

Behandling

Det finns inget läkemedel speciellt för graviditetsillamående, men det finns läkemedel som kan hjälpa. En del mår till exempel bättre av läkemedel mot åksjuka. När du är gravid ska du alltid vara försiktig med läkemedel. Prata med en läkare, barnmorska eller apotekspersonal. Här kan du läsa mer om läkemedel vid graviditet och amning.

En del mår bättre av akupunktur.  

Vid extremt graviditetsillamående kan du behöva näringslösning via dropp. Vissa kan behöva vara sjukskrivna.

Vad händer i kroppen?

Oftast kommer illamåendet i början av graviditeten och för många brukar det gå över. Oftast går det över någon gång runt graviditetsvecka 20. Det är hormoner som gör att många gravida blir illamående. Hur mycket hormonerna påverkar är olika från person till person.

Andra saker kan också påverka illamåendet. Du mår ofta sämre om du är trött, stressad eller tom i magen.

Extremt graviditetsillamående

Några få gravida får extremt graviditetsillamående eller hyperemesis gravidarum. Vid extremt graviditetsillamående är du mycket illamående, ofta hela dagen. Du kan kräkas så mycket att du blir uttorkad. Det kan vara svårt att få i sig mat och dryck och du kan också gå ner i vikt.

Då kan du behöva sjukhusvård och få näringslösning via dropp.

Det extrema illamåendet brukar bli bättre under graviditetens gång. Ofta lättar besvären runt graviditetsvecka 20. Men några mår illa hela graviditeten.

Illamåendet och kräkningarna påverkar inte barnet negativt, men det kan vara väldigt jobbigt för dig som är gravid. För en del kan besvären göra så att graviditeten känns som en plåga. Det kan kännas bättre att prata med någon om besvären, till exempel en barnmorska.

Att vara närstående till någon med graviditetsillamående

Som närstående kan du känna dig maktlös. Det kan vara svårt att förstå hur graviditetsillamående känns och hur det fungerar, vad som hjälper och inte. Prata med den som är gravid och se vad du kan göra för att hjälpa till.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning. 

Senast uppdaterad:
2018-06-07
Redaktör:

Kristin Bengtsson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Helena Nash, barnmorska, Stockholm

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.

Synpunkter på innehållet? Tyck till