Klåda under graviditeten (1177)

Artikeln är hämtad från 1177 Vårdguiden

Sammanfattning

Det är vanligt att det kliar på kroppen när du är gravid. Det beror oftast på att huden förändras när den töjs ut över magen. Det kan också bero på hormoner. Det kan hjälpa att smörja in huden med fuktighetsbevarande kräm.

Några gravida får en svår klåda som beror på att levern påverkas av graviditeten. Sådan klåda kallas hepatos. Då kan du behöva behandling och barnet kan behöva födas tidigare. Hepatos är ovanligt.

Symtom

Det är olika hur mycket klåda du får som gravid. En del får lätta besvär. För andra är klådan besvärlig. Det är vanligt att det kliar mer på kvällar och nätter.

Klådan ger inga utslag, men du kan få rivmärken om du kliar dig.

Klådan kan ibland minska något under de sista veckorna före beräknad förlossning. Efter att barnet är fött bruka den försvinna inom något dygn.

Det kan vara hepatos om klådan känns som en djup, stickande och brännande klåda. Då brukar det ofta vara värst i handflator och på fotsulor. Läs mer om hepatos nedan.

När och var ska jag söka vård?

Berätta för en barnmorska om du får klåda under graviditeten.

Sök vård direkt på en barnmorskemottagning om du har klåda i händer och under fötter och klådan gör att du har svårt att sova eller koncentrera dig på annat.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.

Här kan du hitta vård. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Vad kan jag göra själv?

För att lindra klådan kan du smörja huden med fuktighetsbevarande kräm. Det är särskilt viktigt att smörja efter att du har duschat eller badat. Du kan fråga på apoteket vilken kräm som kan vara bra.

För en del kan det hjälpa att ha svalt när du ska sova, eller att använda tunna och luftiga kläder.

Undersökningar

För att kolla om du har fått den svårare klådan som kallas hepatos tar barnmorskan ett blodprov. Provet ska visa om du har för mycket gallsalter i blodet. Blodprovet är ett så kallat fasteprov. Det betyder att du inte får äta eller dricka något innan provet. Därför brukar provet tas på morgonen innan du har ätit frukost.

Behandling

Du kan få läkemedel utskrivet, om det inte hjälper att smörja huden med fuktighetsbevarande kräm. Klådan kan då behandlas med antihistaminer, ett slags läkemedel som brukar användas vid allergier.

Vad beror klådan på?

Klådan beror oftast på att huden förändras när magen töjs ut.

Hormonerna som bildas under graviditeten kan också bidra till klådan.

Du kan också få klådan för att huden är torr, särskilt om du redan innan graviditeten har eksem eller allergi.

Det kan också finnas andra orsaker till att du får klåda, men det är ovanligt.

Hepatos

Den besvärligare formen av klåda beror på att levern påverkas under graviditeten.

I levern bildas det galla. Gallan kommer sedan ner till tunntarmen och hjälper till att smälta maten. När du är gravid går det långsammare. Då kan det bli kvar för mycket galla i levern. Det gör att det blir för mycket gallsyror i blodet, vilket gör att det kliar.

Barnet kan bli påverkat om du har för mycket gallsyra i blodet. Det finns en ökad risk för att barnet föds för tidigt. Barnet kan också drabbas av syrebrist under förlossningen.

Barnmorskan kontrollerar att du inte har för mycket gallsyra i blodet. Du kan få läkemedel om du har för mycket gallsyra i blodet. Läkemedlet gör så att levern kan bryta ner gallan, det lindrar klådan. Barnet påverkas inte.

Hjälper inte läkemedlet kan förlossningen behöva sättas igång.

Efter förlossningen kan det ta någon vecka innan klådan går över.

Hepatos är ofta ärftligt. Hepatos kan också kallas för graviditetskolestas. Sjukdomen är ovanlig.

Gravid igen

Det är vanligt att du får klåda även vid nästa graviditet, om du har haft klåda under graviditeten. 

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.

Senast uppdaterad:
2018-10-25
Redaktör:

Kristin Bengtsson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Helena Nash, barnmorska, BB Stockholm, Stockholm

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.

Synpunkter på innehållet? Tyck till