Vårdcentralen stängd 6-7 september

6-7/9 är vårdcentralen stängd på grund av utbildning för personalen. Var vänlig ring Capio Citykliniken Lund Clemenstorget på tel. 046-270 00 00 för rådgivning. Vid behov av akut besök är du välkommen dit eller till Capio Citykliniken Helsingborg Söder/Mariastaden. Vid livshotande tillstånd, ring 112.

Sommartider

Under sommarperioden 11/6-17/8 har vi särskilda öppettider på mottagningen. 

Förlossningen startar (1177)

Artikeln är hämtad från 1177 Vårdguiden

Sammanfattning

Hur går det till när ett barn ska födas fram ur kroppen? En förlossning består av latensfas, öppningsskede, utdrivningsskede och efterbördsskede. I den här texten kan du läsa mer om de olika faserna och om vad som händer i kroppen.

Barnet ligger inne i livmodern och ska födas ut genom slidöppningen. Längst ner är livmodern formad som en tapp  som kallas livmodertappen. Livmodertappen går ner i slidan. I slutet av graviditeten börjar livmodertappen att mjukna. Då kan du få mer flytningar än tidigare. Det kan också komma segt slem. Ibland kallas slemmet för slempropp. Alla märker inte av någon slempropp.

För att barnet ska kunna komma ut behöver livmodertappen öppna sig. När barnet ska komma ut förkortas livmodertappen och plattas ut. När livmodertappen har öppnat sig brukar hålet som barnet ska komma ner i slidan genom vara ungefär 10 centimeter i diameter. Livmodertappen kan också kallas livmoderhals.

Latensfasen

Första delen av förlossningen brukar kallas latensfasen. Under latensfasen börjar kroppen förbereda sig inför den mer aktiva delen av förlossningen när barnet ska födas fram. Latensfasen kan ta upp till tjugo timmar. Ibland tar det längre tid.

Det vanligaste är att förlossningen börjar med värkar. Värkar är när livmodern drar ihop sig i en sammandragning. Värkarna i latensfasen förbereder livmodern för att kunna föda fram barnet. De ska göra så att livmodertappen mjuknar, förkortas och börjar öppna sig.

I början brukar värkarna kännas ungefär som mensvärk. De brukar först vara oregelbundna. Ibland blir det länge paus mellan sammandragningarna.

Förlossningen kan också starta med att du blöder lite från slidan. Det kallas för teckningsblödning.

Försök ta det lugnt

Under latensfasen brukar man oftast vara hemma och ta det lugnt. Det är bra att försöka slappna av och spara på krafterna. Du kan ta smärtstillande läkemedel med paracetamol om du behöver. Värme och massage hjälper också mot smärta.

Fasen kan vara jobbig eftersom du har lite ont nästan hela tiden.

Kontakta förlossningsavdelningen

Under latensfasen är det dags att ringa till en förlossningsavdelning. Då kan de planera för att du kommer. Du kan också får råd och tips om du behöver.

Du kan du behöva komma till förlossningsavdelningen om latensfasen håller på i mer än ett dygn. Där kan du som ska föda få läkemedel för smärtlindring. Smärtlindringen kan hjälpa dig att vila så att du inte blir utmattad innan den aktiva fasen har börjat.

Ibland kan förlossningen behöva sättas igång. Barnmorskan kan ta hål på fosterhinnorna så att vattnet går. Eller så kan du få värkförstärkande dropp.

Ibland startar förlossningen med vatten eller kraftiga värkar

Ibland märker du inte så mycket av latensfasen. Då börjar värkarna starkt direkt och när du kommer till förlossningen har livmodertappen redan öppnat sig flera centimeter.

En del förlossningar startar med att fosterhinnorna brister så att det rinner fostervatten ur slidan.

Öppningsskedet

Efter latensfasen kommer öppningsfasen. Då ska livmodertappen öppna sig helt så att barnet kan komma ut i slidan. Under öppningsskedet känns värkarna starkare. De blir längre och mer regelbundna. Då kan det vara bra att komma till förlossningsavdelningen. Där kan du få hjälp att hantera smärtan. Ibland kan vara svårt att veta när det är dags att ta sig till förlossningen. Du kan alltid ringa till en förlossningsavdelning för att få råd.

Första gången brukar det ta längre tid

Första gången du föder ett barn genom slidan brukar livmodertappen öppna sig ungefär en halv centimeter i timmen. Men det kan gå både snabbare och långsammare. Livmodertappen brukar öppna sig snabbare när du fött barn tidigare, kanske en centimeter i timmen.

Mot slutet av öppningsfasen passerar barnets huvud ett ställe i bäckenet som kallas spinae. Vid spinae är det trångt för barnets huvud att passera. Då kan du känna ett tryck mot bäckenbenen. Du kan också bli illamående. En del kräks.

Efter spinae ska barnet passeras ner emot bäckenbotten. För det behövs mera värkar, innan det är dags för nästa skede i förlossningen.

Utdrivningsskedet – att krysta

Sista delen av förlossningen kallas utdrivningsskedet. Då har barnet kommit så långt ner i bäckenet att det är dags att trycka ut barnet genom slidöppningen. Då brukar du känna att du vill trycka på och krysta. När det kommer en värk kan det kännas som om du är bajsnödig.

En del får känslan av att vilja krysta innan barnet har kommit tillräckligt långt ner. I så fall brukar barnmorskan säga till. Då får du försöka andas igenom krystvärkarna, utan att trycka på. Barnmorskan hjälper dig.

Första gången du föder barn genom slidan får du ofta krysta upp till en timme innan barnet är ute. Det händer också att det tar ännu längre tid. När du har fött tidigare behöver du sällan krysta mer än 30 minuter.

När du krystar kan du känna att du vill ha ut barnet så fort som möjligt. Men det är ofta bra om det tar lite tid. Då hinner slidöppningen töjas ordentligt och det blir mindre risk för bristningar.

Efterbördsskedet - när barnet är fött

Det vanligaste är att barnet börjar skrika och andas när hen kommer ut. Barnet brukar också ha en annorlunda färg de första minuterna och huvudet kan se ihoptryckt ut. Det är inget konstigt.

Du som har fött får ta till dig barnet direkt, om det verkar må bra. Barnmorskan bedömer hur barnet mår, så det är inget som du behöver tänka på. Barnmorskan torkar barnet torrt och sätter på en mössa. Det är bra om barnet ligger varmt hud mot hud, under ett täcke.

En del barn behöver hjälp att hämta sig eller komma igång med andningen efter förlossningen. Då tar personalen barnet till ett separat barnbord, där det får hjälp av en barnmorska eller barnläkare.

Livmodern drar ihop sig

När barnet är ute lossnar moderkakan från livmoderväggen. Då börjar det blöda från stället där den har suttit. Samtidigt drar livmodern ihop sig. När livmodern drar ihop sig blir såret efter moderkakan mindre och blödningen minskar.

Moderkakan ska också komma ut. Det brukar gå lätt att få ut moderkakan, den är mjuk och formbar. Barnmorskan trycker och känner på magen för att kontrollera att moderkakan lossnar och att livmodern drar ihop sig.

Det är viktigt att livmodern drar ihop sig så fort som möjligt. Oftast ger barnmorskan en spruta med oxytocin. Oxytocin är ett hormon som gör att livmodern drar ihop sig och blödningen minskar.

Barnmorskan undersöker moderkakan

När moderkakan har kommit ut ser barnmorskan efter att den är hel och ser ut som den ska. Hen granskar även navelsträngen och räknar blodkärlen i den. Sedan undersöker barnmorskan slidan, blygdläpparna och mellangården för att se om det blivit några bristningar efter förlossningen. Ofta får du bedövning innan undersökningen.

Det är vanligt att du förlorar upp till en liter blod i samband med förlossningen. Det kan låta mycket, men kroppen är beredd på det. Det har bildats extra blod under graviditeten.

De första dygnen efter förlossningen

Så fort barnet har kommit ut börjar kroppen anpassa sig till att inte längre vara gravid. Hormoner påverkar både fysiskt och känslomässigt. Efter förlossningen känner sig många ganska mörbultade. Du kan känna av träningsvärk, ömt och svullet underliv och spända bröst.

Eftervärkar

Livmodern fortsätter att dra ihop sig. Det kallas eftervärkar. De är viktiga för att livmodern ska dra ihop sig ordentligt. Eftervärkarna är starkast i början och särskilt vid amning. Eftervärkarna kan kännas som mensvärk om det är första gången du fött barn. Har du fött flera barn gör eftervärkarna ofta lite mer ont.

Avslag

Avslag är en blodig flytning som kommer från såret i livmodern. Du kan ha avslag i upp till åtta veckor efter förlossningen.

Känslorna

Hormonförändringar gör att du blir känslosam under de första dygnen. Du kan känna dig ledsen och nedstämd. Det brukar gå över efter ett par dagar. En del kan få depression i samband med förlossningen.

Senast uppdaterad:
2018-02-15
Redaktör:

Kristin Bengtsson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Caroline Lilliecreutz, läkare, specialist i obstetrik och gynekologi, Kvinnokliniken, Universitetssjukhuset, Linköping

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.

Synpunkter på innehållet? Tyck till