Patientmöte på vårdcentralen. Patientmöte på vårdcentralen.

Vanliga frågor och svar

Här hittar du svar på vanliga frågor som har med ditt besök hos oss att göra. 

  • Allmänna frågor

  • Vad är skillnaden mellan vårdcentral, jourmottagning och akutmottagning på sjukhus?

    Vårdcentral

    Vårdcentralen är ofta den första mottagning du går till om du inte mår bra. Där får du hjälp med lättare akuta sjukdomar, skador och besvär men också med lite mer långvariga åkommor, vaccinationer och hjälp vid t ex psykisk ohälsa. Vårdcentralen har oftast öppet dagtid på vardagar.

    Vid behov hjälper vårdcentralen dig vidare till en mer specialiserad vårdmottaging. Kanske kräver dina besvär ytterligare utredning eller särskild behandling som inte erbjuds på vårdcentralen. 

    Jourmottagning

    Till jourmottagningen kommer du med akuta besvär som inte kan vänta tills din vårdcentral öppnar igen. Denna mottagning har oftast öppet kvällar och helger (se öppettider för just din jourmottagning). 

    Akutmottagning

    Om du råkar ut för en allvarlig olycka eller plötsligt blir svårt sjuk bör du söka vård på en akutmottagning. Akutmottagningar finns på sjukhus och är öppna dygnet runt, alla dagar i veckan.

    Sjukvårdsupplysning

    Om du är osäker på vilken mottaging du bör vända dig till, kan du alltid ringa 1177 Sjukvårdsupplysningen för rådgivning och vägledning. Vid livshotande tillstånd ringer du 112.

    Sök vård på rätt mottagning (1177)

     

     

  • Pris och betalning

  • Vad händer om jag uteblir från mitt besök?

    Senast 24 timmar före ett besök måste du kontakta oss och säga att du inte kan komma, annars får du betala avgiften ändå. Även om besöket är avgiftsfritt, till exempel för barn eller om du har frikort, måste du betala en avgift.

    Observera att läkare och sjukgymnaster som får ersättning enligt särskild lag har rätt att sätta andra tidsfrister för återbud av planerade besök.

  • Vad kostar mitt besök?

    Priset för ditt vårdbesök är beroende av vem du träffar och på vilken mottagning. 

    Vi följer de priser för vårdbesök som satts upp av Stockholms läns landsting:

    • Undersköterska / sjuksköterska / distriktssköterska 100 kr
    • Läkare 200 kr
    • Specialistläkare (med remiss, t ex ortoped, öron-näsa-hals) 150 kr
    • Specialistläkare (utan remiss, t ex ortoped, öron-näsa-hals) 350 kr
    • Barnhälsovård / mödravård 0 kr
    • Äldrevård (85 år eller äldre) 0 kr
    • Kurator / psykolog 100 kr
    • Arbetsterapeut / sjukgymnast / fysioterapeut 200 kr

    Läs mer om patientavgifter i Stockholms Län

  • Vad innebär högkostnadsskydd?

    I Sverige finns en gräns för hur mycket du behöver betala för vård under ett år. Detta högkostnadsskydd innebär att du betalar högst 1150 kronor för öppenvård (t ex på vårdcentral) och 2300 kronor för läkemedel under en period på 12 månader. Därefter får du ett frikort som gäller i alla landets regioner och landsting.

  • Kostar det någonting för barn/ungdomar att besöka vårdcentral, bvc eller annan mottagning?

    Nej, all vård är avgiftsfri för barn och ungdomar under 18 år.

  • Hur betalar jag mitt besök?

    Du betalar ditt besök i vår reception. Betala gärna med kort om möjligt. Du kan även betala med Swish; 1231575141

    Undvik gärna kontant betalning. Minskad hantering av kontanter bidrar till högre säkerhet både för dig som patient och för anställda inom hälso- och sjukvården.

  • Patient- och datasäkerhet

  • Varför behöver ni mina personuppgifter?

    Varje gång du söker vård hos oss registrerar vi personuppgifter om dig i olika vårdregister. Det behöver vi göra för att du som patient ska få en så god och säker vård som möjligt.

    Vi behandlar dina personuppgifter inom hälso- och sjukvården för

    • att föra patientjournal och för att upprätta annan dokumentation som behövs i och för vården av patienter.
    • administration som rör dig i syfte att ge vård.
    • att upprätta annan dokumentation som följer av lag, förordning eller annan författning.
    • att fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten av vården.
    • planering, uppföljning, utvärdering och tillsyn av verksamheten, och att framställa statistik om hälso- och sjukvården.

    Behandlingen av dina personuppgifter för uppfyllande av dessa ändamål är reglerad i Patientdatalagen.

    Vissa personuppgiftsbehandlingar behöver ditt samtycke. Exempelvis behöver vi ditt samtycke för att få skicka digitala kallelser till dig. Då du lämnat ditt samtycke till en personuppgiftsbehandling har du alltid rätt att återkalla ditt samtycke, varpå personuppgiftsbehandlingen skall upphöra.

    Din vårdgivare är ansvarig för behandlingen av dina personuppgifter.

  • Vilka personuppgifter behöver ni och vem ansvarar för att de behandlas korrekt?

    Vi behandlar uppgifter om personnummer, namn, adress, kontaktuppgifter och hälsorelaterade uppgifter. Vi kan också komma att behandla uppgifter om din e-postadress, och andra kategorier av känsliga personuppgifter som anses nödvändiga för att tillhandahålla dig hälso- och sjukvård.

    I vissa fall behandlas även personuppgifter om närstående som du själv eller närstående har lämnat till hälso- och sjukvården.

    Vi samlar bara in personuppgifter om dig som anses nödvändiga för att uppfylla ändamålen med personuppgiftsbehandlingen.

    Klagomål?
    Har du klagomål på hur dina personuppgifter behandlas och/eller skyddas, eller avseende dina rättigheter, vill vi att du skickar skriftliga synpunkter till din vårdenhet. Vi besvarar alla klagomål skriftligen.

    Du kan också vända dig till Datainspektionen om du anser att dina personuppgifter har hanterats felaktigt av oss.

    Personuppgiftsansvarig: Capio Närsjukvård, Box 1064, 405 22 Göteborg.
    Dataskyddsombud: Stefan Bremberg, Capio Närsjukvård, Clemenstorget 5, 222 21 Lund, stefan.bremberg@capio.se.

  • Har Capio tystnadsplikt?

    Ja, för vårdregister gäller sekretess och tystnadsplikt. Obehöriga hindras från att få tillgång till dina personuppgifter genom säkerhetsåtgärder, exempelvis begränsning av behörigheter för åtkomst till patientuppgifter.

    Vi får bara lämna ut uppgifter om dig om varken du eller någon närstående till dig lider men av ett utlämnande. Utgångspunkten är att utlämnande av dina uppgifter ska ske med ditt samtycke. I vissa situationer har vi dock enligt lagstiftning uppgiftsskyldighet gentemot landsting och myndigheter.

  • Hur länge behåller ni mina personuppgifter?

    I regel bevaras patientjournaler och de personuppgifter som finns däri minst 10 år från senaste vårdtillfället, men när det gäller uppgifter för patient- och ekonomiadministration tas dessa bort när de inte längre är nödvändiga.

  • Kan andra vårdgivare se min journal?

    Ja, om du samtycker, eller om det finns fara för liv eller hälsa.

    I Sverige har så kallad sammanhållen journalföring införts. Det innebär att alla vårdgivare kan få tillgång till den journalinformation som är viktig för diagnos och vård, exempelvis tidigare provresultat, läkemedel, diagnoser och behandlingar. Som patient behöver du därigenom inte kunna återge hela din vårdhistorik när du söker vård hos en ny vårdgivare.

    Men det betyder inte att journaluppgifter som dokumenterats hos en vårdgivare automatiskt syns hos en annan. Det är bara den vårdgivare som har en pågående patientrelation med dig som får ta del av uppgifter om dig i en sammanhållen journal. När vårdpersonal hos en ny vårdgivare som du möter vill läsa dina uppgifter krävs rätt behörighet. Du som patient ska samtycka till att din journal får läsas.

    Om det finns fara för liv och hälsa finns det dock möjlighet för vårdpersonalen att ta del av dina journaluppgifter utan ditt samtycke. Det kräver att vårdpersonalen kontaktar den vårdgivare som har den journalinformation som anses vara av betydelse, och ber om en så kallad nödöppning – att tillfälligt få häva spärren. 

    Du har alltid möjlighet att stå utanför sammanhållen journalföring genom att spärra dina journaler.

  • Hur kan jag läsa min journal?

    Som patient har du rätt att läsa din egen journal och få en journalkopia. I vissa landsting kan du läsa information ur din journal via 1177 vårdguidens e-tjänster.

    Du kan också vända dig till den vårdenhet som journalen gäller, göra en beställning via 1177 vårdguidens e-tjänster, eller göra en beställning via vanlig post med berörd vårdenhet angiven som mottagare.

    Din beställning ska innehålla följande:

    • namn
    • personnummer
    • telefonnummer
    • din underskrift
    • hur du önskar få kopiorna (till folkbokföringsadressen med rekommenderat brev, eller hämta på vårdenheten)
    • vilken mottagning/avdelning/klinik du besökte
    • vilket år, helst specifikt datum
  • Vad gör jag om det står fel i journalen eller om jag vill att en anteckning ska tas bort?

    Du har rätt att begära rättelse av felaktig uppgift, inkluderande uppgifter i din patientjournal, genom att vända dig till berörd vårdenhet och begära rättelse. Om enighet om formuleringen i din patientjournal inte kan nås har du rätt att själv skriva in din avvikande mening i journalen.

    Det är viktigt att våra kontaktuppgifter till dig är korrekta. Din adress uppdateras automatiskt via folkbokföringen, men om du ändrar telefonnummer vill vi gärna att du meddelar oss.

    Begära att journalanteckningar tas bort
    Du kan ansöka om att din journal helt eller delvis raderas hos Inspektionen för vård och omsorg, IVO.

  • Hur vet jag vem som läst min journal?

    Om någon, som inte är direkt delaktig i din vård, eller har andra arbetsuppgifter som inte är kopplade till din journal, öppnar din journal är detta en straffbar handling. Du har rätt att ta del av vilken åtkomst som gjorts till dina journaluppgifter i journalsystemet.

    Du kan beställa loggutdrag via 1177 vårdguidens e-tjänster. Du kan också skicka en skriftlig begäran med vanlig post till din vårdgivare.

    Begäran ska innehålla namn, personnummer, telefonnummer och tidsperiod som loggutdraget ska innefatta.

    Loggutdraget skickas till din folkbokföringsadress.

  • Hur spärrar jag min journal?

    Begäran av spärr görs via den vårdenhet du varit i kontakt med, antingen via telefon eller besök. Du har rätt att spärra hela eller delar av din journal för andra vårdgivare. Därefter ansvarar du själv för att informera om vad vårdpersonalen behöver veta för att kunna ge dig god och säker vård.

    Om du har spärrat din journal och vill häva spärren kan vi hjälpa dig att göra detta. Du måste själv begära hävning av spärrad patientjournal, det kan inte göras av ombud eller person med fullmakt. För att häva spärren måste du besöka din vårdenhet.

    Om du önskar få hela eller delar av din journal förstörd kan du vända dig till IVO:s regionala enhet.

  • Sparar ni de prover jag tagit?

    Som patient behöver du ofta lämna prov, exempelvis blodprov. Vissa prover sparas rutinmässigt i en biobank. En biobank är en samling prover som tas i vården och sparas längre tid än två månader och som kan härledas till en viss person.

    Som patient får du ta ställning till hur dina prov får användas. Biobankslagen säger att du ska få information och ge ditt samtycke till att dina prov sparas och vad de får användas till. Även om du samtyckt till att dina prov sparas har du alltid rätt att när som helst ändra ditt beslut. Men om du begärt att prov ska kasseras är det oåterkalleligt.

  • Vad är nationella kvalitetsregister?

    För att följa upp och förbättra vården rapporterar vi uppgifter till nationella kvalitetsregister. För varje kvalitetsregister finns en centralt personuppgiftsansvarig organisation som ansvarar för det nationella registret.

    Som inrapporterande vårdgivare har vi direktåtkomst till de uppgifter vi rapporterat till kvalitetsregistren. Även den organisation som ansvarar för registret kan ta del av dina uppgifter.

    Det finns inget krav på att du som patient måste samtycka för att bli registrerad, men som patient har du rätt att bli informerad om registren. Då kan du välja om du vill eller inte vill delta.

    Du har rätt att när som helst få uppgifter om dig själv raderade ur registren. I dessa fall ska du vända dig till respektive register.

  • Var kan jag läsa Capio Närsjukvårds patientsäkerhetsberättelser?

    Via länkarna nedan kan du läsa våra senaste fyra patientsäkerhetsberättelser.

  • Synpunkter på vården

  • Jag är missnöjd med mitt besök, vem vänder jag mig till?

    Om du inte är nöjd med vården eller bemötandet du fått kan du lämna en synpunkt eller ett klagomål. Kontakta i första hand oss på mottagningen. Oftast kan vi lösa problemet tillsammans. 

    Du kan också vända dig till landstingets/regionens patientnämnd för att få hjälp och stöd. Patientnämnden är en opartisk instans dit patienter, anhöriga och personal kan vända sig kostnadsfritt. Nämndens uppgift är att lösa problem som uppstått i kontakten mellan patient och personal.

    Om ditt klagomål är av allvarlig karaktär kan du vända dig till Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO). Innan du anmäler ett klagomål till IVO ska du ha framfört klagomålet till den verksamhet där du har fått vård, eller till patientnämnden.

  • Jag har kommit till skada i samband med den vård jag fått, vad kan jag göra?

    Om du drabbats av en skada när du vårdats inom offentligt finansierad sjuk- eller tandvård kan du ha rätt till ekonomisk ersättning. Då kan du kontakta Patientförsäkringen LÖF (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag) och anmäla skadan via webben. LÖF:s blanketter finns även att hämta på mottagningen.

    Om du anser dig ha blivit skadad av ett läkemedel kan du vända dig till Läkemedelsförsäkringen. Om en godkänd läkemedelsskada konstateras kan du ha rätt till ersättning.