Influensavaccin tillfälligt slut

Just nu råder det brist på vaccin mot influensa och vaccinet är tillfälligt slut hos vår leverantör. Detta innebär att vi för tillfället inte kan erbjuda vaccination mot influensa.

Kvalsterallergi (1177)

Artikeln är hämtad från 1177 Vårdguiden

Sammanfattning

Kvalsterallergi ger besvär som röda, kliande ögon, nästäppa, upprepade nysningar och rinnsnuva. Kvalster är mycket små spindeldjur som finns i hemmet. De är så små att du inte kan se dem. Vid kvalsterallergi reagerar du på allergiframkallande ämnen som kvalster producerar. De trivs i fuktigt, mörkt och varmt klimat och är ofta svåra att bli av med.

Den typ av kvalster som orsakar besvär i hemmet kallas husdammskvalster. De finns framför allt i sängen.

Symtom vid kvalsterallergi

Du har oftast mest symtom på morgonen, eftersom kvalster trivs med fukt och värme och ofta finns i sängen.

Vid kvalsterallergi är det vanligt att du får ett eller flera av dessa symtom:

  • Du har snuva som rinner.
  • Dina ögon är röda och kliar.
  • Du nyser.
  • Du är täppt i näsan.
Det är ovanligt, men ibland kan du få en svårare reaktion vilket gör att du får astma.
Se film om allergisk reaktion.

Kvalsterallergi kan också förvärra eksem.

Du kan utveckla kvalsterallergi när som helst under livet, men besvären minskar ofta med åldern.

Kan symtomen bero på något annat än allergi?

Ibland kan näspolyper göra att du får besvär som liknar allergi. Oftast blir du då täppt i näsan.

Du kan också ha astma utan att vara allergisk.

Nästäppa och rinnsnuva kan ibland bero på att slemhinnorna i din näsa är överkänsliga.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om en eller flera av följande saker stämmer:
  • Du är osäker på vad det är som utlöser dina besvär.
  • Du misstänker att du har astmatiska besvär.
  • Ett litet barn har besvär som kan bero på allergi eller astma.
Om det är helg kan du vänta tills det blir vardag. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177.

Vad kan jag göra själv?

Det kan vara svårt att helt bli av med kvalstren. Du kan undvika besvär genom att vädra, hålla svalt i sovrummet och undvika damm. 

Här är några exempel på hur du kan undvika kvalster i sovrummet:

  • Kvalster trivs där det är ganska fuktigt och varmt. Därför bör du se till att du har god ventilation. Vädra ofta för att sänka luftfuktigheten. Det gör också att rumstemperaturen sänks. Använd inte luftfuktare.
  • Sovrummet bör vara lätt att städa. Undvik om möjligt att dammsuga själv, eftersom kvalsterallergenen virvlar upp i samband med dammsugning. 
  • Dammsug inte sovrummet precis innan du ska lägga dig i. En dammanalys kan visa om det finns kvalster i bostaden. Ta kontakt med en allergimottagning om du vill att dammet ska analyseras.
  • Tvätta sängkläderna i minst 60 grader. Lakan bör tvättas var fjortonde dag. Kuddar, filtar och överkast bör tvättas varannan månad. Det hjälper inte att lägga textilier i frysen eller i bastun. Då dör kvalstren men de allergiframkallande ämnena finns kvar.
  • Skydda madrassen och kudden med ett tyg som inte släpper igenom kvalster. Tyget gör att de allergiframkallande ämnena från kvalstren hålls instängda så att du inte kommer i kontakt med dem.
  • Bostaden kan ibland ha problem med fukt och ventilation om du får konstaterat att det finns mycket kvalster i hemmet. Den här typen av problem med fukt och ventilation som orsak till kvalsterförekomst är mer misstänkta ju längre norrut som du bor.

Undersökningar och utredningar

Hos läkaren får du berätta om dina besvär. Berätta så noggrant som möjligt så att läkaren kan bilda sig en uppfattning om hur stora besvär du har och vad som orsakar besvären. Det gäller att tillsammans komma fram till om besvären hänger ihop med att du kan vara utsatt för kvalster. Berätta för läkaren om du får besvär vid några speciella tillfällen och till exempel i någon särskild miljö.

Ibland kan du också få göra något eller några av de här testerna:

  • pricktest
  • RAST-test
  • lungfunktionstest
  • dammanalys.

Pricktest

Ibland görs ett pricktest. Det visar om du har allergiantikroppar, även kallat IgE-antikroppar i vävnader, till exempel huden.

Testet ger inte besked om att du har en allergi som ger symtom, utan visar bara att du har allergiantikroppar mot ett visst ämne. Detta kan till exempel beror på att du tidigare bott i ett hus med kvalster.

RAST-test

RAST-test är ett blodprovstest som visar om du har allergiantikroppar mot ett visst ämne. Du kan bli testad för allergi mot betydligt fler ämnen med hjälp av RAST-test än med pricktest. RAST-testet visar inte vilka besvär du har av det allergiframkallande ämnet. Testsvaret visar enbart att du har allergiantikroppar i blodet för ett visst ämne. Läkaren utvärderar resultatet tillsammans med det du har berättat om dina besvär.

Phadiatop är ett RAST-test men där du testas om du har IgE-antikroppar mot något av de cirka tio vanligaste luftvägsallergenerna. Testet kan visa om du har allergiantikroppar eller inte. Om det är positivt undersöker laboratoriet sedan exakt vilket av de allergiframkallande ämnena i Phadiatop du har antikroppar mot.

Lungfunktionstest

Ett lungfunktionstest görs för att undersöka hur lungorna fungerar. Du kan få göra det om läkaren misstänker att du har astma eller kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL.

Lungfunktionstest går att göra på flera olika sätt men de vanligaste metoderna kallas PEF-mätning och spirometri. Båda undersökningarna kan du göra på de flesta vårdcentraler.

Dammanalys

Du kan ha antikroppar mot kvalster i blodet även om det inte finns kvalster i ditt hem. Du kan till exempel ha blivit utsatt för kvalster i en tidigare bostad och bildat antikroppar.

Du kan ibland få göra en dammanalys. Den går till så att du får speciella dammsugarpåsar hemskickade från ett laboratorium. Du använder din egen dammsugare och placerar påsarna en i taget i dammsugarröret. Sug sedan upp damm från sängen och vardagsrummet i var sin påse. Dessa skickas sedan med post till laboratoriet där de undersöks för att se om det finns kvalster i dammet.

Behandling

Det kan ibland vara svårt att bli av med kvalster om du har mycket kvalster i hemmet. Du behöver få råd om hur du bäst ska hålla kvalstermängden i bostaden nere. Men ibland hjälper inte åtgärderna, utan du kan ändå få stora besvär av din allergi. Du kan då behöva behandla dina besvär med läkemedel. Du kan också behandlas med allergivaccination, som också kallas allergen immunterapi.

Receptfria läkemedel

På apoteket kan du få råd om lämpliga receptfria läkemedel för behandling av besvär i ögon och näsa. Ofta kan du klara behandlingen själv och bli symtomfri med hjälp av receptfria läkemedel. Rådgör med en läkare om inte receptfria läkemedel hjälper.

Behandling med allergen immunterapi

Du som har stora besvär av din allergi kan få allergen immunterapi. Oftast får du behandlingen med sprutor under några år. Vid kvalsterallergi kan du även bli vaccinerad med en metod i form av tabletter som läggs under tungan.

Graviditet och amning

Du kan vid behov använda ögondroppar, kortisonnässprej och vissa antihistamintabletter om du är gravid eller ammar. Det är viktigt att du inte slutar med din astmabehandling om du är gravid eller ammar. Fråga din läkare för att diskutera medicineringen.

Påbörja inte en allergivaccination om du är gravid. Men om du redan har gjort det när du blir gravid kan man fortsätta.

Vad är allergi?

Allergi innebär att du är överkänslig mot något ämne genom en immunreaktion. Ämnet kallas allergen. Det är ett protein som är helt ofarligt för de flesta, men som gör att en del får allergiska besvär. Dessa ämnen leder till den allergiska reaktionen: rinnsnuva, nysningar, klåda i näsa och ögon, astma.

Varför blir jag allergisk?

Det är inte helt klarlagt varför vissa personer blir allergiska, men risken är större om någon i släkten är allergisk. Dessutom kan den miljö du lever i påverka risken för allergi.

Vad är damm?

Det som i dagligt tal kallas för damm är en blandning av flera olika material som kan finnas i hemmet. Damm kan bland annat bestå av kvalster, små textilrester från kläder och möbler, mat- och pappersrester, partiklar utifrån som till exempel pollen och sot. Det kan också bero på ämnen som kommer från människor eller husdjur, som till exempel hudflagor och hår.

Vad är kvalster?

Kvalster är små djur som har åtta ben och är släkt med bland annat spindlar och fästingar. Kvalstren är mindre än en millimeter i storlek och går inte att se med blotta ögat. Det finns tusentals olika kvalsterarter i världen. Det är proteiner som finns i kvalstrets avföring som gör att du får allergiska besvär.

De här kvalstren ger oftast allergiska besvär:
  • husdammskvalster
  • förrådskvalster
  • rovkvalster.

Husdammskvalster

Husdammskvalster finns i våra sängar men ibland också i mattor, stoppade möbler och andra textilier. Kvalstren lever på de hudflagor vi människor ständigt släpper ifrån oss. Kvalstren trivs bäst där det är fuktigt, varmt och mörkt, som det främst är i våra sängar.

Var finns husdammskvalster?

Husdammskvalster i bostäder är vanligast i södra och västra Sverige, där klimatet ger en hög luftfuktighet. Det kan skapas en mera kvalstervänlig miljö i moderna hus. De är energisnåla, men kanske sämre ventilerade.

Husdammskvalster och kvalsterallergi kan förekomma i hela landet, men är mycket ovanligt i norra Sverige.

Förrådsskvalster

Förrådskvalster finns oftast i damm från logar och ladugårdar men kan också finnas i bostäder. Förrådskvalster är en av de vanligaste orsakerna till allergiska besvär hos svenska lantbrukare.

Rovkvalster

Rovkvalster används för att biologiskt bekämpa andra skadedjur i en del växthus där man odlar grönsaker. Undersökningar visar att rovkvalster kan göra att växthusarbetare får allergiska besvär.

Påverka och delta i din vård

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i vården och behandlingen är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.

Du kan få en fast vårdkontakt

Har du kontakt med många olika personer inom vården kan du få en fast vårdkontakt. Det är en person som bland annat hjälper till med att samordna din vård.

Barn ska ha möjlighet att vara delaktiga

Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård. Barnets möjlighet att vara delaktig hänger ihop med barnets mognad.
Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att du som vuxen och barnet förstår den information ni får av vårdpersonalen.

Senast uppdaterad:
2018-10-19
Redaktör:

Ingela Andersson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Lennart Nordvall, barnläkare och professor, Akademiska Barnsjukhuset, Uppsala

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.

Synpunkter på innehållet? Tyck till