Influensavaccinet är slut

2018-11-28, 09:21

Just nu råder det brist på influensavaccin och vaccinet har tagit slut i hela Västra Götaland. Vi uppdaterar vår hemsida löpande, i takt med att vi får ny information från vår leverantör.

Akne (1177)

Artikeln är hämtad från 1177 Vårdguiden

Sammanfattning

Akne, som ofta kallas finnar, är utslag som beror på inflammerade talgkörtlar. Akne är vanligt och helt ofarligt. Ofta kommer akne i ansiktet, på bröstet och på ryggen där du har flest talgkörtlar. Akne beror inte på dålig hygien. Det går att bli av med akne, även om det kan ta lite tid.

Personer i alla åldrar kan få akne, men det är vanligast i tonåren. Det är hormonförändringarna i puberteten som gör att det bildas mer talg i talgkörtlarna. För de allra flesta försvinner aknen efter puberteten.

Symtom vid olika typer av akne

Den typ av akne som oftast kommer i tonåren kallas akne vulgaris, som betyder vanlig akne. Den ser ut som små gula eller röda upphöjda utslag som ofta ömmar. Oftast sitter den i ansiktet, men ibland också på bröstet och ryggen. Den läker för det mesta utan att lämna ärr.

En mer besvärlig form av akne visar sig som stora och ömmande knölar eller ihåliga cystor djupare in i huden. Utslagen kan svullna och göra ont. Det är vanligt att det blir ärr när aknen har läkt. Du behöver kontakta läkare eftersom tablettbehandling alltid behövs för att minska risken att få ärr.

En del får akne först i vuxen ålder, eller har kvar sin akne ända upp i 50-årsåldern. Sådan akne kallas för akne tarda. Det kan vara svårt att skilja vuxenakne från en hudsjukdom som heter rosacea.

Vid vissa typer av akne syns talgkörtlarnas tilltäppta öppningar som svarta eller vita pormaskar. Det svarta är ett färgpigment och inte smuts.

Vad kan jag göra själv?

Du kan inte hindra att akne bildas eftersom både hormoner, hudtyp och ärftlighet spelar in. Men det finns en del du kan göra själv för att minska besvären, även om det brukar ta lite tid.

Tvätta en eller två gånger om dagen

Akne har ingenting med oren hy att göra. Därför hjälper det inte att tvätta sig extra mycket. Det räcker att tvätta en eller två gånger om dagen. Du kan använda en mild tvål eller ansiktstvätt för fet och finnig hy, gärna utan parfym.

Du kan pröva att badda med aknelösning eller massera med aknegel. De innehåller salicylsyra och gör att talgkörtlarna inte täpps till så lätt.

Undvik feta krämer

Använd inte feta krämer och oljor, eftersom de täpper till talgkörtlarna och kan förvärra aknen.

Du kan använda en fettfri gel om huden blir torr. På apotek finns en receptfri milt bakteriedödande kräm som innehåller propylenglykol och som är bra för torr hud.

Kläm inte

Kläm inte på aknen, eftersom talgkörteln kan skadas och inflammationen bli värre. Du ska inte heller själv sticka eller skära i en böld. Då ökar risken att få ärr.

Sola försiktigt

Många tycker att aknen blir bättre under en solig sommar. Solen minskar inflammationen i huden. Aknen kan därför tillfälligt bli bättre om du solar försiktigt utan att bränna dig. Men att sola länge och så mycket att du svettas eller att använda feta solkrämer kan göra att du får akne.

Ärr i huden syns ofta till att börja med som små rödlila märken. Dessa kan bli kvar under en längre tid om du solar. Tiden det tar innan ärren blir hudfärgade förlängs alltså av solning.

Undvik mat som försämrar aknen

En del forskning har visat att du kan få mer akne om du äter mycket söta saker. Samma sak gäller i vissa fall för mjölkprodukter. Men det finns annan forskning som visar att det inte spelar någon roll. Om du tycker att något du äter förbättrar eller försämrar din akne, ska du lita på det.

Var försiktig med smink

Många tycker att det är jobbigt att aknen syns, särskilt i ansiktet. Man kan vilja täcka över aknen med till exempel smink. Smink har inte visat sig orsaka akne men kan göra huden mer irriterad. Därför kan det vara bra att vara försiktig med smink. Undvik att använda smink som innehåller oljor eller annat fett.

Dölj med täckstift

Du kan använda ett särskilt täckstift för fet och finnig hy. Du kan köpa det på apotek och ofta i vanliga affärer.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral, skolhälsovården eller en ungdomsmottagning om du har mycket akne, störa ömmande knölar eller om du får ärr av aknen. Detsamma gäller om du mår dåligt av din akne.

Du kan även kontakta en vårdcentral om du har använt receptfria läkemedel i mer än sex veckor och inte blivit bättre.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Undersökning hos läkare

Det räcker oftast att läkaren undersöker huden och ställer frågor när du söker vård för din akne. För det mesta behövs ingen provtagning. En del andra hudsjukdomar och infektioner i huden kan ge symtom som liknar akne. Du kan få remiss till en hudläkare om läkaren på vårdcentralen är osäker.

Behandling med läkemedel

Du kan pröva receptfria läkemedel mot akne om det inte hjälper att tvätta med aknelösning eller aknegel.

Det finns även receptbelagda läkemedel som kan behövas om du har svår akne eller om receptfria läkemedel inte hjälper.

Eftersom det finns olika sorters akne är det viktigt att få rätt behandling.

Läs mer om läkemedelsbehandling vid akne.

Ärr efter akne

Akne läker nästan alltid utan att du får några ärr.

Det går att slipa bort ärr, men hur effektiv behandlingen är varierar från person till person. Den görs av en plastikkirurg eller vissa hudläkare, men tidigast ett år efter att aknen är helt borta. Innan dess är huden för känslig.

Att slipa huden är dyrt och kan medföra andra problem, till exempel att du blir känslig mot sol. Det görs bara på huden i ansiktet och inte på andra delar av kroppen. Därför är det bättre att du söker hjälp tidigt för din akne om inte receptfria läkemedel hjälper.

Vad beror akne på?

I puberteten förändras hormonbalansen i kroppen och du får mer könshormoner. De gör att det bildas mer talg i talgkörtlarna som sitter under huden. Talg är en sorts fett som tillsammans med hudrester gör att talgkörtelns öppning täpps till och du får en pormask.

Samtidigt ökar halten av en speciell bakterie som också spelar roll för att du får akne. Akneutslagen bildas när talgkörtelns nedre del blir inflammerad. Det finns många talgkörtlar i ansiktet, på bröstkorgen och på ryggen, och därför kommer akne oftare där.

Delvis ärftligt

Dina arvsanlag har en viss betydelse för om du får akne. Risken för att du får mycket akne är större om din ena förälder hade svår akne i tonåren. Det är ovanligt att barn till föräldrar som inte hade akne i tonåren får svår akne.

Var tredje tonåring får besvär

De flesta ungdomar har någon gång akne. Flickor får akne tidigare än pojkar eftersom de kommer i puberteten tidigare. Var tredje tonåring mellan 12 och 17 år har så mycket akne att de kan ha nytta av någon typ av behandling. En liten grupp har en mycket besvärlig akne som försämrar livskvaliteten mycket.

Många kvinnor kan fortsätta att få akne tillfälligt före och under mens långt upp i vuxen ålder.

Läkemedel, fukt och värme kan ge akne

Du kan få aknebesvär av olika saker. Det kan till exempel vara följande:

  • Du använder läkemedel med kortison.
  • Du använder läkemedel som innehåller litium.
  • Du använder steroider.
  • Din hud kommer i kontakt med olja i ditt arbete.
  • Du arbetar i en varm och fuktig miljö.
  • Du använder feta solkrämer.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning. 

Senast uppdaterad:
2018-06-29
Redaktör:

Åsa Schelin, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Kristina Lewis, Läkare, specialist i hud- och könssjukdomar, Cityakuten, Stockholm

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.

Synpunkter på innehållet? Tyck till