"" ""

Praktisk information

Det finns många frågor att få svar på inför ett vårdbesök. Vi har samlat svaren på de vanligaste frågorna vi brukar få.
  • Pris och betalning

  • Vad kostar mitt besök?

    Som patient betalar du en avgift för varje besök du gör inom vården. Du betalar samma avgifter hos oss som inom Region Stockholm i övrigt. Aktuella patientuppgifter hittar du på 1177 Vårdguiden.

    Avbokning av besök
    Om du är förhindrad att komma, vänligen kontakta oss så fort som möjligt, så att vi så snart som möjligt finner en ny tid. Du måste ringa minst 24 timmar innan besökets utsatta starttid för att undvika att få en faktura för besöket. 

  • Vad innebär högkostnadsskydd?

    Högkostnadsskyddet innebär att du betalar sammanlagt högst 1 150 kronor för besök i öppenvården under en period på tolv månader. Öppenvård är all vård som inte kräver att du blir inlagd på sjukhus. Det kan till exempel vara besök hos allmänläkare eller sjuksköterska på en vårdcentral, eller besök hos en specialistläkare.

    En region kan besluta om ett lägre belopp än 1 150 kronor för högkostnadsskyddet i den regionen.

  • Vad händer om jag uteblir från mitt besök?

    Om du inte kan komma på ditt besök, vänligen kontakta oss så fort som möjligt, så att vi så snart som möjligt hittar en ny tid. Du måste ringa minst 24 timmar innan besökets utsatta starttid för att undvika att få en faktura för besöket. Frikort gäller inte för uteblivet besök. 

    Tänk på att hela din behandling är noga utformad och viktig för ditt tillfrisknande. Ett uteblivet besök innebär ett avbrott i din behandling och kan påverka ditt behandlingsresultat.

  • Vård hos oss

  • Hur gör jag för att få vård?

    Du kan komma till oss via remiss eller egenanmälan och behöver inte bo i kommunen. Vi erbjuder dig ett besök inom 7 dagar. Du kan komma till oss via remiss från annan läkare, till exempel på vårdcentralen eller logga in på 1177 och göra en egenmälan (egenremiss).

  • När får jag komma på ett första besök?

    Vi erbjuder dig ett besök inom 7 dagar, det gäller oavsett om du har remiss eller gjort en egenanmälan.

  • Vart vänder jag mig om jag är i behov av akut psykiatrisk vård?

    Ring alltid 112 vid akuta situationer. 

    Till Stockholms läns akutmottagning kan du komma akut dygnet runt. Vi finns på Vårdvägen 5 på S:t Görans sjukhusområde. Telefon 08-123 492 00.

    Hitta till psykiatriska akutmottagningen

    Vi finns på S:t Görans sjukhusområde på Kungsholmen och är Stockholms läns akutmottagning för akut psykiatrisk vård. Hit kommer du när du behöver akut hjälp och få en bedömning om du behöver psykiatrisk sjukhusvård. Akuten är öppen för alla som bor eller befinner sig i Stockholm. 

    Kontakta psykiatriska akutmottagningen

    Akutbesök 
    Dygnet runt

    Telefon 
    08-123 492 00

    Adress 
    Vårdvägen 5
    S:t Görans sjukhus 
    112 81 Stockholm 

  • Är det skillnad på behandlingen hos er och hos en psykolog på vårdcentralen?

    Vårdcentralen ansvarar för första linjens psykiatri, vilket innebär bedömning och vård av psykiatriska tillstånd av lätt till måttlig karaktär som till exempel depressioner och ångesttillstånd samt kriser.

    Capio Psykiatri bedriver psykiatrisk vård och behandling för patienter med diagnoser som ryms inom specialistpsykiatrins område. I vårt uppdrag ingår till exempel psykossjukdom, bipolär sjukdom, ADHD och borderline/emotionellt instabil personlighetsstörning. Det kan också handla om ångest och/eller depression som behandlats på vårdcentral men utan större resultat.

  • Hur går jag tillväga för att få göra neuropsykiatrisk utredning?

    Kontakta din vårdcentral som gör de första testerna, de kan sedan remittera dig vidare till oss. 

  • Anhörig

  • Hur kan ni hjälpa mig som är närstående?

    Hos Capio Psykiatri finns ett närståendeombud vid varje mottagning. Det är en person som är speciellt utsedd för att ge stöd och råd till dig som är anhörig. Alla våra närståendeombud är själva behandlare inom psykiatrin.

    Närstående är alltid välkomna till mottagningen med patientens godkännande.

  • Hur arbetar ni för barnen till föräldrar som har psykisk ohälsa?

    Vi har barnombud på alla våra mottagningar. Barnombudets uppgift är bland annat att bidra till att barnperspektivet stärks genom att informera övriga medarbetare fortlöpande om lagstiftningen, om barn som är närstående och deras rättigheter.

    Vi erbjuder informationssamtal för att stödja föräldrar och barn i att öppet kunna prata med varandra.

    Vid misstanke om att ett barn far illa görs alltid en anmälan till socialtjänsten.

  • Patient- och datasäkerhet

  • Varför behöver ni mina personuppgifter?

    Varje gång du söker vård hos oss registrerar vi personuppgifter om dig i olika vårdregister. Det behöver vi göra för att du som patient ska få en så god och säker vård som möjligt.


    Vi behandlar dina personuppgifter inom hälso- och sjukvården för

    • att föra patientjournal och för att upprätta annan dokumentation som behövs i och för vården av patienter.
    • administration som rör dig i syfte att ge vård.
    • att upprätta annan dokumentation som följer av lag, förordning eller annan författning.
    •  att fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten av vården.
    •  planering, uppföljning, utvärdering och tillsyn av verksamheten, och att framställa statistik om hälso- och sjukvården.


    Behandlingen av dina personuppgifter för uppfyllande av dessa ändamål är reglerad i Patientdatalagen.

    Vissa personuppgiftsbehandlingar behöver ditt samtycke. Exempelvis behöver vi ditt samtycke för att få skicka digitala kallelser till dig. Då du lämnat ditt samtycke till en personuppgiftsbehandling har du alltid rätt att återkalla ditt samtycke, varpå personuppgiftsbehandlingen skall upphöra.

    Din vårdgivare är ansvarig för behandlingen av dina personuppgifter.

  • Vilka personuppgifter behöver ni och vem ansvarar för att de behandlas korrekt?

    Vi behandlar uppgifter om personnummer, namn, adress, kontaktuppgifter och hälsorelaterade uppgifter. Vi kan också komma att behandla uppgifter om din e-postadress, och andra kategorier av känsliga personuppgifter som anses nödvändiga för att tillhandahålla dig hälso- och sjukvård.

    I vissa fall behandlas även personuppgifter om närstående som du själv eller närstående har lämnat till hälso- och sjukvården.
    Vi samlar bara in personuppgifter om dig som anses nödvändiga för att uppfylla ändamålen med personuppgiftsbehandlingen.

    Personuppgiftsansvarig: Capio Psykiatri Allmänpsykiatrisk Öppenvård, Birgittavägen 4A, 177 31 Järfälla

    Dataskyddsombud: My Ericsson, Capio Specialistkliniker AB, Box 583, 101 31 Stockholm

  • Har Capio tystnadsplikt?

    Alla anställda inom hälso- och sjukvården har tystnadsplikt, såväl elever och praktikanter som politiker i sjukvårdsstyrelser.

    Tystnadsplikt innebär förbud mot att lämna ut en sekretessbelagd uppgift. Som regel gäller sekretess för uppgifter i journalhandlingar, men tystnadsplikten gäller även uppgifter i datorer, datalistor, på tal- och videoband och bilder.

    Patienten ska kunna vara säker på att ingenting förs vidare om hans eller hennes personliga förhållanden. Tystnadsplikten gäller även om den anställde slutar eller om patienten avlidit.

    Undantag från tystnadsplikten
    Det finns några begränsade undantag från tystnadsplikten. I princip kan tystnadsplikten bara brytas om:

    • Du själv går med på det. Du som patient kan själv upphäva sekretessen till exempel genom att medge att vissa uppgifter får lämnas ut och till vem. I sådana fall ska medgivandet alltid antecknas i journalen.
    • Det står klart att du inte tar skada av att uppgifterna lämnas ut. Om det exempelvis är absolut nödvändigt för att ge dig god vård, kan uppgifter lämnas utan att ditt medgivande givits, det vill säga om det sker i rent vårdsyfte.
    • Om till exempel ett barn riskerar att fara illa. Då är personalen skyldig att göra en anmälan till annan myndighet.
    • Vissa myndigheter begär att få ut uppgifter med stöd av lag.
  • Hur länge behåller ni mina personuppgifter?

    I regel bevaras patientjournaler och de personuppgifter som finns däri minst 10 år från senaste vårdtillfället, men när det gäller uppgifter för patient- och ekonomiadministration tas dessa bort när de inte längre är nödvändiga.

  • Kan andra vårdgivare se min journal?

    Du har rätt att påverka om vårddokumentationen görs tillgänglig inom en vårdgivares verksamhet samt tillgänglig för andra vårdenheter.

    Med så kallad sammanhållen journal finns det möjlighet för olika vårdgivare att ta del av varandras vårddokumentation genom direktåtkomst. Vi har då alltid viktig information tillgänglig för dig som patient i den stund du är i behov av vård. Det är endast vårddokumenterade uppgifter som får delas mellan vårdgivare på detta sätt och vi får endast ta del av informationen om den kan hjälpa dig i vår vård av dig. Innan uppgifterna görs tillgängliga ska du ha fått information om vad sammanhållen journalföring innebär och att du har rätt att motsätta dig att delta.

  • Hur kan jag läsa min journal?

    Som patient har du rätt att läsa din egen journal och få en journalkopia. I vissa landsting kan du läsa information ur din journal via 1177 vårdguidens e-tjänster.

    Du kan också vända dig till den vårdenhet som journalen gäller, göra en beställning via 1177 vårdguidens e-tjänster, eller göra en beställning via vanlig post med berörd vårdenhet angiven som mottagare.

    Din beställning ska innehålla följande:

    • namn
    • personnummer
    • telefonnummer
    • din underskrift
    • hur du önskar få kopiorna (till folkbokföringsadressen med rekommenderat brev, eller hämta på vårdenheten)
    • vilken mottagning/avdelning/klinik du besökte
    • vilket år, helst specifikt datum
  • Vad gör jag om det står fel i journalen eller om jag vill att en anteckning ska tas bort?

    Du har rätt att begära rättelse av felaktig uppgift, inkluderande uppgifter i din patientjournal, genom att vända dig till berörd vårdenhet och begära rättelse. Om enighet om formuleringen i din patientjournal inte kan nås har du rätt att själv skriva in din avvikande mening i journalen.

    Det är viktigt att våra kontaktuppgifter till dig är korrekta. Din adress uppdateras automatiskt via folkbokföringen, men om du ändrar telefonnummer vill vi gärna att du meddelar oss.

    Begära att journalanteckningar tas bort

    Du kan ansöka om att din journal helt eller delvis raderas hos Inspektionen för vård och omsorg, IVO.

  • Hur vet jag vem som läst min journal?

    Om någon, som inte är direkt delaktig i din vård, eller har andra arbetsuppgifter som inte är kopplade till din journal, öppnar din journal är detta en straffbar handling. Du har rätt att ta del av vilken åtkomst som gjorts till dina journaluppgifter i journalsystemet.

    Du kan beställa loggutdrag via 1177 vårdguidens e-tjänster. Du kan också skicka en skriftlig begäran med vanlig post till din vårdgivare.

    Begäran ska innehålla namn, personnummer, telefonnummer och tidsperiod som loggutdraget ska innefatta.

    Loggutdraget skickas till din folkbokföringsadress.

  • Hur spärrar jag min journal?

    Begäran av spärr görs via den vårdenhet du varit i kontakt med, antingen via telefon eller besök. Du har rätt att spärra hela eller delar av din journal för andra vårdgivare. Därefter ansvarar du själv för att informera om vad vårdpersonalen behöver veta för att kunna ge dig god och säker vård.

    Om du har spärrat din journal och vill häva spärren kan vi hjälpa dig att göra detta. Du måste själv begära hävning av spärrad patientjournal, det kan inte göras av ombud eller person med fullmakt. För att häva spärren måste du besöka din vårdenhet.

    Om du önskar få hela eller delar av din journal förstörd kan du vända dig till IVO:s regionala enhet.

  • Sparar ni de prover jag tagit?

    Som patient behöver du ofta lämna prov, exempelvis blodprov. Vissa prover sparas rutinmässigt i en biobank. En biobank är en samling prover som tas i vården och sparas längre tid än två månader och som kan härledas till en viss person.

    Som patient får du ta ställning till hur dina prov får användas. Biobankslagen säger att du ska få information och ge ditt samtycke till att dina prov sparas och vad de får användas till. Även om du samtyckt till att dina prov sparas har du alltid rätt att när som helst ändra ditt beslut. Men om du begärt att prov ska kasseras är det oåterkalleligt.

  • Vad är nationella kvalitetsregister?

    För att följa upp och förbättra vården rapporterar vi uppgifter till nationella kvalitetsregister. För varje kvalitetsregister finns en centralt personuppgiftsansvarig organisation som ansvarar för det nationella registret.

    Som inrapporterande vårdgivare har vi direktåtkomst till de uppgifter vi rapporterat till kvalitetsregistren. Även den organisation som ansvarar för registret kan ta del av dina uppgifter.

    Det finns inget krav på att du som patient måste samtycka för att bli registrerad, men som patient har du rätt att bli informerad om registren. Då kan du välja om du vill eller inte vill delta.

    Du har rätt att när som helst få uppgifter om dig själv raderade ur registren. I dessa fall ska du vända dig till respektive register.

  • Vad är en individuell vårdplan?

    För att din vård hos oss ska bli så bra som möjligt utifrån dina behov så gör vi, tillsammans med dig, en individuell vårdplan.

    En individuell vårdplan ska innehålla de problem, risker och mål som satts upp tillsammans med dig, samt de åtgärder och ordinationer som du är i behov av. Det kan handla om vilka läkemedel du ska få, om du ska få sjukgymnastik och hur den ska se ut, om du behöver hjälpmedel och så vidare. Allt antecknas i din journal så att alla som arbetar med dig vet vad just du har för behov.

    Syftet med vårdplanen är att alla personer som är involverade i din vård ska arbeta mot ett gemensamt mål och genomföra de åtgärder som beslutats. Vi gör den individuella vårdplanen i början av din behandling och uppdaterar den så snart det behövs, om din situation förändras.

    För oss inom Capio Psykiatri är det viktigt att du känner dig trygg med din vård.

  • Vad är samordnad individuell vårdplan?

    Ibland behöver vi ta hjälp av andra instanser för att kunna ge bästa möjliga vård. Då gör vi en samordnad individuell plan, vilket innebär att vi gör en vårdplan mellan olika vårdinrättningar kring dina behov, till exempel mellan landsting och kommunen.

    Den samordnade individuella planen ska innehålla vilka insatser som du behöver och vem som ska samordna och ansvara för dem.

    För att skapa en så korrekt vårdplan som möjligt måste vi se till dina sociala, medicinska, psykiska och fysiska behov inklusive habilitering, rehabilitering och hjälpmedel. Vi ser dig ur ett helhetsperspektiv.

Vi erbjuder följande vård

""

Behandling

Vi erbjuder vård och behandling som visat sig vara verkningsfulla. Det betyder att de behandlingsmetoder som vi erbjuder är kunskapsbaserade, utprövade och välanvända.

""

Utredning

I en utredning tittar man på hur du fungerar i olika vardagssituationer. Kanske har du svårigheter i vardagen som hindrar dig i ditt liv?