Kim berättar

Det viktigaste är att våga härda ut, våga möta känslorna och alla tankar som kommer. Den hjälpen går verkligen att få på Capio Ätstörningscenter.

Hur kom du i kontakt med oss?
Innan jag kom hit hade jag en kontakt inom psykiatrin och fick hjälp av henne att gå in via hemsidan. Hon frågade mig innan vilken enhet jag ville kontakta, då jag varit i behandling här förut. Så jag var inne och läste på er hemsida och jämförde med en annan klinik, och kände då mer för behandlingen på Capio. Sedan hjälptes vi åt att fylla i en egenanmälan.

Vad i behandlingen var det som tilltalade dig?
Det var att det skett en ganska stor förändring sedan sist och att det fanns ett större utbud, att det inte bara var samtal. Gruppbehandlingen till exempel var något som jag tyckte verkade bra. Det kändes först läskigt eftersom jag inte provat det tidigare, men det tog inte så många gånger innan jag tyckte att just gruppterapin var hjälpsam. Dels för att man fick prata ut själv, dels för att man också fick ta del av andras berättelser och kunna hjälpa varandra framåt.

Vad har du lärt dig i behandlingen?
Jag har fått lära mig mer än vad jag har gjort under alla år som jag har varit sjuk. Nu har jag förstått vad som händer i kroppen när jag svälter, eller vad som händer när jag använder andra ätstörda beteenden. Det har jag fått lära mig genom föreläsningar och grupper, vilket har varit jättebra tycker jag. Det är som ett ljus som har gått upp. Jag har inte fått med mig det tidigare, så det var något nytt och bra.

Hur känns det att behandlingen snart är slut?
När jag började prata om utslussning med min behandlare var jag inte alls redo. Jag undrade om det ska vara så här läskigt att sluta, det kändes som att det inte kommer att gå. Men jag kom fram till själv ju mer vi pratade om det, att jag aldrig har kommit så långt i en behandling tidigare, eller gett så mycket som jag gjort denna gång. Den här gången har jag härdat ut hela vägen och vågat stå ut med ångesten och litat på min behandlare. Tillsammans med den kunskap jag fått så har det gjort att jag har en helt annan erfarenhet den här gången. Jag ser på mig själv med andra glasögon idag. Jag ser något annat i spegeln idag.

När kom vändpunkten?
Efter halva behandlingen skulle jag tro. Innan dess vågade jag inte riktigt lita på behandlingen och min behandlare fullt ut. Jag hade ganska mycket kroppskontrollerande beteenden. Det var jobbigt och sorgligt när jag insåg hur mycket tid jag ägnade åt det och hur det höll kvar problematiken. Det var som att vända på ett blad när jag fick insikten och verktyg för att hantera det. Det svåraste har varit att stå ut med ångesten. Att våga lita på att vikten kommer att stabiliseras var det jobbigaste, eftersom det innebar att jag kom upp i en vikt som jag inte tidigare hade kunnat acceptera. Men plötsligt insåg jag att det inte var så farligt som jag trodde. De jobbiga känslorna och ångesten går över. Man har hört det så många gånger förut ”stå ut”, ”härda ut” och jag kände bara att jag vill inte... Men när jag gjorde det kom jag över en tröskel som jag inte gjort förut. Det var häftigt!

Har du kunnat påverka behandlingen och varit delaktig?
Jo, det tycker jag. Jag har själv fått lägga in åsikter och kunnat kompromissa om vissa saker. Vi har haft en dialog hela tiden. Såklart måste man följa vissa riktlinjer, till exempel att inte prata om kropp och vikt med andra patienter på avdelningen, att man passar tider och så vidare. Jag upplever stämningen som positiv och att det varit en bra och peppande miljö här. Det har varit en positiv känsla hela tiden. När jag kom hit kände jag direkt att det var en lättsam miljö och att man kunde prata med personalen utan att det känns stelt och strikt. Alla här känns som en familj.

Hur mår du idag?
Jag mår väldigt bra när det gäller vissa delar av mig. Den största förändringen är att jag har förbättrat min självkänsla, det har jag jobbat mycket med. Den delen har jag fått hjälp med att bygga upp här. Det finns många bra redskap som jag kan ta med mig i min vardag och använda när jag inte är här. Den delen har gjort att jag även mår bättre på andra plan också. Jag är inte helt 100 % nöjd med min kropp idag och det vet jag inte om jag nånsin blir, men jag accepterar mig själv på ett helt annat sätt idag och jag känner att jag har ett värde.

Vad skulle du säga till någon som tänker på att söka behandling hos oss?
Det viktigaste är att våga härda ut, våga möta känslorna och alla tankar som kommer. Den hjälpen går verkligen att få här. Jag som har gått i flera olika behandlingar skulle verkligen rekommendera den här behandlingen.

 

Kim, tidigare patient på Capio Ätstörningscenter

Vill du veta mer? Kontakta oss!

Har du frågor eller funderingar kring att söka behandling hos oss, eller undrar över något annat, så är du alltid välkommen att kontakta oss.

Capio Ätstörningscenter 

Telefon: 08-590 009 60
mån-tors 08.00-17.00, fre 08.00-16.00
Fax: 08-590 009 89

Telefonrådgivning 
08-590 009 88 
helgfria vardagar 11.00-12.00

Öppenvård/dagvård
Sofielundsvägen 4, 191 47 Sollentuna

Heldygnsvård - Jakobsbergs sjukhus
Birgittavägen 4, 177 31 Jakobsberg

Info.CACS@capio.se