2020-03-12, 13:29

Riktlinjer för dig som patient gällande Corona virus:

Det är viktigt att du som patient fortsatt får den hjälp du behöver. Om du har luftvägssymtom så som hosta, andningssvårigheter, feber, eller har varit i riskområden eller träffat smittad person, ska du istället för att komma till mottagningen kontakta oss per telefon så att vi kan boka om ditt besök till ett telefonbesök/videobesök.

Aktuellt om coronaviruset

Om långvarig smärta

Ibland kan du behöva hjälp med att hantera och överkomma långvarig smärta.

Smärta är något alla har erfarenhet av. Smärta är en tolkning av en nervsignal som ska varna oss för skada eller hot om skada. På så sätt är smärta ett nödvändigt skydd för att vi ska överleva. Vårt smärtsystem har uppkommit under evolutionen.

I de allra flesta fall är smärtan kortvarig. Vi skär oss till exempel i handen, känselkroppar aktiverar nerver som skickar signaler till hjärnan. Först när signalen når hjärnans högre delar tolkas signalen som smärta. När skadan läker minskar nervsignalerna och den upplevda smärtan minskar i styrka.   

Ibland blir smärtan långvarig. Man pratar om långvarig smärta när smärtan håller i sig över 3–6 månader. Långvarig smärta kan ofta kopplas till olika sjukdomar, som till exempel artros, nervskador, fibromyalgi, reumatism eller MS. Men det är också vanligt att man inte hittar någon tydlig orsak till smärtan. Många människor i Sverige har långvarig smärta och fortsätter att ha ett fungerande liv. Ett antal av oss, 7 procent av alla kvinnor och 5 procent av alla män, har en långvarig smärta som påverkar funktionsförmågan och ger ett lidande.

Vi vet idag att långvarig smärta beror på att nervsystemet blir känsligt och reagerar starkare på de nervsignaler som finns, samtidigt som kroppens egen broms, smärthämningssystem, fungerar sämre. Det här kallas för sensitisering, och leder till att hjärnan blir väldigt trött av att nu få felaktiga varningssignaler om skada och fara. Lite som ett brandlarm som blivit för känsligt och larmar i onödan. Det förklarar också varför smärta tar så mycket energi av oss och varför många med långvarig smärta även har en ökad trötthet.

Långvarig smärta leder ofta till rörelserädsla, undvikanden och isolering och försvårar i arbete och vardagsliv. Det blir en ond spiral. Smärtan kan leda till att man undan för undan slutar att träffa vänner, ägna sig åt givande hobbys och aktiviteter, och slutar med träning och aktiv återhämtning. Resultatet blir ofta nedstämdhet, oro och ett ökat fokus på smärtan, vilket i sin tur leder till fler undvikanden. Det blir en nedåtgående spiral där livet upplevs som mindre och mindre.

 

Rehabilitering vid smärta

Inom vår rehabiliteringsenhet samarbetar flera olika yrkesgrupper tillsammans med dig som patient under rehabiliteringsperioden. Arbetssättet kallas för multimodal rehabilitering. Du kommer att få träffa fysioterapeut, psykolog, sjuksköterska, läkare och rehabkoordinator som utifrån sina olika professioner hjälper dig att bryta den onda cirkeln. Behandlingen sker främst i grupp, men du träffar också de olika yrkesgrupperna individuellt.

Hos fysioterapeuten får du gradvis börja träna kroppen i rörelse, utmana eventuella rädslor för att röra dig, samt lära dig aktiva återhämtningstekniker som till exempel avspänning och andningsövningar. Vi vet idag att dessa övningar kan hjälpa till att lugna smärtsystemet. Genom att belasta kroppen i rörelse byggs dina smärthämmande system upp igen och du kommer att bli mer tålig mot smärta.  

Hos psykologen arbetar man mycket med värderingar, vad som är viktigt i ditt liv, och med att ta gradvisa steg i riktning mot vad som är värdefullt för dig. Det kan handla om att återknyta kontakten med vänner och familj, att återuppta hobbys och intressen trots att smärtan kanske finns kvar. Man arbetar även med att hantera känslor av exempelvis rädsla, oro och nedstämdhet så att de inte behöver hindra dig från att ta steg mot saker som är viktiga för dig.

Hos sjuksköterskan arbetar man med verktyg gällande sömn och kost, och hos rehabkoordinatorn arbetar man kring frågor som rör sysselsättning, studier och arbetsliv.