Capio
Capio

Tennisarmbåge (epikondylit)

Tennisarmbåge beror ofta på att musklerna som sitter vid armbågen blivit skadade eller överansträngda. Du kan också drabbas av tennisarmbåge om du gör upprepade, ensidiga rörelser under en tid. Besvären kan uppkomma av så blandade aktiviteter som till exempel att spika, såga, skala potatis, spela golf, padel eller tennis.  

Sök vård online

Få rådgivning och hjälp 7-22 alla dagar.

Vad är tennisarmbåge? 

Tennisarmbåge, eller tennisarm, kallas det när du överansträngt eller skadat de muskelfästen som sitter vid armbågen. Det bildas små bristningar i den bindväv som fäster musklerna vid överarmsbenet. Det gör ont.

Symptom på tennisarmbåge 

Besvären vid tennisarmbåge brukar komma smygande under en lång tid men de kan också komma plötsligt, om du exempelvis har överansträngt dig eller arbetat med monotona rörelser.  
 
Några vanliga symptom på tennisarmbåge är att: 

  • Du har ont i armbågen.
  • Du har svårt att räta ut armen på morgonen om den varit böjd under natten. 
  • Du upplever att det gör ont när du vilar. Det kan till exempel vara så att trycket från
  • madrassen orsakar smärta när den ligger emot armbågen.
  • Du känner dig svagare i handen än vad du brukar göra. Det kan märkas när du ska lyfta med ett stort grepp, så som till exempel ett mjölkpaket. 
  • Du får ont när du vrider underarmen, exempelvis då du ska skruva. Med en skruvmejsel eller vrida om en kran.

Behandling av tennisarmbåge

Om du har drabbats av tennisarmbåge finns det ingen magisk behandling som hjälper ögonblickligen utan det kan ta tid att bli av med en besvären. Det finns dock olika behandlingar som du kan prova för att lindra dina besvär och snabba på läkningsprocessen. Det som brukar ge bäst effekt nämns först i listan och det som brukar ge minst effekt står sist: 

  • Träning 
    Skonsam träning där du successivt ökar belastningen är den första behandling som du får prova när du drabbats av tennisarmbåge. Du kan träna hemma men det är bra att få tips och råd om både ergonomi och stretching av en fysioterapeut, arbetsterapeut eller läkare. Det är viktigt att arbeta och använda kroppen på ett sätt som gör att du undviker belastningsskador.  
  • TENS-apparat och akupunktur 
    Du kan få behandling med en TENS-apparat av en fysioterapeut. Även nerkylning med en ispåse och akupunktur kan lindra dina besvär. 
  • Smärtlindring med receptfria läkemedel 
    Du som får plötsliga besvär och är öm och svullen kan testa att smörja in den onda armbågen med en receptfri gel som finns på apotek. Läkemedel som innehåller paracetamol och läkemedel som tillhör gruppen NSAID kan också hjälpa.  
  • Stötvågsbehandling 
    En stötvågsbehandling innebär att en apparat med ljudvågor för över tryck till området för det gör ont för att skynda på läkningen. Behandlingen har ingenting med elektriska stötar att göra.  
  • Behandling med lågenergilaser 
    Behandling med lågenergilaser innebär att laserljus förs över från ett pennliknande instrument till området som ska behandlas med syfte att verka smärtlindrande. Behandlingen leder inte till någon uppvärmning. 
  • Kortison 
    I enstaka fall kan du få en kortisonspruta hos läkaren, men det brukar bara hjälpa en kortare period och ofta inte mer än tre månader. Kortison ökar också risken för att besvären återkommer och sedan blir långvariga. Behandling med hjälp av kortison används därför mer sällan vid tennisarmbåge. 

Operation

Om du har haft svåra besvär under en längre tid och de andra behandlingarna inte hjälper kan du behöva operation, vilket bedöms av en ortoped eller handkirurg. Operationen tar ungefär en halvtimme och under operationen lossar läkaren på muskelfästet där smärtan kommer från.  

Egenvård – vad kan jag göra själv?

Tennisarmbåge brukar oftast gå över av sig självt men det finns några saker du kan göra för att minska dina besvär och skynda på läkningstiden: 
 
Vila armen från att göra rörelser som gör ont. Försök att använda andra handen/armen. 
När du använder armen ska du försöka ta korta pauser. Undvik ensidiga rörelser.  
Försök att avlasta armen så mycket det går. Du som jobbar hemma och sitter vid datorn kan behöva en avlastande yta för handleden till exempel.  
Försök att röra på armen och använda den som vanligt, så mycket du kan. Att hålla igång blodcirkulationen är jätteviktigt för läkningsprocessen. 
Träna armen lite varje dag. Om du har fått ett träningsprogram av en fysioterapeut eller arbetsterapeut följer du det. Annars får du varsamt testa dig fram. 
Kyl med is på utsidan av armbågen för att lindra smärtan. 

När och var ska jag söka vård?

Om dina besvär inte går över eller blir bättre inom några veckor ska du ta kontakt med en fysioterapeut, arbetsterapeut eller en vårdcentral. 

Sök vård online

Få rådgivning och hjälp 7-22 alla dagar.

Vi hjälper dig

Visar 168 mottagningar: