Capio
Capio

Hetsätningsstörning

Om du ofta och återkommande äter stora mängder mat under kort tid utan att kunna kontrollera dig, kan du ha en hetsätningsstörning. Om en hetsätningsstörning inte behandlas kan det leda till både psykisk och fysisk ohälsa. De flesta som behandlas blir friska.

Vad är hetsätningsstörning?

Hetsätningsstörning, som även kallas för Binge Eating Disorder (BED), är ett sjukdomstillstånd som förekommer i alla åldrar och hos både tjejer, killar, män och kvinnor.

Hetsätningsstörning innebär att du har problem med hetsätning. Att hetsäta innebär att du återkommande och under en kort tid äter stora mängder mat, på ett sätt som du inte har kontroll över. Detta kan leda till problem med övervikt och fetma vilket kan medföra andra medicinska komplikationer så som exempelvis diabetes och högt blodtryck.

Många som har en hetsätningsstörning förstår inte att det är en sjukdom som går att behandla. Istället är det mycket vanligt att känna skuld och skam samtidigt som man försöker dölja sina problem.

När du lider av en hetsätningstörning är det vanligt att:

  • Du förbjuder dig själv att äta vissa saker, vilket oftast leder till ett ökat sug efter just sådan mat. Detta brukar framkalla episoder av hetsätning.
  • Du hetsäter trots att du inte känner fysisk hunger.
  • Du äter väldigt snabbt och fortsätter tills du känner dig obehagligt mätt. Det känns som att du har svårt att sluta äta när du väl börjat.
  • Du hetsäter oftast ensam och när du är nedstämd, ledsen, stressad, förvirrad eller orolig. Hetsätningen fungerar lite som en tillfällig tröst.

Symptom

Det kan gå väldigt snabbt att utveckla en ätstörning, men det kan också komma mer smygande under en längre period. Ibland kan det vara svårt att veta om du själv eller någon du känner har en ätstörning.

Känner du igen dig i de här besvären kan du ha en hetsätningsstörning:

  • Du känner skam, äckel och skuldkänslor efter att du har hetsätit. Det är också vanligt att få ångest.
  • Du försöker ditt yttersta för att dölja ditt hetsätande och du känner dig uppgiven över ditt beteende.

Behandling

Innan behandling påbörjas är det viktigt att du får en ordentlig utredning. Bedömningen sker ofta på en specialiserad mottagning och innebär ofta att du behöver komma på tre till fyra besök. När bedömningen är klar så diskuterar du och personen som ansvarar för bedömningen vad som kan tänkas vara en lämplig behandling för just dig.

Du som har en hetsätningsstörning behöver hjälp med att hitta ett sätt att bryta ditt destruktiva beteende kring mat och hitta sätt att hantera dina känslor. Den behandling du i första hand får är psykoterapi eller psykologisk behandling. Ibland kan också antidepressiva läkemedel fungera som komplement i behandlingen.

Vad kan jag göra själv?

Ett bra första steg är att ta reda på så mycket som möjligt om sjukdomen och hur den behandlas. Genom att göra det kan det ibland kännas lite lättare att söka hjälp.

Det finns även bra självhjälpsböcker som innehåller bra information och kunskap. Ibland innehåller de också steg-för-steg-program som du kan följa. Detta kan för vissa vara precis den hjälp man behöver för att bryta en ond cirkel och må bättre. För andra kan det behövas mer hjälp och stöttning för att kunna sluta hetsäta.

Om du har en hetsätningsstörning eller någon annan ätstörning kan det också vara bra att:

  • Börja prata med andra och få nya perspektiv.
  • Våga prata om dina känslor.
  • Ta reda på vad kroppen behöver för att må bra. Lär dig mer om hälsosamma matvanor, om hur du lättare kan skilja på hungerkänslor och sötsug, hur mycket sömn och motion som är tillräckligt för att du ska ge dig rätt förutsättningar i vardagen. Undvik dieter eller bantningsprogram och försök istället skapa hälsosamma rutiner.
  • Fundera över hur du kan förbättra och träna upp din självkänsla. 

Prova igen om hjälpen inte fungerade första gången

Det är mycket som ska falla på plats för att hjälp och behandling ska lyckas. Om du har sökt hjälp för din hetsätning tidigare men inte känt att du fick det stöd och den hjälp du behövde ska du söka hjälp igen. Det är viktigt att du känner förtroende och tillit till de personer du kommer i kontakt med och det kan ibland kan det ta tid innan det känns helt rätt att ta emot hjälp. Ha tålamod och ge inte upp.

När och var ska jag söka vård?

För att ta reda på om du har en hetsätningsstörning behöver du komma i kontakt med vården. Första steget är att påbörja en utredning för att ta reda på om du har en hetsätningsstörning eller om dina symptom beror på andra kroppsliga sjukdomar.

Du som är under 18 år

Om du är under 18 år kan du kontakta din vårdcentral, ungdomsmottagningen, elevhälsan eller barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Ibland behövs en remiss från en vårdcentral för att få hjälp via BUP.

Du som är över 18 år

Om du är 18 år eller äldre kan du boka tid på din vårdcentral, en psykiatrisk mottagning eller på företagshälsovården om du jobbar. Om du är mellan 20-25 år kan du också vända dig till en ungdomsmottagning.

Specialiserad mottagning

Om du behandlats inom öppenvården och känner att du behöver mer hjälp, kan du be din psykolog att remittera dig till vår ätstörningsklinik Capio Ätstörningscenter Varberg. Vi erbjuder dig tid för bedömningssamtal och studiebesök på enheten inom två veckor, efter att vi mottagit specialistremiss och betalningsförbindelse.

Relaterade diagnoser

Vi hjälper dig

Visar 108 mottagningar: