Rotatorkuffsruptur

Det inre lagret av de två muskellager som omger skuldran brukar kallas rotatorkuffen. Ledkulan i axeln omges av senor och muskler som bidrar till stabilitet i axeln, men som också har en viktig funktion för att kunna röra armen. Skador på senorna i det djupa muskelskiktet är relativt vanligt och kallas rotatorkuffruptur.

Symptom:
Skador i rotatorkuffen kan förekomma utan symptom, men att man upplever svaghet i axeln och nedsatt rörlighet är vanligt förekommande. Ofta har man smärta vid belastning av axeln, framförallt vid belastning i och ovan skuldernivå. Smärta förekommer ofta vid rörelser men även nattlig värk är vanligt. 

Vid större skador kan förmågan att aktivt kunna lyfta armen förloras, även svårigheter att vrida den utåt förekommer.

Orsak:
Fallolyckor och skador då axeln går ur led är vanliga orsaker till att rotatorkuffen skadas. Den kan dock även brista till följd av nötning och åldersförändringar. Det vanligaste är dock en kombination av de ovan nämnda, där en redan försvagad sena lätt brister vid en mindre olyckshändelse.

Vem drabbas?
Skadan är vanligast hos äldre och medelålders som har åldersförändringar i rotatorkuffen och därmed försvagade senor sedan tidigare. Vid olyckshändelse kan även yngre personer drabbas.

Diagnos:
Diagnos kan beroende på symptom ibland ställas enbart genom en klinisk bedömning av ortopedspecialist. I andra fall kan ultraljud eller magnetkameraundersökning behöva göras för fastställande av diagnos.

Behandling:
Skador som uppkommit till följd av nötning behandlas initialt med icke operativ behandling där man i första hand tränar upp den delen av kuffen som är hel. Med effektiv träning kan man kompensera för de senor som skadats. För att ta bort inflammation och värk kan behandling med en eller flera kortisoninjektioner vara effektivt. Om detta inte hjälper så kan en reparation av skadan genom operation bli aktuellt.

Vid bristning i kuffen som uppstått vid traumatisk skada är tidsaspekten viktig, speciellt om det drabbar yngre personer. Om möjligt opereras dessa skador inom två till tre månader.

Operation:
Operationen inleds alltid artroskopiskt (titthålsoperation) för att bedöma om det finns förutsättning att laga skadan. I vissa fall så kan hela operationen göras i titthålsteknik. Man behöver ofta lösgöra ärrvävnad för att kunna sträcka ut senan som sedan sys tillbaka i sitt fäste. I samband med reparationen av senan görs vanligen för att undgå fortsatt nötning mot senorna en bortslipning av en del av det benet som utgör ett ”tak” över rotatorkuffen.

Senor läker långsamt och för att avlasta den lagade senan, som endast hålls på plats av sytrådar, så får patienten efter operationen ett mitella-liknande bandage. Det måste bäras i omkring sex veckor, men tiden kan såklart variera från patient till patient.

Om skadan inte går att laga kan man, genom att putsa bort ärrbildning och inflammation, ofta uppnå god smärtlindring men styrkan återfår man inte. Hos yngre patienter kan man i enstaka fall välja att flytta ett senfäste från en större ryggmuskel upp mot ledkulan i axelleden för att förbättra funktionen. Hos äldre med omfattande skador kan det bli aktuellt att sätta in en så kallad omvänd axelprotes.

Risker:
Att senan inte läker fast är tyvärr relativt vanligt förekommande, speciellt vid större skador. Om senan repareras i ett sent skede eller att vävnaden är kraftigt åldersförändrad kan det bidra till sämre läkning. Rökning försämrar resultatet.

Vid operationer finns en liten risk för sårinfektoner. Tilltagande smärta och värk, rodnad, svullnad samt feber och allmän sjukdomskänsla kan vara tecken på infektion. Vid dessa symptom, sök genast vård.

Förväntat resultat:
Slutresultatet av operationen kan utvärderas först efter 6 till 12 månader, och av dem som opereras så förbättras mellan 75 och 85 procent efter ingreppet.
Faktorer som kan påverka slutresultatet negativt är exempelvis rökning, hög ålder och kortisonmedicinering under längre tid. Om muskulaturen förtvinat till följd av skadan försämras också prognosen.

Sjukskrivning och rehabilitering:
Vid kontorsarbete kan man oftast återvända till arbetet en till tre veckor efter operationen. Vid fysiskt arbete bör man undersöka möjligheten till anpassning av sina arbetsuppgifter, då sjukskrivningen kan vara mellan fyra och sex månader efter behandling av trasig sena.