Frusen Axel

Frusen axel eller ”frozen shoulder” är ett tillstånd som oftast uppträder spontant, men det kan också bero på ett tidigare trauma på axeln. Orsaken till frusen axel är oklar och symptomen är framförallt uttalad smärta och tilltagande stelhet i axelleden. Tillståndet självläker efter omkring 18 månader.

Symptom:
Tilltagande värk och rörelsesmärta är inledande symptom och med tiden blir axelleden stel. Några av de första tecknen på frusen axel är svårigheter att vrida armen utåt eller att stoppa ned skjortan i byxorna. När stelheten tilltagit minskar ofta smärtan och så småningom återkommer rörligheten, den så kallade upptiningsfasen.

Orsak:
Orsaken till frusen axel är oklar.

Vem drabbas?
Det är fler kvinnor än män som drabbas av frusen axel. Oftast är den som drabbas medelålders. Det finns en viss typ av frusen axel som drabbar patienter med diabetes.

Vad kan jag göra själv?
Det är viktigt att röra axelleden så mycket som möjligt för att begränsa stelheten. Smärtstillande läkemedel kan behövas för att minska smärtan och för att kunna träna rörligheten. Det är inte skadligt att använda armen.

Diagnos:
Diagnos ställs med en klinisk undersökning och röntgen. En röntgenundersökning skall alltid göras innan diagnos kan ställas eftersom den utesluter andra sjukdomar med liknande symptom, som artros. 

Behandling:
Tillståndet kan läka snabbare med intensiv sjukgymnastisk träning och töjning och oftast låter man tillståndet självläka. Operation kan vara nödvändig om man är ordentligt handikappad av tillståndet och det inte går att vänta ut självläkningen. Inledningsvis i sjukdomsförloppet, inom de tre till fyra första månaderna, kan symptomen lindras av en kortisoninjektion. I senare skede kan en mobilisering av axeln under narkos ge mycket bra resultat.

Operation:
En mobilisering under narkos innebär att ortopeden töjer ut den strama ledkapseln medan patienten är sövd. Det är en dagkirurgisk åtgärd och man går hem efter någon timme. Efter knappt två månader kan man förvänta sig en bättre rörlighet och lättad smärta.
Med titthålsteknik kan man även gå in och dela ledkapseln och på så sätt återskapa rörelseförmågan. Den tekniken används framför allt hos patienter med diabetes.

Risker:
En sövning innebär alltid en liten risk för allmänna komplikationer och vid operation även risk för sårinfektion. Det är dock mycket ovanligt med komplikationer vid detta tillstånd. Det finns fall då man vid uttöjning av ledkapseln har orsakat ett benbrott i den stela axelleden, det är dock extremt sällsynt.

Förväntat resultat:
Tillståndet självläker om ingen åtgärd görs, men tyvärr får många patienter men i form av smärta och viss stelhet. Dock brukar de kvarstående besvären vara så lindriga att de inte påverkar axelfunktionen vid normala aktiviteter. Både vid mobilisering i narkos samt vid kapseldelning har mycket goda resultat visats i studier.

Sjukskrivning och rehabilitering:
Vid lättare arbete klarar oftast patienter med frusen axel av att arbeta även om smärtan i vissa fall kräver sjukskrivning. Om man har ett tyngre arbete eller ett yrke som kräver bra rörelseförmåga i axelleden kan sjukskrivingsperioden bli längre. Efter mobilisering under narkos eller titthålsoperation kan man i regel återgå till ett stillasittande arbete efter ett par veckor. Vid tyngre arbete kan man återgå till arbete efter ett par månader.