Vanliga frågor

Ja, det går bra, men har barnet feber bör du vänta tills febern gått över.

Efter två doser har man ett skydd i cirka 30 år. Äldre personer kan ha ett något kortare skydd.

Det går bra att ta andra dosen Hepatit A-vaccin även om det gått några år sedan dos ett. Du får ändå skydd i mer än 20 år.

Nej, du får andra injektionen i alla fall.

Personer födda tidigare än 1950 är ofta inte vaccinerade mot difteri och stelkramp. Män kan ha fått vaccination i lumpen men kvinnor är sämre skyddade. Här rekommenderas grundskydd. Polio är de flesta vaccinerade mot på grund av en epidemi på 50-talet, en femte injektion rekommenderas.

Poliovaccin brukar inte ge några biverkningar, det gör inget om det är nära resan. Vaccin mot stelkramp och difteri kan ge feber samt ont i armen och bör tas cirka två veckor före resan.

Det svider lite precis när du får sprutan. En del tycker inte att det känns någonting, medan andra tycker att det gör ont. Klarar du att slappna av känns det mycket mindre.

De vanligaste besvären är ömhet och svullnad i muskeln där nålen stuckits in. I sällsynta fall kan du få feber under de första dagarna efter vaccinationen.

Nej, men det är onödigt.

Nej, men det kan ge besvärliga biverkningar som svullen och värkande arm.

Ja, men levande vacciner som MPR, gula febern och BCG kräver dock tid emellan.

Ja, lev som vanligt.

Du bör vaccinera dig mot Hepatit A, eventuellt även Hepatit B samt grundskydd. Hepatit A smittar med mat och vatten, Hepatit B sprids via blod och sexuella kontakter. Grundskyddet, det vill säga polio, difteri och stelkramp kan behöva förnyas även om risken vid resa inte ökat påtagligt. Har du "känslig mage" eller behandlas med syrahämmande medicin rekommenderas vaccination mot turistdiarré. Det finns ingen risk för malaria på badorter och mindre öar och mycket låg risk i södra och centrala delen av landet. Myggmedel och myggnät rekommenderas. 

Om du uteblir från bokat läkarbesök eller sjuksköterskebesök utan att avboka besöket så kommer du att debiteras. Avgift för uteblivet läkarbesök är 250:- (faktureras).

Folkhälsomyndigheten rekommenderar dig som tillhör en riskgrupp att vaccinera dig mot influensa. Det gäller både vuxna och barn. Till riskgrupperna räknas du om något av följande stämmer in på dig:

• Du är 65 år eller äldre.

• Du är gravid.

• Du har en hjärtsjukdom.

• Du har en lungsjukdom, som KOL eller svår astma.

• Du har diabetes typ 1 eller diabetes typ 2.

• Du har kraftigt nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling.

• Du har kronisk leversvikt eller njursvikt.

• Du är mycket kraftigt överviktig.

• Du har en neuromuskulär sjukdom som påverkar andningen.

• Du har flerfunktionshinder.

Vaccination rekommenderas till barn som är äldre än sex månader och som tillhör någon av riskgrupperna. Vaccination rekommenderas också till vård- och omsorgspersonal.

De som har sommarstuga eller vistas regelbundet i riskområden. Även de personer som vistas mycket i skog och mark i Örebro län kan överväga att vaccinera sig.

Om man ska campa och leva marknära bör man vaccinera sig. Vet man att man kommer att åka regelbundet till ett riskområde även i framtiden kan man vaccinera sig.

Ja, i Baltikum och stora delar av östra Europa inklusive Polen och Österrike.

Helst mer än en och en halv månad innan säsongen eftersom man då hinner få bästa skydd (99 %). Vaccinationen består av två eller tre injektioner, beroende på ålder, med minst fyra veckor mellan injektionerna.

Man fyller på vaccinationen efter ca 12 månader, därefter har man skydd i tre år.

Små barn/förskolebarn insjuknar sällan i fästingburen hjärninflammation och behöver därför inte nödvändigtvis vaccineras. Räknar man däremot att man kommer att vistas i riskområde högre upp i åldern svarar de dock bra på vaccinet.

Nej, inte ännu.

Undvika att gå i kortbyxor i högt gräs, stövlar ger ett visst skydd. Inspektera kroppen varje dag och plocka bort eventuella fästingar.

Använd gärna en kort spetsig pincett och dra den sedan rakt ur. Använd inte matfett eller nagellack då riskerar man istället att fästingen kräks och större risk för smitta.

Om fästingens huvud eller mundel sitter kvar, tvätta med Alsolsprit eller lösning vid bettområdet. Använd inte nål eller annat vasst föremål som skadar huden då det innebär en ökad risk för infektion av andras bakterier.

Feber och huvudvärk kommer de närmsta två veckorna. De flesta infektioner, upp till 70 %, ger inga symtom alls och läker ut av sig själv.

Uppstår en bettrodnad i direkt anslutning till bettet är det inte borrelia utan en reaktion på bettet. Borrelia visar sig oftast som en rodnad kring bettområdet som sprider sig som en ring runt bettområdet. Uppkommer vanligen efter ca 5-6 dagar. Men borrelia kan även debutera senare med en diffus sjukdomskänsla vanligtvis yrsel, huvudvärk, trötthet och ibland ansiktsförlamning eller ledinflammation.

Borrelia behandlas med antibiotika men kan även självläka men det tar lång tid.