Praktisk information

Det finns många frågor om att få vård hos oss. Vi har samlat svaren på de vanligaste frågorna från patienter här.
  • Allmänna frågor

  • Hur bokar jag tid eller ombokar tid?

    Ring 010-200 72 01

  • Hur lång tid tar besöket?

    Den planerade läkartiden är omkring 20 minuter men det tar totalt sett längre tid än så. Många gånger ska man fylla i formulär och läsa igenom information inför kommande operation. Avsätt därför omkring en timme.

  • Hur tar jag mig från järnvägsstationen till Capio Movement?

    Med taxi tar det ungefär fem minuter. Väljer du buss, så går det en buss till bussterminalen där du byter till sjukhusbussen (linje 20). Gå sedan av vid hållplatsen som heter Lasarettsvägen.

  • Hur blir jag patient på reumatologmottagningen?

    Kontakta din vanliga läkare för remiss. För att kunna bedöma behovet av reumatologisk bedömning behövs bakgrundsinformation och undersökningsresultat.

  • Hur får jag nya recept?

    Ring 010-200 72 02 val 6 (till sekreterare)

  • Inför operation

  • Varför måste jag fasta?

    Om du ska sövas får magsäcken inte innehålla matrester eller vätska. Vid narkos finns det en risk att man kräks upp maginnehåll, vilket kan hamna i lungorna och orsaka allvarliga komplikationer. För din säkerhets skull ska du därför fasta inför operationen.

  • Hur lång tid tar operationen?

    Detta är svårt att bedöma och är väldigt individuellt beror helt på vilken typ av ingrepp du står inför. Du kommer få mer specifik information om detta när du får din operationstid.

  • När ska jag komma till Capio Movement på operationsdagen?

    Du kan komma vid den tiden det står angivet i din kallelse, du behöver inte komma tidigare.

  • Efter operation

  • Jag har efter några dagar plötsligt fått mera ont, vad ska jag göra?

    Kontakta Capio Movement omgående eller närmaste akutmottagning, det kan vara tecken på en blödning eller infektion.

  • Hur kommer jag i kontakt med sjuksköterska?

    Ring 010-200 72 01 och sedan val 4.

  • Behöver jag kryckor efter operationen?

    Efter en vanlig titthålsoperation i knäleden (till exempel meniskoperation) och fotoperationer behövs i de flesta fall inga kryckor. Efter höft- och knäledsoperationer behöver man alltid kryckor.

  • Måste jag komma på återbesök till Capio Movement efter operation om jag har långt att åka?

    Oftast behövs inga återbesök efter operation. Vi ringer alltid till alla patienter någon dag efter operationen om du har varit sövd. Blir det problem efter operationen ringer du till oss och naturligtvis ska du då komma på besök om din läkare anser att det behövs. Alla patienter som opereras med protesoperation kommer på återbesök efter tre månader.
     
  • Den opererade kroppsdelen är svullen efter operation, vågar jag röra på mig?

    Det är ingen fara att röra på sig. I regel hjälper muskelaktiviteten till att minska svullnaden. Om du svullnar mera efter rörelse bör du ta det lite försiktigare. Tilltagande svullnad och värk i vaden kan dock vara ett tecken på blodpropp. Ring Capio Movement för råd eller kontakta akutmottagning.

  • Jag har svidningar i magen eller känner mig konstig i huvudet, kan det bero på min smärtstillande medicin?

    Ja, inflammationsdämpande mediciner kan ge magsmärtor. Starkare smärtstillande kan ge yrsel och konstig känsla i huvudet. Minska eller sluta då ta dessa mediciner.

  • Måste jag ta min smärtstillande läkemedel?

    Du ska bara ta din smärtstillande läkemedel om du har ont. Tänk på att det tar några timmar innan läkemedlet har full effekt. Grunden i den smärtstillande behandlingen är vanligtvis paracetamol som man vid behov kompletterar med ett starkare smärtstillande preparat och/eller inflammationsdämpande medicin.

  • Hur länge är jag sjukskriven efter operationen?

    Sjukskrivningens längd beror helt på vilken typ av operation som du ska genomgå samt vilken typ av arbete du har.

  • När ska jag börja med sjukgymnastiken efter operationen?

    Om du fått en remiss till sjukgymnast efter operationen är det bra att du kontaktar en sjukgymnast så fort som möjligt. Du får mer information om detta i samband med att du skrivs ut från oss.

  • Efter att jag kommit hem har den opererade kroppsdelen svullnat, är det normalt?

    Många gånger svullnar knäet, låret eller axeln lite efter operation. Får du en kraftig svullnad och tilltagande värk eller feber ska du omgående kontakta Capio Movement eller akutsjukvården där du bor. Har du opererat foten är det bra om du har den i högläge de första dagarna efter operationen för att svullnaden ska gå ned.

  • Kan jag börja arbeta trots att jag är sjukskriven?

    Du kan när som helst bryta din sjukskrivning och börja arbeta. Att beräkna sjukskrivningens längd efter en operation är svårt då det beror på vad man arbetar med samt hur komplikationsfritt det är efter din operation.

  • När får jag bada efter operationen?

    Du får bada när stygnen är borttagna och såret är helt läkt.

  • Jag har opererats med en höft- eller knäprotes. Tidigare hade jag blåmärke vid knäet eller låret, men nu är jag även blå vid ankeln eller foten. Är det normalt?

    Ja det är helt normalt, blodet rinner ned i benet under skinnet. Är du orolig kan du alltid ringa 1177.se för rådgivning.

  • När får jag duscha efter operationen?

    Du har ett förband som är vattentätt. Sitter det bra kan du alltså duscha med det. Första veckan rekommenderar vi dock att du skyddar förbandet extra med påtejpad plast, typ plastpåse.

  • Hur länge ska förbandet sitta kvar?

    Det inre förbandet, det närmast såret, ska sitta kvar tills du ska plocka bort stygnen, i regel efter två veckor hos distriktssköterskan. Det yttre förbandet, lindan, kan du ta bort efter ett par dagar. Om förbandet blir helt genomblodigt ska du uppsöka distriktssköterskan tidigare för att få det bytt. Detta ska du inte göra själv.

  • Förbandet har blivit blodigt, vad ska jag göra?

    Detta skiljer beroende på vilket ingrepp du genomgått. Du får information om hur du ska hantera blödningar och sårkontroll i samband med att du skrivs ut från oss på Capio Movement.

  • Jag har fått ett gips och efter ett par dagar har det börjat göra ont?

    Gipset kan klämma om den ingipsade kroppsdelen så att till exempel foten svullnar. Du måste då kontakta oss eller närmaste akutintag för att få gipset bytt.

  • Jag blev vid operationen sövd och känner mig irriterad i halsen, vad beror det på?

    Du har haft en mindre slang som hjälper till att hålla fria luftvägar, så att du kan andas ordentligt under operationen. Denna slang kan ge upphov till lite skav. Irritationen läker i regel på någon dag.

  • Om jag gjort en titthålsoperation i knäet, exempelvis en meniskoperation, när ska jag börja med mitt knäprogram?

    Så fort som möjligt, gärna dagen efter operationen.

  • När kan jag köra bil efter operationen?

    Du får inte köra bil själv samma dag som du opereras. Detta gäller även om operationen är utförd i lokalbedövning. Efter det får du börja köra bil då du anser att du är en säker bilförare. Att köra bil själv påverkar inte läkningen eller rehabiliteringen. Tänk på att vissa smärtstillande läkemedel påverkar din reaktionsförmåga. Detta gäller dock inte paracetamolpreparat eller inflammationsdämpande läkemedel.

  • Mitt sår fortsätter att läcka eller rinna blod eller gul vätska. Vad ska jag göra?

    Kontakta genast Capio Movement. Det kan vara tecken på infektion, så man bör överväga att odla på sårvätskan och sätta in antibiotika.

  • Om jag är korsbandsopererad, får jag belasta benet?

    Ja, du får belasta benet. Men du får inte sitta på huk innan sjukgymnasten tillåter det. Använd kryckorna som stöd till sjukgymnasten låter dig slippa dem.

  • Om jag har gjort en titthålsoperation i knäet, exempelvis en meniskoperation, när ska jag börja med mitt knäprogram?

    Så fort som möjligt, gärna dagen efter operationen.

  • Om jag gjort en titthålsoperation i axeln och inte har någon mitella, får jag använda armen då?

    Ja, du får använda armen i det dagliga livet. Du får dock inte lyfta tungt, utföra monotona rörelser eller statisk belastning på sex veckor.

  • Om jag behöver en kortisoninjektion?

    Ring 010-200 72 01 val 2 till sjuksköterska i Halmstad och val 3 för Varberg. Kan erbjudas inom några dagar, och senast inom en vecka.

  • Kan jag få kortisoninjektioner om jag tar blodförtunnande mediciner?

    Om du tar Waran ska PK-värdet ligga inom målområdet 2-3. Det är viktigt att du kontrollerar det dagen innan, för din säkerhets skull. 

  • Jag har fått ett kylbandage, hur länge ska jag använda det?

    Så länge du vill och så länge du tycker det fungerar mot smärtan. Kylbandaget påverkar inte läkningen annat än att det blir mer bekvämt för dig. 

  • Rehabilitering

  • Hur kommer jag i kontakt med fysioterapeut eller arbetsterapeut?

    Ring 010-200 72 02, välj val 5.

  • Kan jag få bassängträning?

    Ja, kontakta rehab på telefonnummer 010-200 72 02 och välj 5. Du kan också välja att skriva en egenremiss.

  • Patient- och datasäkerhet

  • Varför behöver ni mina personuppgifter?

    Varje gång du söker vård hos oss registrerar vi personuppgifter om dig i olika vårdregister. Det behöver vi göra för att du som patient ska få en så god och säker vård som möjligt.

    Vi behandlar dina personuppgifter inom hälso- och sjukvården för

    • att föra patientjournal och för att upprätta annan dokumentation som behövs i och för vården av patienter
    • administration som rör dig i syfte att ge vård
    • att upprätta annan dokumentation som följer av lag, förordning eller annan författning
    • att fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten av vården.
    • planering, uppföljning, utvärdering och tillsyn av verksamheten, och att framställa statistik om hälso- och sjukvården

    Behandlingen av dina personuppgifter för uppfyllande av dessa ändamål är reglerad i Patientdatalagen.

    Vissa personuppgiftsbehandlingar behöver ditt samtycke. Exempelvis behöver vi ditt samtycke för att få skicka digitala kallelser till dig. Då du lämnat ditt samtycke till en personuppgiftsbehandling har du alltid rätt att återkalla ditt samtycke, varpå personuppgiftsbehandlingen skall upphöra.

    Din vårdgivare är ansvarig för behandlingen av dina personuppgifter.

  • Vilka personuppgifter behöver ni och vem ansvarar för att de behandlas korrekt?

    Vi behandlar uppgifter om personnummer, namn, adress och kontaktuppgifter och hälsorelaterade uppgifter. Vi kan också komma att behandla uppgifter om din e-postadress, och andra kategorier av känsliga personuppgifter som anses nödvändiga för att tillhandahålla dig hälso- och sjukvård.

    I vissa fall behandlas även personuppgifter om närstående som du själv eller närstående har lämnat till hälso- och sjukvården.

    Vi samlar bara in personuppgifter om dig som anses nödvändiga för att uppfylla ändamålen med personuppgiftsbehandlingen.

    Klagomål?

    Har du klagomål på hur dina personuppgifter behandlas och/eller skyddas, eller avseende dina rättigheter, vill vi att du skickar skriftliga synpunkter till oss. Vi besvarar alla klagomål skriftligen. 

    Du kan också vända dig till Datainspektionen om du anser att dina personuppgifter har behandlats felaktigt av oss.

    Personuppgiftsansvarig: Capio Movement AB, Box 14, 301 02 Halmstad

    Dataskyddsombud: My Ericsson, AO Capio Ortopedi, Box 583, 101 31 Stockholm

  • Har Capio tystnadsplikt?

    Ja, för vårdregister gäller sekretess och tystnadsplikt. Obehöriga hindras från att få tillgång till dina personuppgifter genom säkerhetsåtgärder, exempelvis begränsning av behörigheter för åtkomst till patientuppgifter.

    Vi får bara lämna ut uppgifter om dig om varken du eller någon närstående till dig lider men av ett utlämnande. Utgångspunkten är att utlämnande av dina uppgifter ska ske med ditt samtycke. I vissa situationer har vi dock enligt lagstiftning uppgiftsskyldighet gentemot landsting och myndigheter.

  • Hur länge behåller ni mina personuppgifter?

    I regel bevaras patientjournaler och de personuppgifter som finns där i minst tio år från senaste vårdtillfället, men när det gäller uppgifter för patient- och ekonomiadministration tas dessa bort när de inte längre är nödvändiga.

  • Kan andra vårdgivare se min journal?

    Ja, om du samtycker, eller om det finns fara för liv eller hälsa.

    I Sverige har så kallad sammanhållen journalföring införts. Det innebär att alla vårdgivare kan få tillgång till den journalinformation som är viktig för diagnos och vård, exempelvis tidigare provresultat, läkemedel, diagnoser och behandlingar. Som patient behöver du därigenom inte kunna återge hela din vårdhistorik när du söker vård hos en ny vårdgivare.

    Men det betyder inte att journaluppgifter som dokumenterats hos en vårdgivare automatiskt syns hos en annan. Det är bara den vårdgivare som har en pågående patientrelation med dig som får ta del av uppgifter om dig i en sammanhållen journal. När vårdpersonal hos en ny vårdgivare som du möter vill läsa dina uppgifter krävs rätt behörighet. Du som patient ska samtycka till att din journal får läsas.

    Om det finns fara för liv och hälsa finns det dock möjlighet för vårdpersonalen att ta del av dina journaluppgifter utan ditt samtycke. Det kräver att vårdpersonalen kontaktar den vårdgivare som har den journalinformation som anses vara av betydelse, och ber om en så kallad nödöppning – att tillfälligt få häva spärren.

    Du har alltid möjlighet att stå utanför sammanhållen journalföring genom att spärra dina journaler.

  • Hur kan jag läsa min journal?

    Som patient har du rätt att läsa din egen journal och få en journalkopia. I vissa landsting kan du läsa information ur din journal via 1177 vårdguidens e-tjänster.

    Du kan också vända dig till den vårdenhet som journalen gäller, göra en beställning via 1177 vårdguidens e-tjänster, eller göra en beställning via vanlig post med berörd vårdenhet angiven som mottagare.

    Din beställning ska innehålla följande:

    • namn
    • personnummer
    • telefonnummer
    • din underskrift
    • hur du önskar få kopiorna (till folkbokföringsadressen med rekommenderat brev, eller hämta på vårdenheten)
    • vilken mottagning/avdelning/klinik du besökte
    • vilket år, helst specifikt datum
  • Vad gör jag om det står fel i journalen eller om jag vill att en anteckning ska tas bort?

    Du har rätt att begära rättelse av felaktig uppgift, inkluderande uppgifter i din patientjournal, genom att vända dig till berörd vårdenhet och begära rättelse. Om enighet om formuleringen i din patientjournal inte kan nås har du rätt att själv skriva in din avvikande mening i journalen.

    Det är viktigt att våra kontaktuppgifter till dig är korrekta. Din adress uppdateras automatiskt via folkbokföringen, men om du ändrar telefonnummer vill vi gärna att du meddelar oss.

    Begära att journalanteckningar tas bort

    Du kan ansöka om att din journal helt eller delvis raderas hos Inspektionen för vård och omsorg, IVO.

  • Hur vet jag vem som har läst min journal?

    Om någon, som inte är direkt delaktig i din vård, eller har andra arbetsuppgifter som inte är kopplade till din journal, öppnar din journal är detta är straffbar handling. Du har rätt att ta del av vilken åtkomst som gjorts till dina journaluppgifter i journalsystemet.

    Du kan beställa loggutdrag via 1177 vårdguidens e-tjänster. Du kan också skicka en skriftlig begäran med vanlig post till din vårdgivare.

    Begäran ska innehålla namn, personnummer, telefonnummer och tidsperiod som loggutdraget ska innefatta. Loggutdraget skickas till din folkbokföringsadress.

  • Hur spärrar jag min journal?

    Begäran av spärr görs via den vårdenhet du varit i kontakt med, antingen via telefon eller besök. Du har rätt att spärra hela eller delar av din journal för andra vårdgivare. Därefter ansvarar du själv för att informera om vad vårdpersonalen behöver veta för att kunna ge dig god och säker vård.

    Om du har spärrat din journal och vill häva spärren kan vi hjälpa dig att göra detta. Du måste själv begära hävning av spärrad patientjournal, det kan inte göras av ombud eller person med fullmakt. För att häva spärren måste du besöka din vårdenhet.

    Om du önskar få hela eller delar av din journal förstörd kan du vända dig till IVO:s regionala enhet.

  • Sparar ni de prover jag tagit?

    Som patient behöver du ofta lämna prov, exempelvis blodprov. Vissa prover sparas rutinmässigt i en biobank. En biobank är en samling prover som tas i vården och sparas längre tid än två månader och som kan härledas till en viss person.

    Som patient får du ta ställning till hur dina prov får användas. Biobankslagen säger att du ska få information och ge ditt samtycke till att dina prov sparas och vad de får användas till. Även om du samtyckt till att dina prov sparas har du alltid rätt att när som helst ändra ditt beslut. Men om du begärt att prov ska kasseras är det oåterkalleligt.

  • Vad är nationella kvalitetsregistret?

    För att följa upp och förbättra vården rapporterar vi uppgifter till nationella kvalitetsregistret. För varje kvalitetsregister finns en centralt personuppgiftsansvarig organisation som ansvarar för det nationella registret.

    Som inrapporterande vårdgivare har vi direktåtkomst till de uppgifter vi rapporterat till kvalitetsregistren. Även den organisation som ansvarar för registret kan ta del av dina uppgifter.

    Det finns inget krav på att du som patient måste samtycka för att bli registrerad, men som patient har du rätt att bli informerad om registren. Då kan du välja om du vill eller inte vill delta.

    Du har rätt att när som helst få uppgifter om dig själv raderade ur registren. I dessa fall ska du vända dig till respektive register.

  • Synpunkter på vården

  • Jag är missnöjd med mitt besök, vem vänder jag mig till?

    Om du inte är nöjd med vården eller bemötandet du fått kan du lämna en synpunkt eller ett klagomål. Kontakta i första hand oss på mottagningen. Oftast kan vi lösa problemet tillsammans. 

    Du kan också vända dig till landstingets/regionens patientnämnd för att få hjälp och stöd. Patientnämnden är en opartisk instans dit patienter, anhöriga och personal kan vända sig kostnadsfritt. Nämndens uppgift är att lösa problem som uppstått i kontakten mellan patient och personal.

    Om ditt klagomål är av allvarlig karaktär kan du vända dig till Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO). Innan du anmäler ett klagomål till IVO ska du ha framfört klagomålet till den verksamhet där du har fått vård, eller till patientnämnden.

  • Jag har kommit till skada i samband med den vård jag fått, vad kan jag göra?

    Om du drabbats av en skada när du vårdats inom offentligt finansierad sjuk- eller tandvård kan du ha rätt till ekonomisk ersättning. Då kan du kontakta Patientförsäkringen LÖF (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag) och anmäla skadan via webben. LÖF:s blanketter finns även att hämta på mottagningen.

    Om du anser dig ha blivit skadad av ett läkemedel kan du vända dig till Läkemedelsförsäkringen. Om en godkänd läkemedelsskada konstateras kan du ha rätt till ersättning.