Slipper glasögon efter ICL-operationen: ”Det är en frihet i vardagen”

Länge var Karl Wahlgren vad han själv kallar för en ”glasögonförnekare”. Så länge det gick försökte han undgå det faktum att han hade synfel som behövde korrigeras. Efter att sedan ha vantrivts i sina glasögon i många år tog han beslutet att genomgå en ICL-operation. – Jag gick ut från kliniken och såg som en hök, säger Karl med ett leende.

SYNFELEN KARL HADE handlade om närsynthet och ett brytningsfel på ena ögat. Han försökte in i det längsta undvika glasögon och började med att bara använda dem när han läste.

– Men när jag inte kunde köra bil för att jag inte kunde läsa skyltarna fick jag ge upp. Linser var aldrig något alternativ för honom, menar han.

– Jag tyckte det var otäckt att sätta in dem i ögonen och kände aldrig att jag trivdes med dem. Jag testade ändå några gånger eftersom jag alltid haft känslan att jag vill vara utan glasögon.

En vardagslyx

När Karl tog beslutet att operera sina ögon var det just känslan av vilken vardagslyx det skulle innebära som var avgörande.

– Det är en helt annan känsla av frihet, att vara utan glasögon. Särskilt när man tränar, leker med barnen eller när man är på solsemester och inte vill byta mellan solglasögon och vanliga glasögon hela tiden.

Första gången Karl var på undersökning för att se om hans synfel passade att operera fick han ett nej.

– Det gjorde mig faktiskt trygg, att jag fick ett nej. Jag har naturligt stora pupiller och vid det undersökningstillfället var de över gränsvärdet. Det tog sedan ett tag innan jag var tillräckligt motiverad för att undersöka mig igen, men väl där hade pupillerna dragit ihop sig lite och vi bestämde oss för att köra på.

Såg som en hök

Han berättar att han tenderar att testa saker utan att tänka innan, men i det här fallet var han väldigt säker på att han tog rätt beslut.

– Det var en kväll i längdskidspåret när det var så mörkt ute att jag var tvungen att ha mina glasögon och de immade igen konstant. Då kände jag att nu är det dags, säger Karl som vid operationstillfället var 35 år gammal.

Ganska direkt efter operationen gick livet tillbaka till det vanliga.

– Jag fick ta särskilda ögondroppar i tre veckor och skulle undvika tunga lyft en kort period. Men jag var tillbaka på jobbet direkt. Jag såg som en hök från sekund ett, mycket bättre än med glasögonen och så bra hade jag inte sett sedan jag var i 15-årsåldern.

Operationen tog knappt tio minuter per öga och han kände sig lugn och i trygga händer hela tiden.

– Bara frihetskänslan varje dag gör operationen väl värd. Jag behöver inte tänka, jag bara gör det jag vill och behöver inte sätta på mig glasögon för att se något. Jag kör bil med vanliga solglasögon – bara en sådan sak! Alla de där små sakerna i vardagen som jag inte behöver tänka på längre utan bara kan göra. Det är fantastiskt härligt.