Höftledsartros

Ledbrosket fungerar som stötdämpare och glidyta för höftleden. Vid höftledsartros tunnas brosket ur, vilket kan vara smärtsamt och påverka livskvaliteten.

Symptom:

Man kan ha artrosförändringar på röntgen utan egentliga besvär. Tidiga symptom är lätt smärta i ljumsken eller övre delen av låret vid ansträngning. Besvären kan öka med tiden men varierar ofta i perioder. Igångsättnings­smärta, ökad stelhet och senare värk även i vila är en vanlig besvärsutveckling. Oftast får man bara besvär i ena höftleden men en tredjedel av dem som får artros får problem i båda höfterna. Diagnosen artros förutsätter smärta, stelhet och typiska röntgenfynd. Att ha ont kring höften behöver inte innebära att man har fått artros. Det finns andra sjukdomar eller inflammationer som ger smärta, de går ofta över på några veckor eller månader.

Orsak:

Höftledsartros är en sjukdom som börjar i ledbrosket. Friskt ledbrosk är fast och elastisk och fungerar som stötdämpare och glidyta för höftleden. Höftledsartros innebär att brosket gradvis tunnas ut och till slut kan det försvinna helt.

Vad som orsakar sjukdomen är fortfarande till största delen okänt men sannolikt är belastning en av flera troliga orsaker. Ärftliga faktorer påverkar också risken för artros.

Vem drabbas?

Artros i höftleden är en av de vanligaste ledsjukdomarna i västvärlden. Män och kvinnor drabbas ungefär lika ofta och risken för artros ökar ju äldre man blir. Av hundra personer över 55 år har ungefär tre personer höftledsartros. Varje år opereras ungefär 15 000 nya höftleder in hos personer som lider av svår höftledsartros. Medelåldern bland dem som opereras är 70 år.

Det är vanligast att man får höftledsartros utan att man tidigare har haft några skador eller sjukdomar i höftlederna. Det är fortfarande till största delen okänt vad som orsakar sjukdomen men det finns sannolikt både ärftliga och belastningsrelaterade orsaker. Uttrycket ”förslitning” tolkas ibland som att man använt sin höft för mycket men något klart sådant samband finns inte.

Vissa yrkesgrupper såsom lantbrukare, brandmän och byggnadsarbetare har en klart ökad förekomst av artros jämfört med befolkningen i övrigt. Risken är också högre för elitidrottare och för dem som tidigare har ådragit sig en skada i höftleden. En annan trolig orsak är övervikt. Har man vid fyrtio års ålder en övervikt, ökar risken för en framtida höftledsartros två till tre gånger.

Vad kan jag göra själv?

Man ska försöka bevara muskelstyrka och rörlighet så gott det går. Smärtstillande mediciner kan påtagligt lindra smärtan och möjliggöra fortsatt motion (cykling, simning, promenader m.m.). Skor med stötupptagande sula (t ex joggingskor med luftkuddesula el dyl.) i kombination med en käpp, gåstavar eller en krycka kan lindra avsevärt och skjuta en operation på framtiden. Övervikt belastar såväl rygg, höfter som knän!

Diagnos:

För att få diagnosen artros så skall det synas på röntgen, tillsammans med smärta och stelhet. Man kan ha artrosförändringar som syns på röntgen men utan att man upplever några särskilda besvär.

Behandling:

Vad kan primärvården/sjukgymnast göra?

Primärvården ska vara behjälplig med all vård fram till dess att en eventuell operation blir nödvändig. Detta innebär att diagnosen ställs med hjälp av röntgen och läkarundersökning på vårdcentralen. Husläkaren kan förskriva smärtlindrande läkemedel. I tidig fas hjälper exempelvis Alvedon/paracetamol, men högre smärta kan kräva kombination med starkare medicin. Huslä­kare bör även remittera till sjukgymnast för genomgång och träningsprogram/ ”artrosskola”.

Om smärta/värk tilltar och livskvaliteten blir låg trots dessa insatser kan en remiss skickas till ortoped för att diskutera förutsättningar för en operation. En remiss till Capio ortopediska Huset är lämplig om man inte är hjärtsjuk eller på annat sätt har en ökad operationsrisk.

Vad kan ortopedspecialist göra?

En höftledsoperation – höftledsprotes, innebär att den slitna höftleden avlägsnas och ersätts med en konst­gjord kula och skål, oftast av metall och plast. Kulan fästs i lårbenet och skålen fästs i bäckenet. Det finns variationer avseende höftledsprotesens konstruktion som beror av patientens ålder, vikt, m.m. Man försöker ge bästa möjliga förutsättningar för lång och god höftledsfunktion hos varje enskild individ. 90–95 % av alla nya höftleder fungerar utmärkt i mer än 10 år, ungefär var 10:e protes måste någon gång opereras om. 9 av 10 håller alltså resten av livet. Ju yngre man är när man byter sin höftled desto större risk att den någon gång senare får opereras om.

Här kan du se hur en höftledsprotes ser ut på röntgen.

Vanliga symtom efter operation

  • Bensvullnad. Svullnad kring höften sjunker ner och det kan bli en synlig svullnad kring knät, ofta ända ner till fotknölarna. Brukar försvinna efter 1–2 månader.

  • ”First step pains”. Smärta eller stelhet första stegen när man suttit ett tag. Detta beror inte på höftkulan utan på mjukdelar i operationsområdet som fortfarande är lite svullna. Denna typ av smärta går i allmänhet över inom 6–12 månader.

  • ”Klickljud” från höften. Kan förekomma och brukar vara övergående i takt med att höften blir mer och mer stabil.

  • Känselbortfall kring såret är vanligt, försvinner vanligen efter något år.

  • Smärta på utsidan av höften i form av trä­ningsvärk eller i svårare fall i form av ”trochante­rit” – en form av överbelastningssymtom som kan vara långvarigt i ett fåtal fall.

Risker: 

Komplikationer är ovanliga! Men förekommer som vid all kirurgi.

  • Infektion. Förekommer i mindre än en procent av fallen. Kan vara akut efter operation eller komma mer smygande under längre tid. I många fall räcker det med att spola ur såret och behandla med antibiotika. I svåra fall kan man bli tvungen att avlägsna protesen och behandla innan man kan sätta i en ny.

  • Blodpropp. Förekommer i någon procent av operationer, kan sitta i vaden och orsaka smärta, svullnad, feber men även gå till lungan och orsaka andfåddhet. Leder sällan till allvarliga konsekven­ser i slutändan men är viktigt att behandla. Vid misstanke, sök akutsjukhus för bedömning.

  • Blödning, under operation eller efteråt som ibland kan kräva blodtransfusion. I vår verksamhet mycket sällan, endast några procent.

  • Luxation, att kulan hoppar ur led är numera en mycket sällsynt komplikation med den operations­teknik vi använder, endast några promille.

  • Nervskada. Kan leda till känselnedsättning i benet eller svårighet att röra på foten. Mycket ovanligt.

  • Benlängdsskillnad. Det opererade benet kan bli för långt eller för kort. Om det är mindre än 15 mm skillnad brukar det inte märkas, är det mer kan det kräva skojustering. Benlängdsskillnad kan vara svår att bedöma och upplevelsen kan påverkas av om man t.ex. har en stelhet i ryggen eller snedhet i bäckenet. Man bör vänta med att bedöma detta tills det har gått minst 6 veckor efter opera­tion.

  • Kvarstående hälta. Det är normalt att man behöver gå med kryckor i flera månader efter operationen medan musklerna återbyggs och blir starkare. Vissa kan släppa kryckorna redan efter två månader medan andra kan behöva dem i åtskilliga månader. Riskfaktorer för långvarig hälta är övervikt, hög ålder, rökning t.ex., det tar också längre tid om man före operation haft en väldigt stel led under lång tid.

Förväntat resultat: 

Få ångrar att de lät operera sin slitna höftled, ca 90 % anger att de fått sina förväntningar uppfyllda och efter 10 år är fortfarande ca 90 % nöjda. I regel gäller att resultatet d.v.s. smärtlindringen blir bättre ju mer smärta man har före operationen och omvänt – för tidig operation ger inte tydlig effekt på funktionen. Det finns alltså inget skäl att operera höftleden i tidigt skede för att undvika att det blir värre. Man bör ta sig igenom den tidiga artrosutvecklingen och invänta att kroppen (och själen) är väl inställd på en större ledoperation. Operation syftar till att minska/ta bort smärtan, och som en följd av detta blir funktionen i höften därför bättre.

En konstgjord höftled kan aldrig ersätta en frisk naturlig höftled, därför måste man acceptera att leden ibland signalerar obehag, stelhet efter vila eller liknande fenomen.

Om man utsätter sin nya höftled för stora påfrestningar ökar risken för att den ska lossna eller slitas ut i förtid, vilket sker hos ca 5 % av dem som blivit höftprotesopererade. Vi avråder därför från motionslöpning och att undvika kontaktsporter som fotboll och dylikt. I övrigt är den nya höftleden till för att användas!

Ett gott omdöme är en god hjälp för att vårda sin utbytta höftled, för den något äldre patienten bör en ny höft inte nämnvärt inskränka på normal livsföring!

Sjukskrivning och rehabilitering:

Sjukskrivningen anpassas efter dina individuella behov och din arbetssituation, och kan variera mellan en vecka till flera månader. Generellt sett så sjukskrivs de flesta i två till tre månader efter sin operation hos oss på Capio Ortopediska Huset. En snabb förbättring sker de första två till tre månaderna av rehabilitering. Vissa fysiskt tunga yrken kan vara direkt olämpliga med en ny höftled, men det får man försöka se över inför sin operation och ha en dialog med sin läkare om.

Noggrannhet och ihärdighet med rehabiliteringen är av stor vikt för slutresultatet. Det är viktigt med rörlighet och uppbyggnad av styrka i muskulaturen kring höften efter operationen.

Information om höftprotesoperation

Följ länken nedan för att se en informationsfilm med information om höftartros och om hur en höftprotesoperation går till.

Informationsfilm inför höftprotesoperation

Patient tas emot i receptionen.

Välkommen till Capio Ortopediska Huset

Vi tar emot patienter med ortopediska tillstånd från hela Sverige – via remiss, fria valet, vårdgarantin eller försäkringsbolag.