Man och kvinna samtalar. Man och kvinna samtalar.

Vanliga frågor

Vi har här samlat svaren på de vanligaste frågorna som vi får.
  • Allmänna frågor

  • Vad kostar ett besök?

    Du betalar de patientavgifter som gäller i den region där du får vården. Det gäller även för dig som väljer vård i en annan region än den där du är folkbokförd. Du kan läsa mer om patientavgifter på 1177 >

  • Vad innebär högkostnadsskydd?

    Högkostnadsskyddet innebär att du betalar sammanlagt högst 1 150 kronor för besök i öppenvården under en period på tolv månader. Öppenvård är all vård som inte kräver att du blir inlagd på sjukhus. Det kan till exempel vara besök hos allmänläkare eller sjuksköterska på en vårdcentral, eller besök hos en specialistläkare.

    En region kan besluta om ett lägre belopp än 1 150 kronor för högkostnadsskyddet i den regionen.

  • Är det skillnad på behandling hos er och en psykolog på vårdcentralen?

    Du ska alltid börja på en vårdcentral för att få en bedömning och vård av psykiatriska tillstånd av lätt till måttlig karaktär som exempelvis depressioner och ångest. Om det behövs kan vårdcentralen remittera dig vidare till oss inom specialistvården. Vi bedriver psykiatrisk vård och behandling för patienter som behandlats på vårdcentralen utan större resultat. I vårt uppdrag ingår till exempel psykossjukdom, bipolär sjukdom, ADHD, depression, ångest, social fobi, ätstörningar med mera.

  • Varför kallas jag till Årskontroll?

    Alla patienter kallas till Årskontroll minst en gång per år.  

    Detta är en viktig uppföljning som i första hand görs för att garantera att du får rätt behandling utifrån det aktuella hälsotillståndet.  

    Årskontrollen görs enligt en mall som är lika för alla och innehåller bland annat: 

    • Besök hos din läkare och eventuellt din behandlare 
    • Tillsammans med dig görs en översyn av pågående behandling och insatser och beroende på vad som framkommer beslutas om förändrad behandling och förändrade insatser. 
    • Tillsammans med din läkare görs en läkemedelsgenomgång. Din läkare skriver recept på de läkemedel du behöver den kommande tiden. 
    • Du ombeds lämna blodprov och det görs en viktkontroll. 
    • Är du i behov av licenser och intyg så utfärdar din läkare detta.
    • Tillsamman med din läkare eller behandlare går du igenom din nuvarande vårdplan och eventuell Krisplan. 
    • Din läkare gör tillsamman med dig ett ställningstagande till fortsatt behandlingskontakt eller om du ska avsluta din kontakt med mottagningen. 
  • Vad innebär en Samordnad Individuell plan (SIP)?

    Syftet med en individuell plan är att du ska ha inflytande och vara delaktig i planeringen och genomförandet av din vård och omsorg. SIP ska även tydliggöra ansvaret mellan olika huvudmän och förbättra den sammanhållande processen. 

    Mål med SIP är att:  

    • Du ska få den hjälp du har behov av och rätt till.
    • Ditt inflytande och delaktighet säkerställs.

    En SIP ska upprättas om du har insatser alternativt har behov av insatser både från hälso- och sjukvården och från socialtjänsten och ett samordningsbehov finns. Bedömningen om ett sådant behov finns, ska göras i varje enskilt fall. Den personal inom socialtjänsten eller hälso- och sjukvården som upptäcker behovet av samordnade insatser, är skyldig att inleda ett arbete med en behovsbedömning om en individuell plan ska upprättas.  

    Du och dina närstående kan också ta initiativ till en SIP. Din uppfattning om behovet har stor betydelse. Även närståendes synpunkter är viktiga. Ditt samtycke krävs till att den upprättas. 

    Det finns även andra samverkansparter som kan vara aktuella att medverka i en SIP, exempelvis Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, frivården, Kriminalvården eller närstående. 

  • Hjälp till närstående

  • Kan ni hjälpa mig som närstående till någon som behandlas?

    Hos oss finns ett närståendeombud på varje mottagning. Det är en person som är speciellt utsedd för att ge stöd och råd till dig som anhörig. 

    Närstående är alltid välkomna till mottagningen med patientens godkännande.

  • Hur arbetar ni med barn till föräldrar som behandlas?

    Vi har barnombud på alla våra mottagningar. Vi erbjuder informationssamtal för att stödja föräldrar och barn i att öppet kunna prata med varandra.

    Barnombudets uppgift är också att bidra till att barnperspektivet stärks genom att informera övriga medarbetare fortlöpande om lagstiftning, om barn som är närstående och deras rättigheter.

    Vid misstanke om att ett barn far illa görs alltid en anmälan till socialtjänsten.

  • Patient- och datasäkerhet

  • Varför behöver ni mina personuppgifter?

    Varje gång du söker vård hos oss registrerar vi personuppgifter om dig i olika vårdregister. Det behöver vi göra för att du som patient ska få en så god och säker vård som möjligt.

    Vi behandlar dina personuppgifter inom hälso- och sjukvården för

    • att föra patientjournal och för att upprätta annan dokumentation som behövs i och för vården av patienter
    • administration som rör dig i syfte att ge vård
    • att upprätta annan dokumentation som följer av lag, förordning eller annan författning
    • att fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten av vården.
    • planering, uppföljning, utvärdering och tillsyn av verksamheten, och att framställa statistik om hälso- och sjukvården

    Behandlingen av dina personuppgifter för uppfyllande av dessa ändamål är reglerad i Patientdatalagen.

    Vissa personuppgiftsbehandlingar behöver ditt samtycke. Exempelvis behöver vi ditt samtycke för att få skicka digitala kallelser till dig. Då du lämnat ditt samtycke till en personuppgiftsbehandling har du alltid rätt att återkalla ditt samtycke, varpå personuppgiftsbehandlingen skall upphöra.

    Din vårdgivare är ansvarig för behandlingen av dina personuppgifter.

  • Har Capio tystnadsplikt?

    Ja, för vårdregister gäller sekretess och tystnadsplikt. Obehöriga hindras från att få tillgång till dina personuppgifter genom säkerhetsåtgärder, exempelvis begränsning av behörigheter för åtkomst till patientuppgifter.

    Vi får bara lämna ut uppgifter om dig om varken du eller någon närstående till dig lider men av ett utlämnande. Utgångspunkten är att utlämnande av dina uppgifter ska ske med ditt samtycke. I vissa situationer har vi dock enligt lagstiftning uppgiftsskyldighet gentemot landsting och myndigheter.

  • Vilka personuppgifter behöver ni och vem ansvarar för att de behandlas korrekt?

    Vi behandlar uppgifter om personnummer, namn, adress och kontaktuppgifter och hälsorelaterade uppgifter. Vi kan också komma att behandla uppgifter om din e-postadress, och andra kategorier av känsliga personuppgifter som anses nödvändiga för att tillhandahålla dig hälso- och sjukvård.

    I vissa fall behandlas även personuppgifter om närstående som du själv eller närstående har lämnat till hälso- och sjukvården.

    Vi samlar bara in personuppgifter om dig som anses nödvändiga för att uppfylla ändamålen med personuppgiftsbehandligen.

    Klagomål?

    Har du klagomål på hur dina personuppgifter behandlas och/eller skyddas, eller avseende dina rättigheter, vill vi att du skickar skriftliga synpunkter till oss. Vi besvarar alla klagomål skriftligen. 

    Du kan också vända dig till Datainspektionen om du anser att dina personuppgifter har behandlats felaktigt av oss.

    Personuppgiftsansvarig: 

    Dataskyddsombud: My Ericsson, Capio Specialistkliniker, Box 583, 101 31 Stockholm

  • Hur länge behåller ni mina personuppgifter?

    I regel bevaras patientjournaler och de personuppgifter som finns där i minst tio år från senaste vårdtillfället, men när det gäller uppgifter för patient- och ekonomiadministration tas dessa bort när de inte längre är nödvändiga.

  • Kan andra vårdgivare se min journal?

    Ja, om du samtycker, eller om det finns fara för liv eller hälsa.

    I Sverige har så kallad sammanhållen journalföring införts. Det innebär att alla vårdgivare kan få tillgång till den journalinformation som är viktig för diagnos och vård, exempelvis tidigare provresultat, läkemedel, diagnoser och behandlingar. Som patient behöver du därigenom inte kunna återge hela din vårdhistorik när du söker vård hos en ny vårdgivare.

    Men det betyder inte att journaluppgifter som dokumenterats hos en vårdgivare automatiskt syns hos en annan. Det är bara den vårdgivare som har en pågående patientrelation med dig som får ta del av uppgifter om dig i en sammanhållen journal. När vårdpersonal hos en ny vårdgivare som du möter vill läsa dina uppgifter krävs rätt behörighet. Du som patient ska samtycka till att din journal får läsas.

    Om det finns fara för liv och hälsa finns det dock möjlighet för vårdpersonalen att ta del av dina journaluppgifter utan ditt samtycke. Det kräver att vårdpersonalen kontaktar den vårdgivare som har den journalinformation som anses vara av betydelse, och ber om en så kallad nödöppning – att tillfälligt få häva spärren.

    Du har alltid möjlighet att stå utanför sammanhållen journalföring genom att spärra dina journaler.

  • Hur kan jag läsa min journal?

    Som patient har du rätt att läsa din egen journal och få en journalkopia. I vissa landsting kan du läsa information ur din journal via 1177 vårdguidens e-tjänster.

    Du kan också vända dig till den vårdenhet som journalen gäller, göra en beställning via 1177 vårdguidens e-tjänster, eller göra en beställning via vanlig post med berörd vårdenhet angiven som mottagare.

    Din beställning ska innehålla följande:

    • namn
    • personnummer
    • telefonnummer
    • din underskrift
    • hur du önskar få kopiorna (till folkbokföringsadressen med rekommenderat brev, eller hämta på vårdenheten)
    • vilken mottagning/avdelning/klinik du besökte
    • vilket år, helst specifikt datum
  • Vad gör jag om det står fel i journalen eller om jag vill att en anteckning ska tas bort?

    Du har rätt att begära rättelse av felaktig uppgift, inkluderande uppgifter i din patientjournal, genom att vända dig till berörd vårdenhet och begära rättelse. Om enighet om formuleringen i din patientjournal inte kan nås har du rätt att själv skriva in din avvikande mening i journalen.

    Det är viktigt att våra kontaktuppgifter till dig är korrekta. Din adress uppdateras automatiskt via folkbokföringen, men om du ändrar telefonnummer vill vi gärna att du meddelar oss.

    Begära att journalanteckningar tas bort

    Du kan ansöka om att din journal helt eller delvis raderas hos Inspektionen för vård och omsorg, IVO.

  • Hur vet jag vem som har läst min journal?

    Om någon, som inte är direkt delaktig i din vård, eller har andra arbetsuppgifter som inte är kopplade till din journal, öppnar din journal är detta är straffbar handling. Du har rätt att ta del av vilken åtkomst som gjorts till dina journaluppgifter i journalsystemet.

    Du kan beställa loggutdrag via 1177 vårdguidens e-tjänster. Du kan också skicka en skriftlig begäran med vanlig post till din vårdgivare.

    Begäran ska innehålla namn, personnummer, telefonnummer och tidsperiod som loggutdraget ska innefatta. Loggutdraget skickas till din folkbokföringsadress.

  • Hur spärrar jag min journal?

    Begäran av spärr görs via den vårdenhet du varit i kontakt med, antingen via telefon eller besök. Du har rätt att spärra hela eller delar av din journal för andra vårdgivare. Därefter ansvarar du själv för att informera om vad vårdpersonalen behöver veta för att kunna ge dig god och säker vård.

    Om du har spärrat din journal och vill häva spärren kan vi hjälpa dig att göra detta. Du måste själv begära hävning av spärrad patientjournal, det kan inte göras av ombud eller person med fullmakt. För att häva spärren måste du besöka din vårdenhet.

    Om du önskar få hela eller delar av din journal förstörd kan du vända dig till IVO:s regionala enhet.

  • Sparar ni de prover jag tagit?

    Som patient behöver du ofta lämna prov, exempelvis blodprov. Vissa prover sparas rutinmässigt i en biobank. En biobank är en samling prover som tas i vården och sparas längre tid än två månader och som kan härledas till en viss person.

    Som patient får du ta ställning till hur dina prov får användas. Biobankslagen säger att du ska få information och ge ditt samtycke till att dina prov sparas och vad de får användas till. Även om du samtyckt till att dina prov sparas har du alltid rätt att när som helst ändra ditt beslut. Men om du begärt att prov ska kasseras är det oåterkalleligt.

  • Vad är nationella kvalitetsregistret?

    För att följa upp och förbättra vården rapporterar vi uppgifter till nationella kvalitetsregistret. För varje kvalitetsregister finns en centralt personuppgiftsansvarig organisation som ansvarar för det nationella registret.

    Som inrapporterande vårdgivare har vi direktåtkomst till de uppgifter vi rapporterat till kvalitetsregistren. Även den organisation som ansvarar för registret kan ta del av dina uppgifter.

    Det finns inget krav på att du som patient måste samtycka för att bli registrerad, men som patient har du rätt att bli informerad om registren. Då kan du välja om du vill eller inte vill delta.

    Du har rätt att när som helst få uppgifter om dig själv raderade ur registren. I dessa fall ska du vända dig till respektive register.

  • Synpunkter på vården

  • Jag är missnöjd med mitt besök, vem vänder jag mig till?

    Om du inte är nöjd med vården eller bemötandet du fått kan du lämna en synpunkt eller ett klagomål. Kontakta i första hand oss på mottagningen. Oftast kan vi lösa problemet tillsammans. 

    Du kan också vända dig till landstingets/regionens patientnämnd för att få hjälp och stöd. Patientnämnden är en opartisk instans dit patienter, anhöriga och personal kan vända sig kostnadsfritt. Nämndens uppgift är att lösa problem som uppstått i kontakten mellan patient och personal.

    Om ditt klagomål är av allvarlig karaktär kan du vända dig till Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO). Innan du anmäler ett klagomål till IVO ska du ha framfört klagomålet till den verksamhet där du har fått vård, eller till patientnämnden.

  • Jag har kommit till skada i samband med den vård jag fått, vad kan jag göra?

    Om du drabbats av en skada när du vårdats inom offentligt finansierad sjuk- eller tandvård kan du ha rätt till ekonomisk ersättning. Då kan du kontakta Patientförsäkringen LÖF (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag) och anmäla skadan via webben. LÖF:s blanketter finns även att hämta på mottagningen.

    Om du anser dig ha blivit skadad av ett läkemedel kan du vända dig till Läkemedelsförsäkringen. Om en godkänd läkemedelsskada konstateras kan du ha rätt till ersättning.