Vad solkrämen har för utseende och doft är av liten betydelse i valet av skydd, det är en smaksak. Betydligt viktigare är typ av skydd, faktor och mängd. Vi ska reda ut begreppen och vägleda dig i ditt val.
Vad är UVA och UVB?
Ultraviolett ljus, så kallat UV-ljus, finns i solens strålar och har förmågan att skada vår hud. UV-ljus består av tre typer av strålning – men det är bara två av dem som når jorden, UVA och UVB. Den tredje typen, UVC, absorberas av atmosfären.
UVA-strålarna går djupt ner i huden och gör så att huden åldras, vilket bland annat ger upphov till rynkor. UVB-strålarna stannar i de yttre hudlagren och gör huden brun, men kan också orsaka brännskador och hudcancer.
Det är viktigt att välja en solkräm som skyddar mot både UVA- och UVB-strålar. SPF betyder att solkrämen skyddar mot UVB-strålar. För optimalt skydd ska du leta efter en liten ring som det står UVA i, det betyder att minst en tredjedel av skyddet är mot UVA-strålning.
Vad betyder solskyddsfaktor?
SPF (sun protection factor), eller solskyddsfaktor, är ett mått på hur mycket skydd mot UVB-strålning någonting ger. Hud som blivit brun i solen har en faktor på cirka 2 – 3, vilket innebär att UVB-upptaget minskar med omkring 50 procent. Använder du solkräm med SPF 15 minskar UVB-upptaget med 93 procent, SPF 30 med 97 procent och SPF 50 med hela 98 procent. Om du använder krämen på rätt sätt, vill säga.
Hur mycket solkräm behövs?
För en vuxen rekommenderas cirka två matskedar (30 ml) solkräm, varje gång du smörjer in dig. För ett barn varierar det beroende på hur stort barnet är, men en bra riktlinje är att huden ska bli vit när du smörjer. Om du eller barnet svettas mycket eller ska bada är det bra att smörja in huden ofta, åtminstone varannan timme.
Vilken faktor ska jag använda?
Om du har ljus hy och blont eller rött hår behöver du generellt sett använda en hög solskyddsfaktor, gärna SPF 50. Ju ljusare hy desto känsligare för solen brukar den vara. Mörk hy avger i sig ett visst skydd, men det är ändå bra att komplettera med en solskyddsfaktor på 20 om du planerar att vara ute i solen. Ett barns hy är oavsett hudton mycket känsligare än en vuxens. Barn rekommenderas en solskyddsfaktor på 30 – 50.
Kemiskt eller fysikaliskt skydd?
Det finns två typer av solfilter, kemiska och fysikaliska. De fysikaliska filtren stannar på hudens yta och gör att de skadliga UV-strålarna reflekteras bort. De kemiska filtren består av små molekyler som tas upp av huden och bekämpar de farliga UV-strålarna.
Många väljer en kräm med kemiskt filter för att den blir osynlig på hudens yta och inte kladdar på samma sätt som en kräm med fysikaliskt filter gör. Flera kemiska filter har dock visat sig ge allergiska och hormonstörande reaktioner. Vissa har även visat sig vara cancerframkallande. Vill du vara säker på att undvika den typen av reaktioner är det därför säkrast att välja ett fysikaliskt skydd.
Är det några ingredienser jag ska vara försiktig med?
Undvik solkrämer som innehåller Benzophenone-3 (oxybenzone). Det är ett fettlösligt kemiskt filter som enkelt kan passera de skyddande hudlagren och gå in i kroppen. Följande ingredienser är också bra att undvika.
- Benzophenone-4 (sulisobenzone)
- Methylene Bis-Benzotriazolyl Tetramethylbutylphenol (bisoctrizole)
- Phenylbenzimidazole sulfonic acid
- Ethylhexyl Triazone (EHT, octyl triazone)
- Diethylamino Hydroxybenzoyl Hexyl Benzoate
- Ethylhexyl-methoxycinnamate
- Octocrylene
- Polysilicone-15
Förutom att de kan ge allergiska besvär så utgör flera av ämnena ovan en fara för vattenlevande organismer.