Avsnitt 26. Vaccination mot covid-19 - Poddmottagningen

Varför ska vi vaccinera oss mot covid-19, hur påverkar vaccinet egentligen smittspridningen och vilka risker finns? Capios chefläkare svarar på de vanligaste och mest debatterade frågorna om vaccination mot covid-19. Vi får också en liten grundkurs i virus och kroppens immunförsvar och lär oss hur coronaviruset förökar sig. Här är hela poddavsnittet i textform.

PODDMOTTAGNINGEN # 1 COVIDVACCINATION
(Publicerades: 4 feb 2021).

*Inledande signaturmelodi*

Jeannette Conte: Idag är Margareta med oss igen för att försöka ge oss några frågetecken färre, skönt tycker jag. Välkommen tillbaka!

Margareta Danelius: Tack så mycket.

Jeannette Conte: Ja, det har kommit in enormt mycket frågor om just vaccinet och om en personligen och det är liksom oändligt, så vi har försökt sålla ner några av dem här. Vart börjar man ens, när man ska prata om vaccinet?

Margareta Danelius: Ja, jag blir först rörd av alla frågor och väldigt glad också att människor vill fråga och diskutera (mm säger Jeannette instämmande). Det finns snarare ett informationsöverflöd men det gäller ju att sortera det där och det är bra att se till att diskutera för att hitta vad som gäller just mig och vad det finns information om. Men jag tror att grunden för att kunna svara på många av frågorna är att man har en basal kunskap i hur ett virus och immunförsvar fungerar.

Jeannette Conte: Ja kan du ge oss det här nu då (säger hon lite fnissigt medan Margareta skrattar med).

Margareta Danelius: (forts. att skratta medan hon svarar). Det som tog mig månader, år att lära ska jag nu (kort på en minut, säger Jeannette i munnen på Margareta mellan skratt och allvar) ja på en minut (Aa säger Jeannette lite lättsamt). Men ett virus är en encellig organism och den har inget eget reproduktionssystem, alltså den kan inte föröka sig själv utan den behöver en annan cell (mhm, säger Jeannette) en mänsklig cell för att föröka sig, för att bli fler. Så när vi smittas att ett virus använder den våra celler för att föröka sig, och då blir det fler och fler virus i kroppen och när vi då har dom i kroppen så fylls ju vår utandningsluft av viruset och på det viset kan vi smitta vidare. Men kroppen märker ju att det här är något vi inte vill ha och sätter igång sitt försvarssystem och det första som händer är att det blir ett ospecifikt försvar det som händer vad som än kommer in i kroppen, vare sig det är bakterie eller virus eller en sticka i fingret. Det vill säga, det kommer dit en massa blod och celler, det blir en svullnad, det blir snuva, det blir hosta, alla dom här symtomen som vi känner oss sjuka av men som egentligen är vårt försvar faktiskt.

Jeannette Conte: Mmm, just det.

Margareta Danelius: Och det är ett ospecifikt försvar men sen börjar kroppen också jobba på ett specifikt försvar att känna igen just detta virus och då börjar kroppen producera antikroppar som är riktade mot exakt detta virus.

Jeannette Conte: Alltså vi har så smarta kroppar. (Margareta skrattar lite lätt åt Jeannettes reflektion och säger Jaa) Har vi inte det? (Jo säger Margareta glatt) Man blir ändå fascinerad. (Aa, instämmer Margareta).

Margareta Danelius: Och det betyder att nästa gång, om viruset kommer en gång till sen när vi har gjort oss av med det då finns de här antikropparna färdiga (Så dom ligger på lur liksom?, frågar Jeannette). Mmm, och då kan vi mycket fortare komma in med det specifika försvaret.

Jeannette Conte: Mmm, så det är själva viruset då? (Mm, instämmer Margareta) Och då antikropparna, för här har man ju hört olika! En del har man för resten av livet och en del har man jättelång tid och en del är nytt för att viruset muterar eller? Nu hör jag att det ……….men det där är ju min normalbegåvande fråga. (Margareta skrattar lite lätt åt frågan)

Margareta Danielius: Vi vet ju inte riktigt hur länge antikropparna för just detta virus sitter kvar. För det är den första frågan, hur länge, om nu viruset ser likadant ut hela tiden, hur länge sitter de kvar? (mm instämmer Jeannette) och där har vi ju åtminstone en hyfsad teori, åtminstone sex månader, förmodligen längre men sex månader har vi förmodligen så stora nivåer att det räcker för att försvara oss nästa gång. Om viruset muterar det betyder ju att viruset ändrar sitt utseende och då är ju de antikropparna som var specifika mot det första viruset, om det har ändrat tillräckligt mycket, är de inte specifika längre. Förmodligen räcker de i viss grad - för de är ju inte helt olika de här virusen - men de kanske inte hjälper lika bra!

Jeannette Conte: Nej, jag förstår. Och hur är det nu men det här, hur ser mutationen ut? För alla virus muterar ju inte och blir olika. När vet man vilka som gör det och blir dom starkare eller svagare eller ….

Margareta Danelius: Jag tror att det kommer att dröja ganska länge tills vi vet hur det här viruset beter sig på längre sikt. Det kan ju vara som influensavirus, det vet vi ju att man behöver vaccinera sig varje år. Det beror inte på att våra antikroppar tar slut utan det beror på att influensaviruset muterar så mycket varje år att det är så olikt att vi behöver en ny vaccindos.

Jeannette Conte: Aha, så det är alltid nytt innehåll i vaccinet?

Margareta Danielius: Ja, det är det. Men vi vet också att om man har blivit vaccinerad året innan så hjälper det i viss grad.  Det är inte så att det är antingen eller, utan man har ett visst skydd men viruset är tillräckligt annorlunda för att få ett fullgott skydd så behöver man nytt vaccin.

Jeannette Conte: Intressant. Ja det är ju nästan ett helt avsnitt bara det här med virus, mutation (Aa, säger Margareta instämmande och skrattar lite lätt) vaccin men vi försöker hålla oss till frågorna till just covid-19 och det vaccinet liksom.

Margareta Danielius: Ja det är lätt att sväva ut.

Jeannette Conte: Ja, första frågan då. Just när det gäller covid-19. Varför ska vi vaccinera oss?

Margareta Danielius: Ja, vi ska vaccinera oss för att de som är i riskgrupp, de som kan bli väldigt allvarligt sjuka och till och med dö utav det här för att vi ska skydda dem.

Jeannette Conte: Mmm men räcker det inte med att de vaccinerar sig då?

Margareta Danielius: Nej, vi behöver ju minska smittspridningen. Det är många som lider av en pandemi, inte bara de som blir sjuka utan hela samhället lider ju i de begränsningar, den isolering, den som inte kan fortsätta sin verksamhet, som inte har ett jobb att gå till, som inte kan få sin utbildning på samma sätt, det finns ju enorma konsekvenser av pandemin som vi måste hjälpas åt att begränsa. (Mm, instämmer Jeannette) Sedan finns det ju också en personlig vinning i att, för just mig att just jag inte vill bli sjuk men det är bara en av orsakerna, tycker jag.

Jeannette Conte: För jag hörde att det var någon som sa att: om bara riskgrupperna skulle vaccinera sig så kan de inte just de bli smittade och då blir det inte farligt för dem om covid fortfarande finns men att de som inte vaccinerar sig då ökar risken för att det blir mutationer - som riskgrupper då inte skulle stå pall emot. Liksom att det finns den effekten?

Margareta Danielius: Så skulle det kunna vara, men man får ju också tänka på att det oftast inte är riskgrupperna som sprider smittan så mycket, utan att det snarare är icke riskgrupper som är smittspridarna (Mmm, instämmer Jeannette).

Jeannette Conte: Och då kommer vi till en annan vanlig fråga: smittar man fortfarande även om man är vaccinerad?

Margareta Danielius: Jaaa, det är också en svår fråga. Men om man nu tänker tillbaka på den här lilla grundkursen i virologi. Det är inte så att vaccinet gör att du inte blir smittad av viruset. Det är inte som ett visir som gör att det inte kommer in utan det är först när viruset är i kroppen som vaccinet börjar verka. För vaccinet gör ju så att du har de här antikropparna redan från början, fast du inte har varit sjuk.

Jeannette Conte: Just det!

Margareta Danielius: Men om vi nu har det här specifika försvaret direkt då hindrar vi ju viruset för att kunna använda oss som virusfabriker och reproducera sig (Aa, instämmer Jeannette). Så den som är vaccinerad kommer ju ha mycket mycket lägre nivå i virus (och kortare tid, lägger Jeannette till) och kortare tid (instämmer Margareta). Så förmodligen smittar man betydligt mindre i alla fall. Men det här att man har hört att det inte skyddar är mer nog mer missuppfattning... Det skyddar naturligtvis inte 100 % för att du har viruset i dig men jag tycker det är rimligt att säga att man smittar mindre.

Sen finns ju det en annan sak. Nu pratar vi ju om droppsmittan, alltså smittan med små droppar i vår utandningsluft och när vi hostar och nyser. Men det finns ju också en kontaktsmitta, det som gör att vi ska tvätta händerna och sprita händerna och så där, att vi faktiskt kan få på händerna och sen när vi stoppar händerna mot näsan eller mot munnen så får vi med det (mmm, säger Jeannette). Den smittspridningen påverkas ju inte av vaccinet alls. Har du tagit på någonting som innehåller viruset och för över det till någon annan så där har ju inte dina antikroppar kunnat göra någonting.

Jeannette Conte: Nej och det är därför viktigt att om jag då tar på någon att den har vaccinet för då dör den där i alla fall, alltså slutar smittas vidare.

Margareta Danielius: Men allra viktigaste är att oavsett om du och andra är vaccinerade eller inte så ska du fortsätta vara jättenoga med handhygien.

Jeannette Conte: Och det pratade vi ju också om sist och det har man ju märkt har ju gjort att man inte har blivit sjuk i det andra det här året. Precis som du nämnde här innan vi började spela in att vinterkräksjukan har man inte ens hört om någon har (Nej, säger Margareta instämmande).

Margareta Danielius: Och vanliga säsongsinfluensan är mycket mycket lägre än förra året, mycket lägre än annars.

Jeannette Conte: Det är skönt. Man vill ju inte bli något sjuk. (Nej, säger Margareta) Så det fortsätter vi med oavsett tänker jag (glatt). (Något har vi lärt oss, säger Margareta glatt, något har vi lärt oss). Ok men hur fungerar det här vaccinet då?

Margareta Danielius: De olika vaccinerna fungerar så att man för in en del av virusets arvsmassa i kroppen men en del som inte är aktiv, så du blir inte sjuk av den men den är tillräckligt likt viruset för att sätta igång kroppens antikroppsproduktion. Så kroppen har så att säga lurats att sätta igång sitt försvar utan att ha varit utsatt för viruset på riktigt.

Jeannette Conte: Men finns det risk för biverkningar? Du säger att man inte blir sjuk men finns det ändå risk att man skulle trigga någon covid-sjukdom?

Margareta Danielius: Det finns ingen risk för att du får covid-19.

Jeannette Conte: Jaha OK.

Margareta Danielius: Det finns andra typer av vacciner som har använts tidigare i världshistorien, eller som fortfarande använts som faktiskt, där det är ett litet försvagat virus men så är det inte med covid-19 vaccinet, så du kan inte få just covid-19 (Ok, säger Jeannette men en lättad ton).

Jeannette Conte: Finns det några andra biverkningar som kan komma, som man bör vara beredd på?

Margareta Danielius: Ja, och det allra vanligaste i alla vacciner som man sprutar in är en biverkan att man får ont vid stickstället. Man får en lokal reaktion, det har inte så mycket med att göra med vad man sprutar in utan det har med att göra med ATT man sprutar in någonting. Man sprutar in i en muskel och det kan göra rejält ont. Det kommer ganska snart inom första dygnet och det går över ganska fort men det kan vara jättejobbigt. (Mmm, instämmer Jeannette). Den andra vanliga biverkningen är att man får muskelvärk, huvudvärk kanske lite feber, och det kan vara lite olika på olika vacciner men jag såg någon studie nu där det var ungefär en fjärdedel av de som får vaccinet som insjuknar i detta.

Jeannette Conte: Ok och hur länge sitter det i ungefär?

Margareta Danielius: Det sitter i någon eller några dagar (Mm, instämmer Jeannette återigen). Intressant där är att studera biverkningar av vaccin så tittar man på stora grupper där några får vaccin och några får en koksaltlösning insprutat. I den här studien som jag tittade på nyss där en fjärdedel fick den här biverkan så fick drygt var tionde av de som fick koksalt fick samma biverkan.

Jeannette Conde: Mmm, alltså det här med placebo - (säger Jeannette i en rolig ton) man ska inte underskatta det! (Margareta börjar skratta och säger Näe). Näe, vad coolt alltså (mm, instämmer Margareta) Ja jag förstår alltså att det är förväntade eller oro över någonting kan trigga igång något.

Margareta Danielius: Det kan vara oron men det kan också vara att kroppen reagerar på att någonting sprutas in överhuvudtaget. Det behöver inte bara vara någonting som man känner efter, eller som man på något vis framkallar.

Jeannette Conte: För vi har ju fått in många frågor just på om det här att om man är i riskgrupp då och kanske redan är svag hur sjuk kan man bli liksom?

Margareta Danielius: Ja, det viktigaste att förstå med vaccin är ju att i grunden finns en värdering av vad är riskerna av att vaccinera och vad är riskerna av att inte vaccinera. Att man vaccinerar grundar sig på en bedömning att det är farligare att inte göra det än att göra det. Och riskgrupperna är ju de som har, så att säga, mest nytta av det personligen eftersom de skulle kunna bli väldigt sjuka i covid-19. Så risken för att få den här kortvariga biverkningen som kan vara mycket jobbig den kan vara mycket mindre än att låta bli att vaccinera och ta risken att få covid-19. (Mm, instämmer Jeannette).

Jeannette Conte: Hur länge räcker det här vaccinet? Vet man det?

Margareta Danielius: Näe man vet inte det säkert heller och det beror ju på att man kan göra teoretiska beräkningar på hur länge det räcker men annars man kan aldrig veta säkert för en man kollat (näe, säger Jeannette) (lite skrattande fortsätter Margareta) och kollat innebär ju också att man följer människor över en tid som har fått vaccin och jämför med människor som inte har fått vaccin, där båda utsätts för smitta då ser man vilka skillnader det blir. Även här är det väl rimligt att tro att de här sex månader efter som man säger efter sjukdom är ett minimum för hur länge det räcker. Men förmodligen längre (Mmm, säger Jeannette), och det är inte heller så att det inte räcker en viss tid och dagen efter är den helt overksam. Utan det är ju grader av antikroppar man har.

Jeannette Conte: Men om, nu har det redan börjat tydligen, men om nu skulle vara så att det inte muteras. Vad händer då men antikropparna? Är det, för jag förstår om det muteras för då kommer det något helt nytt och då förstår jag att vaccinet kanske slutar gälla eventuellt (Mmm, instämmer Margareta) men om man har antikroppar är det så att antikropparna dör ut eller glömmer sin roll eller så länge det är exakt samma DNA på det covid som är nu så räcker antikropparna?

Margareta Danielius: Det är lite olika för olika virus. Vi vet ju att de här barnsjukdomarna som vi vaccineras emot verkar ju ge ett livslångt skydd medan för andra så vet vi att vi måste upprepa och ge någon "boosterdos" som det kallas lite då och då. Så även för ett icke muterat virus så kan det vara så att man måste upprepa med jämna mellanrum, som med stelkrampsvaccin till exempel.

Jeannette Conte: Just det. Och hur gör man då då om man nu vaccinerar sig, kan man gå på kontroll då, om ett halvår ett år och kolla om vaccinet fortfarande hjälper? Hur vet man det?

Margareta Daneilius: Det vanligaste med vaccin är ju att man i stora studier tar reda på hur ofta man behöver ta en boosterdos och så ger man det till alla. För vissa vacciner så kan man kolla immuniteten men det brukar vara krångligare än att så att säga alla ska ha det efter det här intervallet.

Jeannette Conte: Så man får följa informationen då som kommer (Ja precis, säger Margareta) ja jag förstår.

Jeannette Conte: Här har vi fått en annan fråga: Bör man tänka på vaccination om man vet att man har antikroppar?

Margareta Danielius: Ja, idag säger vi i Sverige att alla vuxna rekommenderas vaccination, oavsett om man har haft covid-19 eller vet att man har antikroppar -  och det beror ju på att vi vet ju inte vet tillräckligt mycket hur länge dom sitter kvar. Låt säga att du har antikroppar. Då verkar det ju vara så att det kommer någon dag när de blir för få för att kunna skydda oss och man kan ju tänka sig att när man hade tagit provet så hade man tillräckligt men fram till vaccination så har de hunnit komma ner i en nivå så att de inte räcker (Just det, säger Jeannette).Så alla ska rekommenderas ta vaccinet (Ja jag förstår, säger Jeannette i unison med Margareta).

Jeannette Conte: Det är verkligen så uppdelat på nätet med frågor som har kommit in. Vissa är väldigt skeptiska (mm, instämmer Margareta) men även finns det ju en del som säger att det här är bara ett av alla coronavirus som har funnits och att pandemin är uppförstorad. Vad tänker du om det?

Margareta Danielius: Jag tänker att definitionen av en pandemi är att den påverkar hela samhället i väldigt väldigt hög grad, och det är nog svårt att ha olika åsikter om (skrattar lite) det har påverkat oss eller inte (Mm, instämmer Jeannette). Det har påverkat oss, det har påverkat hela världen (Jeannette instämmer) och därför är situationen annorlunda jämfört med de andra coronavirus som har varit. De har inte haft de effekterna. Ett av coronavirusen som fanns för några år sedan, där förberedde man eller befarade en pandemi och utvecklade ett vaccin som aldrig användes (Jaha i förebyggande syfte alltså, säger Jeannette). Ja, eller för att man trodde att det skulle behövas. Men spridningen lugnade sig så pass att det aldrig blev aktuellt (Ok, säger Jeannette). Men det är faktiskt av den vaccinutvecklingen som man har haft stort försprång den här gången (Mm, håller Jeannette med). Mycket av den forskningen som gjordes kunde användas för att snabbt få fram det här vaccinet.

Jeannette Conte: Mhm, ja för det är något många pratat om att med vissa vacciner om man tänker SARS till exempel så har det fortfarande inte kommit något bra vaccin (Mm, instämmer Margareta). Det har varit sjutton år eller hur många nu det har varit (Mm, säger Margareta igen). HUR (accentuerar Jeannette) kan det ha kommit ett vaccin på ett år, när det gäller covid?

Margareta Danielius: Mmm, det är ju också en resursfråga. (Mmmm, säger Jeannette), Ju mer resurser man lägger på forskning i både pengar och intressen, desto snabbare går det förstås (Jeannette hummar och håller med). Om man ägnar dygnet runt om man är tillräckligt många människor som gör det, om det finns tillräckligt mycket pengar tillgängligt att göra det här så går det fortare (Jeannette instämmer). Och i det här finns det ENORMT (betonar hon) mycket intressen av olika slag. Både för mänskligheten mer liksom, hur ska jag säga, ideella och etiska intressen och det finns naturligtvis enorma ekonomiska intressen (Jeannette instämmer,  också kring att vara den som får sälja det här vaccinet. (Mm och det…börjar Jeannette men Margareta fortsätter). Kanske prestige också (Att få vara med, säger Jeannette) att få vara den som har tagit fram den eller….

Jeannette Conte: Ja såklart. För det är också varit en oro att folk som inte är i riskgrupp känner att det har gått for kort tid. Man vet att det ligger mycket pengar och prestige i det, hur ska man våga lita på det? Man får liksom bara ..man känner ingen som jobbat med vaccinet utan man ska bara lita på att alla ska ta men man känner ”Ahh ska man verkligen våga?”.  Hur ska man våga? Och vara trygg liksom.

Margareta Danielius: Ja och det…, för det första tycker jag att det är jättebra att när man har de här funderingarna att man faktiskt diskuterar dem och att man vänder och vrider på saker och ting så att man själv känner sig trygg. Viktigt är att regelverket för godkännande av vaccin och hur forskning går till, de har inte ändrats (Mm har man inte kortat tiden då? På hur länge man måste ha kollat? Gjorde man inte en sån… frågar Jeannette). Man har kortat tiden lite grann men det beror ju också på att i kortare tid har kunnat göra mer eftersom man har haft lite mer resurser. Det svåraste att tänka är ju, nej det är klart att det inte är helt helt helt ofarligt att vaccinera sig. Det är aldrig ofarligt, det är inte ofarligt att ta en Alvedon (Näe, säger Jeannette). Allting vi gör innebär en viss risk men här finns det en viss risk/vinstvärdering som tyder på att vinsten är enormt mycket större än risken.

*Pausmusik*

Jeannette Conte: Vi har fått in en annan fråga här! För det är någon av våra lyssnare som vars dotter hade vaccinerats nyligen  men sedan blivit sjuk i covid-19 bara två veckor senare (Margareta instämmer). Vad kan det bero på?

Margareta Danielius: Vaccinet har inte fullständig effekt för en vecka efter andra dosen.

Jeannette Conte: Mhm, och hur långt tid mellan doserna är det?

Margareta Danielius: Med de här första vaccinerna som har kommit ut är det ungefär tre veckor men det kan komma att variera beroende på vilka vacciner som man tar. Sen är inte vaccinerna hundraprocentiga och det kommer också variera lite grann beroende på vilken dos men effekten har ju utvärderats att om man vaccinerar hundra människor och man låter bli att vaccinera hundra människor så är de vaccinerade mera skyddade. Och de här två första vaccinerna som finns nu lär ha ungefär nittioprocentig effekt. Men det betyder ju att det finns en och annan som inte är helt skyddad eller som ändå kanske får en mer lindrigare sjukdom.

Jeannette Conte: Just det, får någon liten typ av grundskydd (Margareta instämmer). Ok, men det vaccinet som finns idag då, nu är vi i början på februari då är det i alla fall en månad tills man har fullt skydd då?! (Aa instämmer Margareta). Och hur många doser i totalt tar man?

Margareta Danielius: Två doser är det (Det är bara två doser, lägger Jeannette snabbt in och fortsätter) Så här långt, det kan vara så att sen kommer det direktiv om en påfyllnadsdos men… två doser till fullt gott skydd.

Jeannette Conte: En annan fråga är ju någon som har skrivit så här:
Hej, jag har astma. Kan jag vaccinera mig?

Margareta Danielius: Ja.

Jeannette Conte: Ja. Ah vi var ju inne på det lite grann tidigare att det finns alltid kanske en liten hög risk men den risken att få covid eller än om man inte tar vaccinet är fortfarande högre (Ja, säger Margareta). Ja, så alla riskgrupper ska …(Margareta bryter och Jeannette avslutar inte meningen).

Margareta Danielius: Ja men astma har efter moget övervägande räknas inte till en riskgrupp.

Jeannette Conte: Är det borta nu? (säger hon en aning förvånat)

Margareta Danielius: Om den är välkontrollerad och välbehandlad så anser man inte en ökad risk för svår sjukdom (Jaha Ok, säger Jeannette lite förundrat).

Jeannette Conte: Tillhör ingen riskgrupp. Jaha OK, där ser man. Och om man har någon underliggande sjukdom, alltså en hjärtsjukdom eller en cancer?

Margareta Danielius: I de flesta fall är det ju så att de underliggande sjukdomarna ökar anledningen att vaccinera sig, för att man då tillhör de som skulle kunna fara väldigt illa om man blev smittad. Sen kan det beroende på vad det är för sjukdom och vad man har för behandling mot den, så kan det vara klokt att välja bra tidpunkt för vaccinationen (Mhm, säger Jeannette). Både att man inte tar den i samband av att man kanske är väldigt dålig av något annat och också att man inte har en behandling som påverkar immunförsvaret så att man inte får samma effekt.

Jeannette Conte: Just det, så man får tänka in däremellan!

Margareta Danielius: Och där är det ju…det är väldigt svårt att svara generellt på men har man de här allvarligare sjukdomarna så är det klokt att diskutera med sin läkare när och hur vaccinationen ska ges.

Jeannette Conte: Just det. Så bästa möjliga förutsättningarna i alla fall (Ja, instämmer Margareta). Och om man tidigare har haft någon allergisk reaktion emot vaccin, hur ska man hantera det nu då?

Margareta Danielius: Då ska man också kontakta den som ska vaccinera och höra om det ska göras med någon speciell typ av övervakning. Och det beror på helt på vilken typ av allergi man har haft. Vanliga födoämnesallergier, laktosintolerans, glutenintolerans, antibiotikaallergi, påverkar inte vaccinationen alls. Men om man tidigare har haft allvarliga reaktioner när man har fått vaccinsprutor då ska man först diskutera hur det här ska göras (Mmm, säger Jeannette).

Jeannette Conte: Ja, vi ska gå in lite mer på det praktiska om en liten stund här, ska bara kolla lite mer vilka mer frågor vi har fått in här. Här har vi en: Hur ska man leva efter vaccinationen? Kommer det vara olika för riskgrupper eller om man inte är i riskgrupp? Jag antar att frågan är då att, om jag är i riskgrupp men har nu fått vaccinet kan jag leva fritt då?

Margareta Danielius: Du ska följa rekommendationer och riktlinjer precis som alla andra även när du har blivit vaccinerad.

Jeannette Conte: För att man kan smitta vidare!

Margareta Danielius: Ja (skrattar hon)

Jeannette Conte: JAA, just det (skrattar hon också) just det, nu kopplar jag till och med (Aa, säger Margareta och skrattar lite). 

Margareta Danielius: Sen vet vi ju inte hur eller i vilken grad så det kan hända att det där ändras och kan att smittsituationen i samhället är annorlunda -  att vi allihopa kan släppa mer på detta, men tillsvidare så är det precis samma sak som gäller.

Jeannette Conte: Mm, nu har vi fått in en sån här fråga: Förra veckan hörde jag att någon eller några dött i samband eller strax efter covidvaccination, vad berodde det på?

Margareta Danielius: Ja det man kan säga mer specifikt är ju att hundratals människor dör varje vecka i Sverige idag och det kommer de att fortsätta göra när vi vaccinerar. Det kommer vara väldigt lätt att tänka att den som dog snart efter vaccinationen dog på grund av vaccinationen. Men det är ju inte alls säkert att det är något samband. Tvärtom är det ju så att eftersom vi börjar att vaccinera de som är sjuka och gamla, det vill säga att de  som har störst risk att dö, så kommer det att vara ganska många som dör i hyfsad nära anslutning till vaccinationen.

Jeannette Conte: Ja speciellt då det inte ger något fullt skydd som du nämnde förut (Margareta instämmer) så kommer ju bara den grejen ta tid liksom (Jaa, säger Margareta).

Margareta Danielius: Men dödsfallen behöver ju inte alls ha med covid-19 att göra. Om vi ska säga att det extrema är att om du är 105 och blir vaccinerad, det är en risk om du är 105 även om du är jättepigg och frisk och hälsosam, är ganska hög att dö. Och blir du då vaccinerad eftersom du har åldern inne för det och sen dör veckan efter så kommer det att vara svårt att inte tänka tanken om att det inte hade med varann att göra (Jeannette instämmer) men du hade haft ganska hög risk att dö ändå (ändå, instämmer Jeannette). Sen kan man lägga till där alla dödsfall och biverkningar som kommer till anslutning av vaccination rapporteras till läkemedelsverket och det utredds.

Jeannette Conte: Ok. Så vi får hålla koll där också då, vad som händer framöver.

Margareta Danielius: Aa, och det är ju viktigt. Det är inte bara så att man säger: "Ja ja många dör i alla fall" (skrattar hon lite medan hon säger det). Utan det är klart att man ska analysera varje fall för sig och se om det kommer fram några nya uppgifter kring någonting som skulle kunna vara farligt med vaccinet.

Jeannette Conte: Mmm, nu över till rent praktiskt. När beräknar man att alla är vaccinerade eller alla ja först kanske riskgrupperna men de som behöver bli vaccinerade.

Margareta Danielius: Idag, alltså i slutet av januari) ser planen ut att i Sverige ska alla som kan vaccineras och vill vaccineras vara vaccinerade i juli 2021, alltså i sommar.

Jeannette Conte: Ok, oavsett om man är i riskgrupp eller inte?

Margareta Danielius: Ja (Mmm instämmer Jeannette). Sen får vi se det finns ju nu lite information om försenade vaccinleveranser och så där så det där kan nog komma att ändras men så ser planen ut idag.

Jeannette Conte: Ja det kan svänga åt båda hållen (Margareta instämmer) men planen är ju den. Men då har man i alla fall en liten liten riktlinje (Margareta instämmer igen). OK men då rent praktiskt då. Hur går vaccinationen till ute på vårdcentralen och boenden?

Margareta Danielius: Ja, på boenden bokas det in där du bor, du behöver inte göra någonting. De flesta i de här vaccination fas I och II är ju de som har någon typ av sjukvårdskontakt redan från början. De får besked via den sjukvårdskontakt de har, hur och när vaccinationen ska ske så de behöver inte göra något aktivt för att få det tillstånd. Nästa steg är riskgrupper som inte har någon kontakt i vardagen med sjukvården och de som är sjuttio plus*. Där kommer det i de flesta regioner vara vårdcentralerna som ansvarar för den vaccinationen och där kommer det att komma information på 1177 och vårdcentralernas hemsidor. I en del regioner kommer man att skicka ut brev och i andra kommer man behöva aktivt själv ta kontakt för att boka en tid.

Jeannette Conte: Jaha ok. Men har du något tips då inför att man ska gå och få en vaccination för att underlätta både på plats och ja efteråt kanske?

Margareta Danielius: En väldigt enkel praktisk grej är ju att se till att ha på sig ett linne eller kortärmat så att man lätt kan klä av sig (Ja du menar dra upp armen, säger Jeannette innan Mrgareta avslutar meningen) eller visa upp sin arm, det är ju överarmen som vaccinationen ges (Jeannette instämmer). Och med tanke på hur många som ska vaccineras så är det klart att det tar lite tid med på och avklädning och det kan man underlätta för både sig själv och alla andra genom att vara förberedd på.

Jeannette Conte: Smart, litet men effektivt tips.

Margareta Danielius: Sen är det ju så att ganska många människor reagerar i ett stick i sig - man tycker det är obehagligt och man kan få blodtrycksfall. Man kan känna sig skakig och yr och få lite lågt blodtryck som en ren, liksom stressreaktion på själva sticket, utan att det har med någon allergi att göra. Och är man medveten om det så ska man ju vara noggrann med att också sitta ner efter och ta det lugnt men förebygga också genom att inte komma till vaccinationsmottagningen jättestressad. Då har man en stress redan från början - men också att ha ätit och druckit ordentligt. Den typen utav reaktioner blir alltid värre om man är undervätskad eller hungrig eller lite tillfälligt skör på annat sätt. Så äta och dricka innan och känna sina egna reaktioner och ta hand om dem.

Jeannette Conte: Och det kan vara skönt och veta då att det finns en liten risk att det blir stresspåslag och att man svimmar och då blir man inte lika nervös över det om det skulle hända för då vet man att det är en stressreaktion och inte har någonting med vaccinet att göra.

Margareta Danielius: Ja och de flesta som har dem känner till att det, ja om man t ex tar blodprover och så tycker att det är obehagligt och reagerar på det sättet (Jeannette instämmer). Det är ofarligt men det är väldigt obehagligt.

Jeannette Conte: Jag hörde att man kommer räkna med att vaccinera en patient var femte eller tionde minut till våren. Hur organiserar man en sån sak utan att folk som smittar varandra i själva vaccinationstillfället?

Margareta Danielius: Ja det är en svår organisation men från årets influensavaccination så har vi ju erfarenhet av det för det har ju varit i princip samma sak att det måste göras på ett smittsäkert sätt avseende covid-19. Nu är det ju ännu fler än som tar influensavaccin som ska göra det, men det pågår noggrann planering för hur det ska funka.

Jeannette Conte: Så man behöver inte vara orolig om att man kommer bli smittad där, det kommer vara uppstyrt.

Margareta Danielius: Det kommer vara uppstyrt men det kommer också att kräva mycket av alla som går dit att man också följer det uppstyrda. Jag kan påminna om det personliga ansvaret för vad man gör för och efter. Även om det är uppstyrt under själva vaccinationsmottagningen måste jag ju även fundera på hur jag tar mig dit.

Jeannette Conte: Eget ansvar gäller ju där också (Margareta instämmer). Ja men det är bra att du påminner om det. Men om den här massvaccinationen alltså, vad händer där?

Margareta Danielius: Det vet vi ju inte ännu, regionerna håller på att organisera upp sig där och ser vad som går att göra med befintliga vårdgivare och vad som går att göra med vaccinationsmottagningar som finns och tittar på om man också behöver skapa några särskilda organisationer, använda stora idrottsplatser och sånt där som man har hört från andra länder. Och det är inte riktigt klart än men jag tror inte man behöver vara rädd för att det inte kommer finnas information när den finns.

Jeannette Conte: Jaha ok, ja men det är bra för det är väl det man undrar, blir man uppringd? Ska man ringa upp själv? Hur ser det ut.. men information kommer alltså (Aa, säger Margareta) om det.

Margareta Danielius: Ja och jag skulle gissa att det ändå blir någon typ av bokningssystem som man digitalt bokar in och att det också kommer finnas lösningar för dom som inte har Bank-ID eller digitala möjligheter.

Jeannette Conte: Mmm, och vart kan jag vända mig då om jag har fler frågor som jag inte har fått svar på den här podden?

Margareta Danielius: Om det handlar om dig personligen och din risk och din vinst då ska du ju prata med din egen läkare eller din läkare på vårdcentralen där du kan ta upp dina personliga frågor. Mera allmänt finns det ju redan mycket, vi har ju väldigt mycket information på Capio.se, 1177 och Folkhälsomyndigheten har det också. Jag tycker också att det är viktigt med den informationen men det är också viktigt med diskussionen (Jeannette instämmer till detta) så jag tycker också det är bra att följa det i sociala medier. Vad tänker folk, vad tycker folk? Om jag är bestämd på vad jag själv tycker, det är alltid bra att utmana det (skrattar lite) och se om det finns någon anledning att ändra sig.  

Jeannette Conte: Så våga fråga och prata och diskutera.

Margareta Danielius: Ja det tycker jag.

Jeannette Conte: Det tycker jag var ett bra avslut (Mm instämmer Margareta). Jag har fått en massa med svar tycker jag och ska fortsätta kolla vidare här, nu är inte jag i riskgrupp så det är inte dags för mig ännu men jag hoppas att många därute också känner att man kan grubbla lite mindre nu i alla fall.

Margareta Danielius: Jaa, eller grubbla lite mer tillsammans (skrattar åt sin kommentar).

Jeannette Conte: Jo du tycker det!

Margareta Danielius: Eller på ett konstruktivt sätt grubblande (skämtar hon lättsamt). Ja, vi uppmanar till grubbel (skojar Jeannette tillbaka).

Jeannette Conte: Tack så mycket!

Margareta Danielius: Tack själv!

 

*Signaturmelodi*


*
Reds anm: Obs att det efter inspelningen kan ha kommit justeringar från Folkhälsomyndigheten om denna åldersindelning. Avsnittet spelades in 31/1 2021. Se aktuell information på . /Capio-redaktionen