Avsnitt 11 - Coronavirus och Covid-19 i textform

Här kan du läsa Poddmottagningens avsnitt om coronaviruset och covid-19 i textform. Medicinsk expert är Margareta Danelius, chefläkare Capio Sverige och programledare Stefan Sundberg.

*signaturmelodi*

Stefan Sundberg: Ja, hur farligt är det egentligen. Hur skyddar man sig bäst från smittan, och bör vi bunkra mat hemma om spridningen fortsätter att öka? I det här avsnittet av poddmottagningen kommer det att handla om coronaviruset och vi ska försöka räta ut så många frågetecken som det bara går och det ska vi göra tillsammans med vår expert Margareta Danelius, chefläkare på Capio Sverige. Välkommen hit!

Margareta Danelius: Tack så mycket!

Stefan Sundberg: Coronaviruset, mycket fokus på detta just nu såhär… det är mars när vi spelar in det här och det är mycket funderingar, mycket oro… Vad är det här för virus, om vi börjar där.

Margareta Danelius: Det är ett virus som är nytt och det är det som gör att det blir så mycket kring det för att ingen av oss, ingen i hela världen har haft det här viruset tidigare än 2019 och det betyder att vi inte har något specifikt immunförsvar mot det... *Stefan hummar medhållande*... Men om vi jämför med den vanliga säsongsinfluensan så är det så att när man haft influensa året innan och året innan så har man åtminstone delvis ett skydd mot influensan, att kroppen har ett färdigt immunförsvar som är berett att göra någonting åt det när vi får smittan och det gör att vissa människor blir ordentligt sjuka och andra blir inte så sjuka och ytterligare andra kanske är helt immuna, men när det kommer ett virus som ingen av oss har träffat förut så blir ju effekten större eftersom det är flera av oss som blir sjuka samtidigt.

Stefan Sundberg: Men nu blir jag bara lite nyfiken här då… Vad… Hur uppstår ett sådant här helt nytt virus?

Margareta Danelius: Ja, virusen är ju precis som alla andra organismer ändrar sig hela tiden, anpassar sig till sin omgivning och viruset som, så att säga, lever på att smitta, hittar nya vägar och försöker ju… och i utvecklingen så utvecklar den delar som då inte mänskligheten eller djurvärlden kan försvara sig mot.

Stefan Sundberg: Så det ligger i virusets natur att försöka hitta sätt att smitta…

Margareta Danelius: Ja…

Stefan Sundberg: … levande varelser?

Margareta Danelius: Precis som det ligger i vår natur att hitta försvaret mot smittan.

Stefan Sundberg: Vilken elak rackare alltså… *båda skrattar* … men just när det gäller då Coronaviruset. Sprids det då ovanligt fort eller är det ungefär såhär det brukar se ut för spridning av virus?

Margareta Danelius: Det som gör att det dramatiskt är just att det är fler av dem som möter smittan som blir sjuka och att det för både sjukvården och hela samhället blir större effekter när många är sjuka samtidigt.

Stefan Sundberg: Så själva viruset är egentligen inte mer smittsamt än något annat influensavirus, utan det är mer att man blir sjukare av det, har jag förstått det rätt då?

Margareta Danelius: Ja, genom att det är nytt så vet vi ju inte helt säkert. Det behövs ju en tid för att förstå hur smittsamt det är, men hittills finns det ingenting som tyder på att det skulle vara väldigt mycket mer dramatiskt smittsamt utan det stora nya, än en gång, det är att vi saknar försvar mot det.

Stefan Sundberg: Mm… Hur graderar man och bedömer man i sådana här lägen, alltså när klassar man ett virus som en pandemi till exempel som det pratas om?

Margareta Danelius: En pandemi. Det betyder… ”pan demia”, det betyder ”alla människor” och man definierar det som att när det är en väldigt stor andel människor i en väldigt stor andel av världens länder som blir drabbade och att det har stora effekter på samhället.

Stefan Sundberg: Men vad händer när någonting klassas som pandemi? Vad innebär det rent konkret?

Margareta Danelius: Ja det innebär… Det är ett beslut som WHO, världshälsoorganisationen, tar och det innebär ju en mobilisering utav kraft mot just detta. Man ser ett större allvar i det och det blir mer internationellt samarbete. Det finns också i nationella krismyndigheter så finns det planer som då aktiveras.

*musikdäng*

Stefan Sundberg: Vad klassas egentligen då som smittspridning, man pratar om platser där smittspridning sker och platser där det finns smittade, men där ingen allmän spridning sker. Ska vi… *Margareta ger medhåll*… ska vi räta ut skillnaden… eller…

Margareta Danelius: Ja nyckeln ligger lite i det här begreppet om det finns en allmän smittspridning eller inte.

Stefan Sundberg: Mm…

Margareta Danelius: … För smittspridning är naturligtvis bara att någon smittar någon annan, men en allmän smittspridning talar man om när man inte vet var smittan kommer ifrån. När viruset kommer först och är helt nytt då smittspårar man för varje ny människa, för varje patient som man hittar som har det här viruset så kartlägger man vilka personer har funnits i närheten, var kan smittan komma ifrån och vilka ytterligare kan bli smittade och till en början så hittar man då många nya fall väldigt tidigt genom att man aktivt ber människor komma in för provtagning även med lindriga symtom och så länge man har koll på de här smittorna, varifrån kommer de, hur har de spridits, så pratar man inte om en allmän smittspridning, men när det börjar dyka upp fall som det ju gör vid säsongsinfluensan. Där vet vi ju inte alltid var den kommer ifrån. Då talar vi om en allmän smittspridning.

Stefan Sundberg: Jag tänker på det här med immunitet. Om du har haft coronaviruset och blivit frisk. Är du immun mot det då?

Margareta Danelius: Vi vet ju väldigt lite om det här nya viruset, men man kan säga att de tidiga coronavirus som har funnits, där har man utvecklat en immunitet så när man väl har haft sjukdomen så får man den inte igen för att immunförsvaret är bra.

Stefan Sundberg: Men då talar vi alltså om andra varianter av Corona, ett så att säga det här är någonting som ingen har haft?

Margareta Danelius: Ja…

Stefan Sundberg: Men vad är då ett coronavirus?

Margareta Danelius: Att de heter coronavirus beror på att när man tittar på dem i ett elektronmikroskop så är de väldigt vackra. De har små utskott som gör att det ser ut som en liten boll med små kronor på.

Stefan Sundberg: Ja de är väldigt estetiskt… *båda skrattar medhållande*… tjusiga. Det måste vi säga.

Margareta Danelius: Får vi virus som allmänheten känner till *skratt* precis hur de ser ut, men de här bilderna har ju synts kors och tvärs och de här… både har ett gemensamt utseende, men de har då också en del gemensamma egenskaper… Ja, där en del egenskaper är lika och en del egenskaper är olika. Men man forskar ju mycket, man tittar otroligt noga på detta nya coronavirus, men man kan förutsätta att relativt många utav egenskaperna från de tidigare kända förmodligen gäller även för detta.

Stefan Sundberg: Mm… Men om vi går in på då själva sjukdomsförloppet, eller hur dålig man blir och vad som händer i kroppen. Hur sjuk blir man egentligen av då själva sjukdomen man får, Covid-19, då och på vilket sätt?

Margareta Danelius: Covid-19 är då namnet på sjukdomen och det står för corona virus disease 19.

Stefan Sundberg: Så det har funnits 18 varianter tidigare? Eller?

Margareta Danelius: *skratt* eh… Det var en bra fråga *skratt* Jag vet faktiskt inte säkert *båda skrattar* Jag har alltid trott att 19 beror på att den började 2019…

Stefan Sundberg: Ah!

Margareta Danelius: … och att det är året…

Stefan Sundberg: Det kanske det var

Margareta Danelius: Men jag är faktiskt inte säker på det… *båda skrattar till*

Stefan Sundberg: Okej.

Margareta Danelius: Och... Det allra vanligaste är att man får lätta sjukdomssymtom, lätta luftvägssymtom, feber och hosta. En liten andel av de som blir smittade får en allvarligare sjukdomsbild med en lunginflammation och en lunginflammation som sitter långt nere i lungorna. Djupt ned i lungorna och det är ju så med alla virus, och även bakterier, att de har en egen benägenhet att sätta sig på olika delar utav vår kropp. Vi vet att av ett virus får man kanske mest snuva och rinnande ögon och av ett annat så har man mer ont i halsen och hosta.

Stefan Sundberg: Mm…

Margareta Danelius: Och det här har då en tendens att sätta sig långt nere i lungorna.

Stefan Sundberg: Och det är det som gör att den är så farlig då också?

Margareta Danelius: Det är det som gör att den kan bli så farlig för en liten liten del av de drabbade. Men de allra flesta, vad man vet hittills, får inte en särskilt allvarlig sjukdom utan uppmärksamheten kring alla sjuka just nu är inte för att de är så sjuka utan det är för att man vill begränsa att de smittar andra.

Stefan Sundberg: När går det över från att vara en förkylning med hosta, feber och luftvägsbesvär till något allvarligare? Vad är det som händer i kroppen… är det då, som du säger, lunginflammation man får eller kan det bli ännu värre?

Margareta Danelius: Nej, det själva viruset kan ge är en lunginflammation, men en lunginflammation som sitter djupt nere kan påverka syreupptagningsförmågan och ge problem med andningen och den risken är naturligtvis ökad om man t.ex. redan har en lungsjukdom eller redan har problem med syresättning av blodet t.ex. p.g.a. en hjärtsjukdom. Så även den som får den allvarligare varianten så beror det förstås på hur man mår för övrigt, hur hårt drabbad man blir.

Stefan Sundberg: Mm… Om vi går in litegrann på det här med riskgrupper då, som du säger om man har en hjärtsjukdom, lungsjukdom… och då pratar vi astma, KOL och den typen av problematik… eller?

Margareta Danelius: Ja. Kroniska lungsjukdomar. Astma av lättare grad har ju väldigt många människor så jag skulle gissa att det ändå är de som har en allvarligare kronisk lungsjukdom.

Stefan Sundberg: Om man nu har fått coronaviruset och har… det har satt sig på lungorna. Finns det någon risk för följdsjukdomar i det läget?

Margareta Danelius: Ja den som är väldigt sjuk i en lunginflammation långt nere i lungorna av coronaviruset har en ökad risk att också bakterier sätter sig i de här delarna utav lungorna och då kan antibiotika hjälpa mot följdsjukdomen, inte mot själva coronasjukdomen, men mot följdsjukdomen som kommit dit för att man är försvagad.

Stefan Sundberg: Men då de här som inte har de här underliggande sjukdomarna är de… Är de ”safe” så att säga? *båda skrattar*

Margareta Danelius: Ja, för de flesta behöver inte sjukhusvård. De flesta är hemma som vid en influensa. Man kan känna sig väldigt dålig. Man kan känna sig mindre dålig, men för de flesta läker det ut. Det enda man gör är att ta febernedsättande, smärtstillande och antiinflammatorisk medicin. Kanske lite hostmedicin och nässpray för att lindra sin sjukdom och framför allt tar man hänsyn till sin omgivning och ger sig inte ut och sprider smittan vidare till dem som skulle kunna bli ännu sjukare.

Stefan Sundberg: Det är egentligen kanske viktigare då om man är en fullt frisk person och får coronaviruset att inte föra det vidare snarare än att vara orolig för sin egen hälsa.

Margareta Danelius: Ja, så skulle jag definitivt säga. Och där är det ju viktigt att alla vet om vad man kan göra själv för att inte sprida en smitta.

Stefan Sundberg: … och då blir såklart frågan; vad kan man göra?

Margareta Danelius: *skrattar till* Då måste man först prata om hur smittan sprids och det verkar huvudsakligen vara så kallad ”droppsmitta”. Kontaktsmitta och droppsmitta och det betyder att det här viruset finns i våra kroppsvätskor. Den finns i saliv och i snuvan och i andra vätskor och när vi hostar eller nyser så kommer det ut som små små droppar där det här viruset sitter. Droppsmitta vet man från andra sjukdomar att den sträcker sig ungefär en meter runtomkring oss och man kan då hindra den mekaniskt genom att… Ja, för det första inte nysa och hosta om det går att låta bli. Det är inte alltid det gör det när man är infekterad. Nästa steg är att hosta och nysa i armvecket så att viruspartiklarna inte sprids ut den här metern. Man kan också hosta och nysa i en näsduk, en pappersnäsduk. Då blir det väldigt viktigt att man sedan tvättar sina händer så att man inte har fått dropparna från näsduken på händerna och sedan tar någon i hand…

Stefan Sundberg: Mm…

Margareta Danelius: Nästa steg är att den som fått det på sina händer också måste få in det i sina luftvägar och det får man lätt då när man rör vid sitt eget ansikte eller kommer i närheten så att man för dit smittan.

Stefan Sundberg: Men när du säger den här metern då… då pratar vi just om hostningar och nysningar. Det är inte så att folk som har coronavirus i sig och bara andas normalt… är det fortfarande… kan du bli smittad av någon som står och andas på dig till exempel?

Margareta Danelius: Då talar man om luftburen smitta och vad man vet idag så är det inte det för det nya coronaviruset.

Stefan Sundberg: Skulle det kunna mutera till att bli så i teorin?

Margareta Danelius: I de tidigare coronavirusen som man har funnit har man inte sett den här tendensen att de muterar.

Stefan Sundberg: Nä.

Margareta Danelius: Så idag finns det ingen misstanke om det. Men, än en gång, det är ett nytt virus. Vi måste lära oss. Man måste titta på det. Man måste följa vad som händer.

*musikdäng*

Stefan Sundberg: Men om vi frångår själva riskgrupperna med de som har t.ex. KOL eller hjärtsjukdomar och så här… Hur är det med barn, de verkar inte bli så sjuka av det här… eller

Margareta Danelius: Det man vet är ju då från de områden där smittan redan har hunnit bre ut sig. Framför allt erfarenheter från Kina och där verkar det vara så att barn blir väldigt lite drabbade. Vi vet inte riktigt varför, men det finns ändå tillräckligt mycket smittspridning i Kina för att den erfarenheten talar för att det faktiskt är så, att det inte bara är en slump utan att det faktiskt är så att barn blir mindre drabbade.

Stefan Sundberg: Det är ju intressant.

Margareta Danelius: Det är intressant och det är väldigt skönt *skrattar*

Stefan Sundberg: Ja, det är det ju. Men hur är det med… eh… Om man är gravid då och… Kan det vara farligt för fostret?

Margareta Danelius: Nä, det finns inget belägg där för att gravida skulle vara särskilt känsliga för detta och det finns inget belägg för att viruset skulle påverka fostret. Sedan är det klart att när man är gravid om man skulle ha oturen att tillhöra dem som blir svårt sjuk så är det klart att alla typer av sjukdomar under en graviditet kan göra att man ska vara lite extra noggrann med att sköta om sig. Men det tycker jag känns skönt att *skrattar* att det inte finns några belägg att vare sig barn eller gravida eller bebisar skulle vara extra känsliga.

Stefan Sundberg: Näe, nej. Hur är det om man är diabetiker?

Margareta Danelius: Ja, diabetes räknas också… Människor med diabetes räknas till en grupp som har ökad risk. Hjärt- och kärlsjukdomar, kroniska lungsjukdomar och diabetes är de grupper man har identifierat och äldre människor generellt.

Stefan Sundberg: Nu när vi spelar in det här avsnittet så har det varit sportlov ganska nyligen. Många var iväg i Italien som, när det här avsnittet görs, är ett stort riskområde. Ehum… Hur ska man tänka med nära och kära, vänner eller kompisar som varit i ett riskområde och kommit hem, men som verkar friska?

Margareta Danelius: Vi har det väldigt väl förspänt i Sverige som har 1177 och en snabbt organiserad fungerande provtagning i det här tidiga skedet utav coronaviruset så man ska ringa… Om man har symtom och har varit i något av de här områdena så ska man ringa dit. Om man får anvisning om provtagning så får man också kontakt med smittskyddsläkare som ger direktiv för familj, för arbetsplats och det är det man ska följa.

Stefan Sundberg: Mm… Men om man inte har några symtom eller verkar frisk så att säga? Om man har viruset men det har inte brutit ut, är man smittsam ändå?

Margareta Danelius: Allt talar för att man inte är det. Men det som är skört är ju precis i den här övergången, när förstår man att man är sjuk? Alla sjukdomar börjar ju… Det kan börja akut, men det är alltid någon tidpunkt där man har första symtomet och det jag tänker är att man ska vara väldigt uppmärksam på tidiga symtom på förkylning och influensa och vara respektfull mot sina medmänniskor och stanna hemma då. De allra flesta kommer inte att behöva någon provtagning eller inte ha corona, men vi kan väl passa på att vara lite extra noggranna att inte sprida andra smittor också.

Stefan Sundberg: Och lite som du var inne på här innan hur man undviker att smitta, det är just det här med att tvätta händerna och vara noga med handhygienen. Det är egentligen sådan enkel grej. Hur kan det vara en sådan magisk metod mot den här typen av ändå kraftigt virus?

Margareta Danelius: Ja, det är fantastiskt att det är så och det är väldigt betryggande att det är en sådan enkel åtgärd som vi allihopa sitter på, som vi allihopa har tillgång till.

Stefan Sundberg: Men när vi pratar om den här vikten av att tvätta händerna så pratar vi inte bara om att blaska av händerna i kallt vatten med tvål utan vi ska ändå vara ganska noggranna med hur vi tvättar. Hur tvättar vi på bästa sätt?

Margareta Danelius: Det behövs inte någon tvättning av den sorten som inför en operation där man står i 10 minuter och tvättar utan en… Ja, ta tvål ordentligt och skölja med vatten. Helst varmt vatten. Det är naturligtvis grader. Det är bättre att skölja av… Om det är enda möjlighet man har att skölja av händerna snabbt så ska man göra det. Men har man möjlighet så är det bättre med tvål och varmt vatten.

Stefan Sundberg: Mm… Vad säger du om handsprit?

Margareta Danelius: Handsprit är ju väldigt viktigt för sjukvårdshygien. Men då ska man ha klart för sig att där är man ju i en miljö där det är väldigt mycket mera smitta och väldigt mycket känsligare människor som kan bli väldigt sjuka utav smittan. Så i sjukvårdsmiljö så är handsprit otroligt viktigt, men i det vanliga samhället är situationen annorlunda och där är tvål och vatten tillräckligt bra och jag skulle säga det bästa. Sedan är det så att vi inte alltid har tillgång till tvål och vatten och då kan det vara mer praktiskt att ta till handsprit emellan. Men jag skulle säga att man ska använda handspriten som ett komplement, men inte som en ersättning för tvål och vatten.

*musikdäng*

Stefan Sundberg: Men om man ser på diskussionerna kring coronaviruset om man läser i sociala medier eller på nyheter eller pratar med folk i allmänhet så finns det en väldigt stor oro och det pratas ibland om apokalypsen och nu är det kaos och det kommer vara fullständig ”bananas” här framöver, men är vi människor benägna att bli mer panikslagna än vad vi egentligen behöver vara framför allt i det här fallet då när det gäller en eventuell pandemi.

Margareta Danelius: Rädsla är ju någonting som är bra för oss om vi agerar på rädslan. Om den gör att vi bedömer risker och gör att vi tar till de saker som vi faktiskt kan göra för att minska risken och för att förbereda oss. Så, så länge vi använder den här rädslan till att förbättra vår handhygien, börja tänka mer kring smitta och hur vi både kan hindra smittspridning och att vi själva bli smittade då har rädslan något gott med sig. Men om vi stannar i rädslan och bara är rädda och inte gör någonting då kan den bli väldigt tung för oss.

Stefan Sundberg: Mm… Det här snacket som uppstått om att man ska bunkra mat och man ska se till att ha en liksom riskplan hemma och kunna vara hemma ett antal veckor med alla former av förnödenheter. Vad säger du när det gäller sådant?

Margareta Danelius: Ja, det passar ju väldigt bra att vi för inte så länge sedan fick de här anvisningarna om att alltid vara beredda på att kunna vara hemma under någon veckas tid så det ska man väl absolut följa. Jag tycker generellt… om man blir sjuk i säsongsinfluensa så är det väl bra om man har förnödenheter hemma så att man klarar sig de 1 – 2 veckorna som det tar.

Stefan Sundberg: Mm… Jag tänkte att vi skulle komma in lite på vaccin. Hur är det med vaccin vad det gäller coronavirus?

Margareta Danelius: Ja, den erfarenhet vi har är ju från detta tidigare coronavirus som hette SARS. Där befarade man ju också en pandemi och det lades stor energi på att ta fram ett vaccin och där gick det ungefär 20 månader från att man började ta fram det till att det fanns ett som man kunde börja använda för människor. Men det som hade hänt undertiden då var att den här smittspridningen hade begränsats genom alla de här typen utav insatser som vi gör idag och det behövdes inte längre ett vaccin…

Stefan Sundberg: *skratt* Så de stackarna som hade jobbat fram det de hade gjort allt i onödan?

Margareta Danelius: *skratt* Ja, sedan är det kanske så att deras erfarenheter har man otroligt mycket nytta av nu där man får göra samma process och man tror också att om det tog 20 månader då att det skulle kunna gå ännu snabbare nu.

Stefan Sundberg: Mm… Men vi pratar ändå ingenting i närtid i form av ett vaccin utan då kanske vi pratar framåt hösten eller liksom något år kanske?

Margareta Danelius: Så kan det vara och som sagt vi får se om det överhuvudtaget behövs då, men vi får vara väldigt glada att man inte bara säger… *skrattar mellan orden* … att förra gången behövdes det inte utan att man faktiskt lägger ned både energi och pengar på att ta fram ett sådant vaccin.

Stefan Sundberg: Mm… Ja Margareta om vi ska göra en liten sammanfattning här och summering om vad vi har pratat om… öh… Om vi börjar med något medskick till våra lyssnare som kanske är oroliga och inte vet riktigt hur de ska tackla det här. Vad ska de tänka på?

Margareta Danelius: Tvätta händerna. Mycket fokus på att inte smitta. Inte bara på att inte bli smittad. Följa folkhälsomyndigheterna och 1177 som har utmärkta alternativ. Informationen kommer ju att uppdateras och instruktionerna kommer förmodligen att ändras och det är två sidor där man kan känna sig säker på att få tydlig och bra och alltid uppdaterad information.

Stefan Sundberg: och just det som vi pratat om också att de flesta som kommer i kontakt med viruset, de kommer troligtvis bara få… ja, något som liknar en förkylning…

Margareta Danelius: Ja…

Stefan Sundberg: … eller kraftigare förkylning antar jag… eller influensasymtom *de pratar lite i mun på varandra här*

Margareta Danelius: Alldeles riktigt.

Stefan Sundberg: Finns det någon procent på hur många som blir smittade som faktiskt blir allvarligt sjuka?

Margareta Danelius: Man talar idag om 1 – 2 % utifrån data från Kina där smittan först spreds, men det är väldigt tidiga siffror så att säga. Alltså det kan hända att det ändrar sig.

Stefan Sundberg: och vill man ha vidare information om corona-viruset så kan man läsa mer på smittskyddsinstitutets hemsida och det finns även information …*avslutningsmusik börjar*… på capio.se/corona. Margareta Danelius tack så mycket för att du kom hit och berättade mer om coronaviruset.

Margareta Danelius: Tack så mycket.

Stefan Sundberg: Och tack så mycket till dig som har lyssnat. Jag heter Stefan Sundberg. Hejdå!

*signaturmelodi*

*fågelkvitter*

Kvinnlig röst: Det här var en produktion från Poddagency.