Avsnitt 12 - Coronavirus och covid-19, del 2 (textform)

Läs andra avsnittet av Poddmottagningens serie om coronaviruset och covid-19. Capio Sveriges chefläkare Margareta Danelius är tillbaka i studion och ger oss råd samt svarar på lyssnarnas nya frågor i ämnet.

*signaturmelodi*

Stefan Sundberg: Välkommen till ett nytt ”poddmottagningen” och, som man kan väl säga, är av en fortsättning på det förra avsnittet då det handlade om coronaviruset. Då hade jag med mig gästen Margareta Danelius, chefläkare på Capio Sverige, som är tillbaka! Välkommen hit igen!

Margareta Danelius: Tack så mycket!

Stefan Sundberg: och vi ska göra ett uppföljaravsnitt kan man väl säga nu då. För det förra avsnittet spelade vi in i början av mars. Idag är det den, ja vad är det? Den 26:e mars…

Margareta Danelius: Ja, det stämmer.

Stefan Sundberg: … och det händer mycket, eller hur. Vad är dina uppfattningar om coronaviruset och det som hänt sedan vi satt här senast och spelade in.

Margareta Danelius: Ja, smittan har ju spridits och bara några timmar efter att vi hade spelat in så fastställde WHO att det nu är en pandemi och i Sverige börjar vi ju se konsekvenserna av det. Det finns människor som är svårt sjuka. Vi vet att det finns människor som har nära och kära som är svårt sjuka och också som sörjer människor som har avlidit i covid, men för de allra flesta tror jag fortfarande att den stora konsekvensen eller det som man sysselsätter sig mest med är de stora omställningar som har gjorts i samhället där vi uppmanas arbeta hemma, undvika mycket sociala kontakter och där vi ser att saker och ting stänger ned. Resor fungerar inte som tidigare. Vi har inte tillgång till allt som vi är vana att ha tillgång till.

Stefan Sundberg: Det här är ju någonting som… som ingen har varit med om någonsin i modern tid, eller?

Margareta Danelius: Nä, det är det inte och vi är så vana vid att kunna göra allt vi vill och blir väldigt förvånade när inte gymmet är öppet och när resan inte går att göra, när vi inte kan träffa den vi vill och göra exakt det vi vill.

Stefan Sundberg: Mm… *musikdäng*… För några dagar sedan så hade Capio en livechatt på sin hemsida, där vemsomhelst kunde ställa frågor om corona och covid-19 till några av dina läkarkollegor… och det var tydligen flera tusen frågor som kom in och det gör det tydligt hur stort informationsbehovet är i en sådan här situation, så vi ska… vi har en hel drös frågor här nu… som vi ska …

Margareta Danelius: *skratt*

Stefan Sundberg: … beta av. Förhoppningsvis få klarhet i många av de här frågorna och vi börjar med att fråga: Vad verkar folk bäst ha tagit till sig, inom vilka områden verkar behovet av information fortfarande verka vara stort?

Margareta Danelius: Jag tror att det alla har tagit till sig är hur man tvättar händerna, hostar och nyser i armvecket och låter bli att röra vid sitt ansikte. Det tror jag inte någon har missat.

Stefan Sundberg: Nä… och det här kanske är någonting som folk kanske har med sig sedan till framtida år med influensatider och sådär… Om man ska se lite positivt på vad som … vad som händer här nu så kan det vara en sådan följd, eller hur…

Margareta Danelius: Ja, det är säkert så att mycket utav det vi lär oss nu och mycket av det vi är med om kommer vi att ha nytta av framöver.

Stefan Sundberg: Mm…

Margareta Danelius: Det som märktes väldigt tydligt i den öppna chatten och som jag hör väldigt mycket runtomkring är att de frågor som man har handlar väldigt mycket om vad ska just jag göra. Man får mycket information kring statistik och hur det är… och nya studier och så, men vad gäller just mig? Och det är generellt väldigt svårt att tillämpa statistik på sig själv som enskild individ eller på sina nära.

Stefan Sundberg: Du tänker utifrån vad man själv har för omständigheter och vad man eventuellt är för riskgrupp eller känner vad folk har för riskgrupp… är det så du menar?

Margareta Danelius: Ja och där finns det dels ett medicinskt ställningstagande, men sedan kommer ju resten av livet in också. Vad betyder det här för just mig just nu i den situation jag befinner mig och hur värderar jag de riskerna.

Stefan Sundberg: Mm… Men om vi börjar med själva smittan och smittspridningen då… ehum… Just nu när vi spelar in det här avsnittet så testas ju bara de som riskerar att läggas in på sjukhus för sina besvär, riskgrupper och så vidare. Och ingen vet riktigt vilka med förkylningssymtom, hosta och snorighet som har viruset eller inte. Hur länge smittar man egentligen om man har fått covid-19?

Margareta Darelius: Ja, vad vi vet idag så kan man möjligen vara smittsam upp till 48 timmar, alltså upp till två dygn efter att man har haft det sista symtomet. Och det är det också rekommendationerna att vara hemma två dagar efter infektion lutar sig mot.

Stefan Sundberg: Mm… Men när du säger sista symtomet… jag tänker, när man har en förkylning… eller fått influensa och när man fått saker som sätter sig på luftvägarna kan man ju gå och hosta i flera månader efteråt om man har otur. Hur ska man tänka runt det?

Margareta Danelius: Ja, det är jättesvårt och… jag tror att mycket utav att det är så svårt är att sjuk och frisk är inte riktigt en ja- och nej-fråga utan symtom smyger sig på och smyger sig iväg och det är inte helt lätt att säga exakt när sjukdomen börjar och sjukdomen slutar. Det man har ändå observerat med covid-19 är att det verkar för de som får en allvarlig sjukdomsbild verkar vara en ganska avgränsbar period som man är sjuk, men eftersom vi inte provtar och eftersom vi inte kan skilja detta från vanlig förkylning och vanlig influensa så måste vi bete oss likadant kring alla sjukdomar som ger luftvägssymtom och det är därför också sjuktalen är stora vid en smittspridning som går ut på att dels skydda våra äldre och våra riskgrupper och dels göra att sjukvården inte blir överbelastad då måste vi ta det säkra före det osäkra och också vara hemma vid mindre symtom och lite extra länge…

Stefan Sundberg: Mm… Så om man går omkring och har en långvarig hosta, efter att ha fått… eh… covid eller om det bara har varit en vanlig förkylning eller… eller influensa så ska man fortsätta vara hemma tills hostan är borta?

Margareta Danelius: Ja. Det ska man vara.

Stefan Sundberg: Mm… Går det att se i efterhand att någon har haft viruset?

Margareta Danelius: Ja. Det gör det! Det finns blodprover som mäter immunitet, alltså att man har utvecklat antikroppar och det gör man bara när man har varit utsatt för viruset. Så den typen av tester finns och kommer att finnas. Man vet inte riktigt hur man ska använda dem. Man måste veta i vilket tidsspann som de ska tolkas och när det är bra att ta dem, men i efterhand kommer vi kunna ta reda på vem som har haft covid eller inte…

Stefan Sundberg: Mm…

Margareta Danelius: Det som gör att corona och covid är allvarliga just nu är att ingen av oss har immunitet så väldigt många blir sjuka samtidigt. Det är inte så att det är så många som blir allvarligt sjuka och det gör ju att om den återkommer är vi inte i samma situation för då har några en starkare immunitet, några har inte alls insjuknat tidigare så då blir så att säga det naturliga förloppet utav sjukdomen i befolkningen helt annorlunda. Men det som gör att det är allvarligt just nu är att det finns noll immunitet och så kommer den här helt nya smittan.

Stefan Sundberg: Mm… Så du menar att immunitet kan sitta i olika länge för olika personer helt enkelt?

Margareta Danelius: Ja, det kan den göra och det kan också vara så att den… ja, varierar lite. Man tror kanske att man har upptäckt att… eller noterat att barn drabbas mindre av smitta än vuxna. Det finns olika teorier kring varför det, men en utav dem är att immunitet mot en del förkylningsvirus skulle så att säga ge lite immunitet mot corona och att barn som har väldigt mycket olika förkylningar, särskilt små barn då faktiskt delvis skulle ha en immunitet…

Stefan Sundberg: Ah! Jag förstår!

Margareta Danelius: Det här är väldigt, väldigt tidiga studier så jag ska inte säga att det är så, men det skulle kunna vara så.

Stefan Sundberg: Mm… Men det… Vi pratade lite om det i förra avsnittet, just det här om att barn inte blir lika drabbade, men… den teorin håller man fortfarande fast vid?

Margareta Danelius: Den teorin håller man fortfarande fast vid, men det finns andra förklaringar och en annan tänkbar förklaring är att barnen inte har varit lika utsatta för smitta. Att den nya smittan har så att säga spridits kanske på arbetsplatser eller på… på platser där det inte är särskilt mycket barn och en tredje teori är att det är där coronaviruset går in i våra celler. Den delen utav cellen är omogen hos barn och på det sättet inte lika lätt för viruset att ta sig in i.

Stefan Sundberg: För är det så med vanliga eller tidigare former av influensor också att barn blir mer sällan sjuka i dem också?

Margareta Danelius: Nej det är det inte utan de vanliga influensor blir barn lika sjuka i.

*musikdänga*

Stefan Sundberg: Men om vi går över till alla vi som såhär långt känner oss friska då. Hur ska vi tänka om man till exempel har en familjemedlem som verkar ha drabbats av coronaviruset. Hur… Hur gör vi övriga i familjen då, går det att undvika så att säga så att… *skratt*… inte alla andra åker på det, eller… Är det kört då inom familjen, eller hur ska vi…

Margareta Darelius: Nej. Det är det inte och inte även vid en vanlig influensa vet vi ju att det inte alltid hela familjen blir sjuk. Man har förstås större risk när man har en familjemedlem, men vi minskar risken även inom familjen med de här tjatiga… *skratt*… reglerna nu om handhygien, hosta och nysa i armvecket. Inte röra vid ansiktet. Sedan kan man ju, beroende på när man insjuknade, så kan det ju vara så att man väljer att dela på sig om man har den möjligheten eller inte har varit tillsammans när man insjuknade…

Stefan Sundberg: Mm…

Margareta Danelius: Men de här ställningstagandena är ju… de måste vara individuella utifrån ens egen situation…

Stefan Sundberg: Mm…

Margareta Danelius: … Och då ska vi igen komma ihåg att de flesta som blir smittade blir inte så sjuka. Så när jag överväger konsekvensen för mig själv så måste jag ju fundera på vad innebär… Är jag en riskgrupp, kommer jag… finns det risk för att jag blir väldigt sjuk? Vad kommer det att innebära för mig och mitt liv om jag behöver vara 14 dagar hemma? Men framför allt är det viktiga; vilken risk kommer jag att utgöra för andra? Om jag lever tillsammans med någon som är en riskgrupp så behöver jag vara ännu mera försiktig…

Stefan Sundberg: Mm…

Margareta Danelius: … Om jag arbetar i sjukvården har jag ett ännu större ansvar än alla andra att hålla mig frisk.

Stefan Sundberg: För det pratade vi också om i förra avsnittet, just att… Det viktiga var egentligen inte att skydda sig själv utan skydda andra och det är fortfarande lite så man tänker?

Margareta Danelius: Ja, så är det.

Stefan Sundberg: Men du, jag måste koppla tillbaka till när vi pratade om barn. För jag har själv två barn…

Margareta Danelius: Mm…

Stefan Sundberg: Eh… och du pratade om att de inte blir lika drabbade som vuxna av coronaviruset, men smittar de ändå lika mycket som en vuxen om de har det, har det i sig så att säga?

Margareta Danelius: Studier hittills visar att man inte är smittsam om man inte har symtom. Så bakar man ihop de två så skulle det innebära att barn inte är lika smittsamma. Men… det känns nästan lite tjatigt att svaret på varje fråga… *skratt*… är att vi vet inte riktigt… än.

Stefan Sundberg: Nej, och det är så det är…

Margareta Danelius: Det är så det är och det är ju det som också ger en sådan stor oro kring det här. Kunde vi ge väldigt raka svar om hur det är då kan vi hantera ganska mycket hot och oro, men en oro i kombinationen med att ingen riktigt kan säga hur det är den… den blir jobbig för oss.

Stefan Sundberg: Det är därför vi uppdaterar de här poddavsnitten…

Margareta Danelius: Precis!

Stefan Sundberg: … regelbundet *skratt*

Margareta Danelius: och därför informationsbehovet är så stort.

Stefan Sundberg: Ja, precis! Men ska man barnvakta sina snuviga barnbarn till exempel i det här läget.

Margareta Danelius: Ja, vi fick en specifik fråga i chatten från en kvinna som var 65 år med högt blodtryck. Det var kris på jobbet för barnet som undrade då kan du vakta det snuviga barnbarnet. Det är den typen utav frågor som vi får väldigt mycket och då får man ju göra det här enskilda ställningstagandet… Den här personen som beskriver sig själv, verkade inte tillhöra någon tydlig riskgrupp, men vem lever han eller hon tillsammans med, vilka skulle han eller hon kunna smitta? Hur stor är den här krisen på jobbet? *skratt* Hur stor är risken att just det här barnet har coronasmittan när vi nu vet att barn generellt sett får det mindre… och jag tänker att när man börjar trassla in sig i de här resonemangen där det ju inte kommer att gå att hitta någonting rätt eller fel så tycker jag att man ska börja tänka, skulle man kunna ställa någon annan fråga eller finns svaret någon helt annanstans… och jag tänker att i ett sådant fall skulle jag fundera på kan man göra någonting annat. Kan man träffas utomhus? Kan farmor ta, eller farfar ta en långpromenad med barnbarnet utomhus medan föräldern röjer det allra viktigaste på jobbet? Det kanske finns mellanting och andra lösningar som är betydligt säkrare.

Stefan Sundberg: Mm… Det gäller att vara nytänkande och lite flexibel just nu…

Margareta Danelius: Ja… och det ser vi ju… att det kommer mycket nya lösningar på allt möjligt just nu som… vad säger man... Nöden är uppfinningarnas moder?

Stefan Sundberg: Ja… och som sagt det kanske också är uppfinningar som man tar med sig sedan…

Margareta Danelius: Så kan det vara…

Stefan Sundberg: … vidare framåt. Om man ska gå in på positiva effekter av… av situationen vi har de få positiva som vi ändå… Det som jag märker… Jag har nog aldrig pratat med min mamma så mycket och pappa… *skratt*

Margareta Danelius: *skrattar och hummar medhållande*

Stefan Sundberg: … som jag gör just nu i telefon. De bor i Göteborg och vi i Stockholm… och det… Så det kanske också är någonting som… som ger en positiv effekt att man börjar höra av sig mer…

Margareta Danelius: Ja…

Stefan Sundberg: … sinsemellan.

Margareta Danelius: Ja, vi bryr oss mycket om varandra och när vi just börjar tänka frågan på borde jag åka dit och hälsa på kanske vi tänker att det är bättre att vi hörs dagligen.

Stefan Sundberg: Mm…

Margareta Danelius: Och det kan ju också vara… om vi tänker på våra 70+:are att just hitta de här kanalerna. Det kan vara så hos den äldre delen av befolkningen att man inte är van vid att ha gruppsamtal per telefon medan vi med våra telefoner kan… vet hur man bjuder in flera av syskonen eller flera av barnbarnen eller något sådant där…

Stefan Sundberg: Mm…

Margareta Danelius: … och där kan vi hitta nya vägar.

Stefan Sundberg: Exakt. Så gör vi också. Det är mycket videosamtal med barnbarnen och så…

Margareta Danelius: Ja…

Stefan Sundberg: När man pratar om det här då med avstånd. Om man nu verkligen behöver gå ut eller de som behöver gå till jobbet… eller om man behöver gå och handla och så vidare. Om jag då går ut på stan eller handlar i affären är det bra om jag håller mig en meter bort från de jag möter eller är det en överdrift?

Margareta Danelius: Det är ju också det att risken är inte att man antingen blir smittad eller inte blir smittad utan… det är ju grader där och det är ju klart att om man håller lite avstånd är det mindre risk, men det är ju fortfarande så att allt talar för att smittsamheten handlar om när man har symtom så vi behöver ju inte vara livrädda för att vistas på en meter avstånd från symtomfria människor och där tänker jag igen att… Det är lätt att tänka väldigt mycket på vad man själv är utsatt för, men vi kanske ska tänka ännu mer på vad vi utsätter andra människor för så att när vi hostar och nyser att vi inte går till affären då…

Stefan Sundberg: Mm…

Margareta Danelius: … och då kan andra göra det med större säkerhet.

Stefan Sundberg: Men hur är det med kollektivtrafiken och bussar… och spårvagnar och såhär… Behöver man undvika det om man kan?

Margareta Danelius: Man har gjort stora analyser på det och inte kunnat identifiera det som något särskilt område som man absolut ska undvika utan det är jämförbart med andra typer utav ställen där många människor samlas och där har ju Folkhälsomyndigheten dragit upp riktlinjer för vilka mängder utav människor som får samlas och inte får samlas. Sedan underlättas ju den frågan av att den är förstås kopplad till att arbetsgivare rekommenderas att låta sina medarbetare arbeta hemma i den mån de kan göra sitt arbete likaväl och det gör ju att också mycket utav kollektivtrafiken är mindre befolkad nu än den brukar vara.

Stefan Sundberg: Mm… Men om man går vidare just när det gäller resande och sådär. Det pratas ju mycket huruvida man bör resa inom Sverige eller ej…

Margareta Danelius: Mm…

Stefan Sundberg: Hur lyder rekommendationerna där just nu i dagsläget?

Margareta Danelius: Just nu idag lyder rekommendationen att man ska undvika resande i synnerhet till och från storstäderna eftersom det är där som smittspridningen än så länge är störst och det är ju lite jämförbart med det som var rekommendationen när vi satt här senast att man skulle undvika utlandsresor till smittdrabbade områden. Nu har det bara kommit in i ett annat perspektiv till Sverige.

Stefan Sundberg: Mm… Just nu när vi spelar in det här programmet så ligger ju påsklovet inte jättelångt bort…

Margareta Danelius: Mm…

Stefan Sundberg: … och då har det varit många… Det har varit mycket prat om det och många som ska åka på skidsemester och inte… hur… hur tänker du runt det?

Margareta Danelius: Jag tänker att man får vänta med många beslut till sista stund. För det kommer uppdaterade rekommendationer och så som vi vet idag så ska vi ju undvika det resandet som vi inte behöver göra och där får väl var och en också gå hem och fundera igen… Fundera på sin egen situation, men också fundera på vilket ansvar tar jag för att minska risken för de som skulle kunna bli allvarligt sjuka.

*musikslinga*

Stefan Sundberg: Förra gången vi satt och pratade då handlade det också mycket om riskgrupper och då var ju… Då var det lungsjuka, det var diabetiker och det var hjärtsjuka vi pratade om. Är det fortfarande dessa som man definierar idag som riskgrupper eller har det ändrats?

Margareta Danelius: Nej det är de som man vet och vet mest om. Sedan har man ju hunnit lite längre i att observera och titta på andra riskgrupper och man uttalar sig lite luddigare kring människor med nedsatt immunförsvar att man då ska diskutera med sin läkare utifrån sin egen situation. Människor med cancer och rökare och människor med högt blodtryck har lyfts upp lite som att man nog kan se att de drabbas hårdare än andra.

Stefan Sundberg: Mm… Och sedan är det ju då äldre en riskgrupp.

Margareta Danelius: Äldre är ju då den stora riskgruppen 70 plus.

Stefan Sundberg: Ja… Men hur funkar det om man är 70 plus och är kärnfrisk. Man har ingen underliggande sjukdom eller tillhör riskgrupp just när det gäller de här grupperna vi pratade om precis, men är man fortfarande i större fara så att säga än yngre personer?

Margareta Danelius: Ja, man är i något större fara än en yngre helt frisk person. Men statistik är ju lurigt för man jämför stora grupper och det är alltid svårt att tillämpa för individen. Men om man så att säga har alla andra faktorer lika så har man större risk för allvarlig sjukdom om man är 70 plus än om man är 70 minus.

Stefan Sundberg: Vad är det då som gör att man har… har en större risk att bli sjukare om man är frisk för övrigt? Vad är det i själva ålderdomen som gör att man är en större riskgrupp?

Margareta Danelius: Det är en generell risk i ålderdomen att man är mera känslig för infektioner och sjukdomar överhuvudtaget. Det gäller ju den vanliga säsongsinfluensan och faktiskt också vanliga förkylningar.

Stefan Sundberg: Men om man är inne i en sådan där riskgrupp och har hjärtproblem eller astmaproblem eller KOL eller diabetes. Det har man ju i olika grad. Jag är ju själv astmatiker och här har vi också fått många av lyssnarfrågorna, chattfrågorna här som just frågar om till exempel då räknas astma som en lungsjukdom eller om man till exempel brukar få kraftiga luftvägsbesvär vid förkylning, är det också klassat som en lungsjukdom.

Margareta Danelius: Det man har sett vid studier och observationer hittills det är de som har en kronisk, en svår kronisk, lungsjukdom. Alltså inte astma eller allergi eller lättare luftvägssjukdomar.

Stefan Sundberg: Mm… Hur är det med diabetes. Det finns ju olika varianter av diabetes, det finns liksom diabetes 1 och 2, hur… hur tänker man där?

Margareta Danelius: Jag tror att de studier som har visat hittills har man tittat på diabetes generellt som en riskfaktor och ser att det är så… men jag har inte sett några som har gett djupare analyser av exakt vilka grupper och exakt vilka markörer skulle man kunna ha i diabetes för att säga när det är mer eller mindre farligt. Men allmänt sett är det väl så att ju sjukare man är desto större risk är det när man får en sjukdom till.

Stefan Sundberg: Mm… Och man får göra det man kan då som du var inne på lite tidigare; sluta röka…

Margareta Danelius: Ja…

Stefan Sundberg: … Ta din astmamedicin ordentligt och så vidare…

Margareta Danelius: Ja… Och det är många utav patienterna som söker oss nu som själva tar det ansvaret och hör av sig. Till exempel att jag brukar få ökade astmabesvär när jag blir sjuk, jag skulle vilja ha nya recept på mina mediciner så att jag vet att jag kan sätta in min ökade behandling som jag brukar ta vid förkylning snabbt om jag skulle bli dålig och det gäller ju väldigt många andra sjukdomar också… att det kan vara ett bra tillfälle att optimera sin medicinering. Har man perioder där man annars slarvar lite kanske man ska slarva lite mindre just nu.

Stefan Sundberg: Ja… Och som vi pratade innan vi gick in i studion här. Vi har ju en pollensäsong *hummande medhåll* som ligger framför oss också… som…

Margareta Danelius: Ja…

Stefan Sundberg: Som gör att många blir snoriga, hostiga och…

Margareta Danelius: Ja… och där är det väl bra att vara förberedd. Att se till att man har den medicinering som man brukar få. Kanske tänka till också. Jag tror att de flesta som är pollenallergiska själva är ganska vana vid att skilja sin pollenallergi från infektioner. För den som insjuknar första gången kan det vara svårt och då skulle jag förstås rekommendera att man tar kontakt med sjukvården. Kanske till en början via telefonsamtal eller en chatt, men har man en känd pollenallergi och känner igen den då är det klokt att använda den medicinering som man brukar ha effekt av.

Stefan Sundberg: Precis. Jag har en fråga till här som vi har fått i chatten. Om man har ett inplanerat läkarbesök på vårdcentralen de kommande veckorna ska man avboka sin tid då?

Margareta Danelius: Vårdcentralen, eller om det är en specialistmottagning, hör ju av sig och berättar om det är någonting som behöver avbokas. För det kan ju vara så att den här enheten finns med i den här omställningen där man behöver skicka personal till annan sjukvård eller där man faktiskt har mycket sjuk personal. Så har man inte hört någonting annat så ska man genomföra sitt besök, men många kommer att bli uppringda eller kontaktade kring att… med ett erbjudande att man istället får genomföra besöket per telefon, per chatt eller per video och man kan ju själv också om man har sådana önskemål kontakta sin vårdcentral för att höra om det är möjligt. Det kan vara så att man av andra skäl än ens egna till exempel om de man har i närheten av sig vill vara extra försiktiga och då kan man diskutera med sin vårdgivare om kanske hela eller delar av besöket går att göra på ett annat sätt.

Stefan Sundberg: Mm…

Margareta Danelius: Men det är viktigt att man inte själv avstår från all sjukvård. Man måste ju överväga konsekvensen av att låta bli med besöket också.

Stefan Sundberg: Men jag tänker då om man har ett läkarbesök inplanerat som kanske egentligen är en liten bagatell om du förstår vad jag menar… Det kanske inte är en sådan jätte big deal om man tänker jag vill ändå kolla den där lilla… jag vill veta varför det kliar på armbågen… Ska man… Kan man som privatperson tänka lite så att man kanske ska avboka sådant som inte är superduperakut.

Margareta Danelius: Jag tänker att de flesta… om man har bokat en tid så har man ändå en oro och behöver hjälp, men då skulle min rekommendation vara att börja med ett chattbesök om vårdcentralen erbjuder det. I det besöket kan man då tillsammans med en sköterska eller läkare eller någon annan profession avgöra om det här är bråttom. Det kan vara så att det går att lösa vid det digitala besöket, men det kan vara så att det inte gör det, men att man då får veta att ja, men de här är absolut ingen fara att vänta flera månader med och då känns det väldigt mycket skönare att vänta.

Stefan Sundberg: Mm… Vi har fått en fråga på chatten också det här med rökning då. Vi pratade om vikten av att sluta röka i det här läget. Men hjälper det då eller är det försent att sluta röka nu när viruset ändå är här.

Margareta Danelius: Ja, man kan se att rökare har risk att få en allvarligare sjukdom, men det kan också vara så att rökare har en större risk att få en kronisk lungsjukdom och att det är den kroniska lungsjukdomen som ger ökad risk för en allvarlig covid-sjukdom. Så de här statistiska sambanden kan vara lite luriga.

Stefan Sundberg: Mm…

Margareta Danelius: Men vi vet generellt att rökning ger en ökad risk för svåra infektioner av alla sorter. Inte bara covid. Och vi vet att rökning ger en massa andra konsekvenser som inte är bra. Så att sluta röka är generellt ett bra råd…

Stefan Sundberg: Det är alltid att rekommendera. *skratt*

Margareta Danelius: Det är alltid att rekommendera *skratt*… och det finns vetenskapliga data som visar att redan efter 8 timmar kan man mäta en positiv effekt av att ha slutat röka.

Stefan Sundberg: Oj! Där kan man snacka om snabb effekt! *skratt*

Margareta Danelius: Ja man kan visa för… efter 8 timmars… så för varje cigarett som du INTE tar så förlänger du din förväntade livslängd med 5 minuter…

Stefan Sundberg: Uhum…

Margareta Danelius: Det är ganska fint ja…

Stefan Sundberg: Eller hur!

Margareta Danelius: Ja…

Stefan Sundberg: Så sluta röka folks!

Margareta Danelius: Mm…

*musikslänga*

 

Stefan Sundberg: Men du, när vi pratar riskgrupper hur är det till exempel med högt eller lågt blodtryck, om man äter blodförtunnande medicin… och den typen av…

Margareta Danelius: Ja, högt blodtryck finns det data på nu att… att där kan man se lite allvarligare sjukdom. Inte jättestor skillnad mot de som inte har högt blodtryck, men de studierna har man å andra sidan inte delat upp åldersgrupperna. Så det skulle kunna gömma sig i att det faktiskt finns flera som är 70+ som har högt blodtryck än som är 70- och att det inte är det höga blodtrycket i sig utan faktiskt åldern som visar sig i de här observationerna också.

Stefan Sundberg: Mm… Det är mycket snack om vad som händer inom sjukvården…

Margareta Danelius: Mm…

Stefan Sundberg: … Nu när fler och fler blir sjuka. Vill du berätta lite om vad som händer i sjukhusvården just nu. Vad är statusen?

Margareta Danelius: Ja, smittspridningen är just nu koncentrerat till några regioner och i många delar utav landet håller man fortfarande på med att försöka hålla smittan utanför sjukvården och att minska smittspridningen generellt i samhället. Men i de regioner där smittan har börjat sprida sig så ser vi att sjukvården behöver ägna väldigt mycket resurser åt att ta hand om de svårt sjuka människorna och där görs det nu prioriteringar eller omställningar så att den typen utav sjukvård som det inte är något bråttom med börjar man stänga ned för att samla resurser, både lokaler, medarbetare och utrustning till där den behövs som bäst.

Stefan Sundberg: Mm… Kan det här drabba annan form av sjukdom. Jag tänker som sådana som väntar på operationer eller cancerbehandlingar eller den typen av… av sjukdomar eller diagnoser som inte egentligen har med covid att göra?

Margareta Danelius: Det är de prioriteringar som man behöver börja göra och just nu är vi i läget att det fortfarande går att styra om på ett säkert sätt där de som får vänta är de där det inte är stora konsekvenser av att man får vänta. Sedan gör man väldigt mycket omställningar i sjukvården till andra kanaler, precis som det du säger att vi uppfinner med våra äldre andra typer av samtal och sjukvården har ju väldigt, väldigt snabbt börjat ställa om till digitala vårdformer.

Stefan Sundberg: Mm…

Margareta Danelius: Det som länge varit väldigt under lupp och en ganska negativ debatt kring nätläkare är plötsligt mycket mera intressant och ges också på ett annat sätt för det är så att säga inte en annan… Det är inte en… en speciell nätläkare. Konstigt ord. Som hjälper en utan det är kanske din vanliga husläkare, sköterskan på min vårdcentral, min ordinarie doktor som jag känner, men man har öppnat det via en chatt, via videobesök eller via vanlig hederlig gammal telefon.

Stefan Sundberg: Mm… Och det har fått ett rejält uppsving.

Margareta Danelius: Ett rejält uppsving och ibland är det så att en del vårdbesök där man faktiskt inte skulle ha gjort någon fysisk undersökning kan göras precis lika bra på det här sättet. Ibland är det så att man får dela upp besöket och att vissa saker kan vi göra nu som kanske gör att man fördröjer behovet av vård några månader och sedan får man göra den fysiska delen, den fysiska undersökningen, skjuta upp det lite på framtiden.

Stefan Sundberg: Mm… Men skulle du rekommendera. Om man nu inte har så jätte, jättesvåra besvär att man faktiskt gör en… ett digitalt besök i första hand?

Margareta Danelius: Ja, i allra första hand om man inte har svåra besök behöver man inte söka sjukvård alls. Om man känner sig lugn med detta och det finns ju, precis som att informationsbehovet är enormt så är ju informationsutbudet också enormt, vilket i sig kan vara lite förvirrande. Men på 1177, på våra hemsidor finns det mycket bra information som man kan börja med, men annars om man behöver kontakt med sjukvården så skulle jag absolut rekommendera börja med ett digitalt besök.

Stefan Sundberg: Men om vi då tänker att man har råkat på en mycket värre variant av covid, man mår verkligen dåligt. Det sätter sig på lungorna och man blir väldigt, väldigt dålig och söker sig till sjukhus. Vad är rutinen där, vad händer när man kommer dit?

Margareta Danelius: Ja, om man kommer till ett akutsjukhus med svåra symtom så kommer man i allmänhet att mötas av en… Jag tror att man kallar det på de flesta ställen för en luftvägssluss, det vill säga på akutmottagningen har man två spår. Dels det vanliga. Har man brutit benet eller har en hjärtinfarkt så blir man omhändertagen precis som vanligt…

Stefan Sundberg: Mm…

Margareta Danelius: … men alla med luftvägssymtom, oavsett orsaken till dem, även om man vet att man har astma normalt och tror att det är det man kommer in för. Har man luftvägssymtom så kommer man att tas emot utav samma personal som annars tar emot inomhus, men ofta i ett tält utanför.

Stefan Sundberg: Jaha… okej.

Margareta Danelius: För en första bedömning om det finns misstanke om coronasmitta och det är för att dela upp inne på sjukhuset så att man inte blandar misstänkt smittade med andra och tar då omhand de med luftvägssymtom och misstänkt smitta på ett särskilt sätt med skyddsutrustning, med provtagning. För när man… När man väl är inne i sjukhuset så är det ju viktigt med den här provtagningen. Den ger svar. Det finns lite olika typer av test, men åtminstone inom 1 – 2 dygn har man svaret. Ibland väldigt mycket snabbare och efter det görs det då en ny bedömning om man behöver vara kvar i isolering och om vårdpersonalen behöver använda skyddsutrustning eller om man kan frikännas och vårdas på annat sätt.

Stefan Sundberg: Medan man väntar på det här resultatet då ligger man kvar i det här tältet, så att säga?

Margareta Danelius: Nej.

Stefan Sundberg: Näe?

Margareta Danelius: Tältet är bara för att värdera vilken del utav sjukhuset man ska in till sedan. Sedan kommer man in på en avdelning som är gjort just för att hantera smittan med rum där man isoleras från andra människor så att man, om man har smittan, inte för den vidare…

Stefan Sundberg: Mm…

Margareta Danelius: … och där man också kan få den vård man behöver oavsett om man är smittad eller inte. Man ska ju förstås ha samma vård som vanligt även i väntan på ett provsvar.

Stefan Sundberg: Mm… Men om man då får provsvaret att det är positivt och man har väldigt, väldigt kraftiga problem, om man behöver intensivvårdas. Vad innebär det då att man får intensivvård?

Margareta Danelius: Ja, intensivvård är de allra svårast sjuka. Där man behöver väldigt mycket insatser av olika slag och där det också finns beredskap för till och med respiratorvård om andningen blir så påverkad att man inte klarar den själv.

*musikslänga*

Stefan Sundberg: Jag har en lyssnarfråga till här från chatten. Om man får covid-19 som i sin tur orsakar lunginflammation. Kan då lunginflammationen behandlas i vanlig ordning med antibiotika?

Margareta Danelius: Covid-19 eller coronaviruset kan ge en lunginflammation i sig, det vill säga att viruset kryper ned till de nedre delen av lungorna, lungblåsorna, och orsakar en lunginflammation där och den är ju fortfarande orsakad av viruset och antibiotika hjälper inte mot något virus. Däremot när man väl börjat få skador på nedre delen av lungorna så kan man få en sekundärinfektion av bakterier, alltså det sätter sig bakterier i det redan sjuka området och den följdsjukdomen kan och ska behandlas med antibiotika.

Stefan Sundberg: Mm… Men om vi går in på mat. Smittar covid via mat?

Margareta Danelius: Inte vad man vet och det finns ingenting som tyder på att det skulle smitta via mat eller via vatten. Det är via luftvägarna, alltså inte via mun.

Stefan Sundberg: Så att… om man vill… alltså stödköpa en lunch på sin lokala restaurang så det… är ingen fara?

Margareta Danelius: Nej. Det är ingen fara.

Stefan Sundberg: Jag… jag tänker på coronaviruset. Hur… hur tänker man… eller vet man hur känsligt det är för temperaturer? För jag hör på vissa ställen att nu när våren kommer och det blir varmare… Det gillar inte riktigt coronaviruset, men samtidigt om man ser i länder där det är… som är mest angripna… eller som har drabbats hårdast. Det är ju till exempel Spanien och Italien, där det ÄR varmt.

Margareta Danelius: *hummar medhållande*… Ja, där pågår också studier där man tittar. För det har funnits teorier om att viruset skulle vara känsligt för värme, det vill säga inte sprida sig lika bra i värme. Vi vet ju från… Om vi då tittar på förkylningsvirus och influensavirus så vet vi ju att den här säsongen i Sverige går över när våren kommer och det blir varmare. Om det beror på att virusen inte trivs eller att det är så att vårt smittmönster ändrar sig genom att vi just är mera ute och mindre trångt i lokaler. Det vet man inte riktigt. Men… Det återstår att se när det gäller coronaviruset. Vi ser ju att det finns i varmare länder i Sydeuropa, men det som börjar nu är att vi ser en smittspridning även i Afrika. Där är det varmt och där får man verkligen på alla sätt hoppas att teorin att viruset inte sprider sig lika mycket i värme håller.

Stefan Sundberg: Mm… Men om man bara spekulerar högt som lekman, som inte alls jobbar inom sjukvården. Jag menar, kroppstemperaturen är ju ändå 36 – 37 grader. Det är ju ganska mycket och den klarar sig…

Margareta Danelius: *hummar medhållande*

Stefan Sundberg: … Viruset klarar sig uppenbarligen i en människokropp.

Margareta Danelius: Ja…

Stefan Sundberg: Så det är upp till den temperaturen måste den ju ändå kunna leva, eller…?

Margareta Danelius: Det gör den, men viruset… virusets natur är att den behöver celler, människoceller eller andra celler för att överleva en längre tid. Den använder våra cellers produktionsapparat för att överleva och våra celler blir som en liten virusfabrik när viruset hoppat i där…

Stefan Sundberg: Mm…

Margareta Danelius: Så de här funderingarna på om det överlever i värme eller inte det handlar om hur överlever viruset när det inte har sin lilla virusfabrik?

Stefan Sundberg: Ah! … Jag förstår…

Margareta Danelius: Hur länge kan det leva utanför kroppen? Så det är ingen motsägelse att det trivs i 37 grader, men att det faktiskt skulle kunna vara känsligt för värme utanför kroppen.

Stefan Sundberg: Ja, jag förstår. Det är mycket göttigare levnadsvillkor inne i kroppen…

Margareta Danelius: Ja, precis.

Stefan Sundberg: för viruset…

Margareta Danelius: Det är där viruset vill vara.

Stefan Sundberg: Ja just det, jamen då förstår jag

Margareta Danelius: Vi pratade väl om det sist att viruset… *Stefan skrattar*… anpassar sig och hittar vägar in i oss medan vi, med våra immunförsvar hittar vägar att bli av med viruset.

Stefan Sundberg: Mm… Precis.

Margareta Danelius: Det är en hård kamp.

Stefan Sundberg: Det är det verkligen.

*musikdänga*

Stefan Sundberg: Ja, Margareta Danelius, chefläkare på Capio Sverige. Tack för att du kom hit åter en gång och uppdaterade oss läget över coronaviruset, covid, och det blir väl kanske läge för ytterligare uppdateringar framöver. Det vet man inte.

Margareta Danelius: Nej, vi får se…

Stefan Sundberg: … Och till dig som lyssnar; aktuell information och svar på vanliga myter och frågor om corona hittar du på capio.se/corona. Stefan Sundberg heter jag. Tack för att du lyssnat. Hej då.

*avslutande signaturmelodi*

*fågelkvitter*

Kvinnlig röst: Det här var en produktion ifrån Poddagency.

*fågelkvitter*

Lyssna på avsnittet