Poddmottagningen – 14. Pollenallergi

Här kan du ta del av Poddmottagningens avsnitt om pollenallergi i textform.

*Signaturmelodi*

Intervjuare: När vi spelar in det här avsnittet så är det den 21 april och nu känns det som att våren har kommit på allvar. Med den kommer ju också pollensäsongen. Så i det här avsnittet kommer vi fördjupa oss lite mer i pollen, vad är det man är allergisk mot och varför, vad händer i kroppen? Men kanske framför allt, vad kan man själv göra åt det? Både husmorsknep, men även medicinskt. Och med oss i dagens avsnitt har vi specialist i allmänmedicin, medicinsk rådgivare och expert på allergi inom Capio. Välkommen, Peter Odebäck.

Peter Odebäck: Tack så mycket!

Intervjuare: Nu känns det som att pollensäsongen verkar sätta fart på allvar, stämmer det?

Peter Odebäck: Ja, men visst gör det det. För det hänger helt och hållet ihop med vädret och nu idag har vi ju en riktig skön vårdag och då är det ju så här enkelt att när det är soligt och varmt, då börjar det bli ordentligt med växtlighet och om ett litet tag så börjar det bildas pollenkorn som kan virvla runt i luften och det är det vi känner av. Många funderar på, kan man verkligen känna av pollen redan i januari och februari ibland? Och det kan man, därför att det är inte bara så att t ex björkarna i mitt eget bostadsområde, utan det är så att det ibland så kan sådana här meteorologiska saker som att det är vissa lufttryck som gör att det för med sig pollen ända nerifrån Polen och ifrån andra länder där blomningen är tidigare.

Intervjuare: Aha, så det är inte bara Sveriges pollen och blomning utan det är även…

Peter Odebäck: Nej, utan det kan färdas långa långa sträckor och det beror helt och hållet på vad det är för väderbild, men det är en orsak. En annan orsak är ju så här att vi brukar ju ofta tänka på björken som det första som man reagerar på och det är det vanligaste pollen som vi är allergiska mot i Sverige, men även alen är det många som reagerar på och den börjar några månader tidigare. Sedan kommer gräs på sommaren och så kommer det här ogräset som heter gråbo, det kommer sådär i juli, augusti och september och det här gör att bara vi vet när man har besvär så kan man ganska bra pricka in vad man är allergisk emot.

Intervjuare: Just det. Om vi går in lite mer specifikt på vad man kan vara allergisk mot och du nämnde ju al och björk och gräs och vad hette den sista grässorten?

Peter Odebäck: Det heter gråbo.

Intervjuare: Gråbo.

Peter Odebäck: Det är en ört som de flesta av oss inte vet hur den ser ut, men är jättevanlig i dikeskanten.

Intervjuare: Aha, och hur ser det ut liksom procentuellt? Vilken är man oftast allergisk mot?

Peter Odebäck: I Sverige är det vanligast med björk och gräs, men det är ju lite olika säsong så att det är därför det skiljer sig lite grann. Det tydliga för björken det är att den börjar ju på vårkanten, oftast så här i början av april, är som mest pollen i maj och framåt midsommar är det över. Gräset däremot, det börjar en månad senare och har sitt mesta omkring midsommar och juli och man kan säga att över höskörden och framåt augusti så är det inte så mycket pollen från gräset. Men gråbo slutligen, som är den här örten, den blommar framför allt juli och augusti och är det riktigt varma höstar så kan det fortsätta i september och oktober också.

Intervjuare: Aha. Det kan verkligen vara en lång pollenallergisäsong.

Peter Odebäck: Om man har otur och att vara allergisk mot flera olika utav de här sakerna, då kan det bli en väldigt lång säsong, men oftast är det bara en utav sorterna som brukar vara riktigt besvärlig.

Intervjuare: Okej. Hur brukar det se ut, är det oftast en man är allergisk mot eller brukar det vara flera?

Peter Odebäck: Nej, det vanligaste är att man mest allergisk mot någon av de här, men sedan är det ju så att många känner ju igen att är man allergisk t ex mot björk så kan man plötsligt börja känna av symtom i andra sammanhang som när man äter äpplen t ex, nötter ibland och stenfrukter som persika etc och det beror på att kroppen uppfattar själva äpplet som väldigt likt pollenkornet i björk så att kroppen tror att man käkar björk helt enkelt.

Intervjuare: Aha.

Peter Odebäck: Och det gör att man kan då få väldigt mycket besvär av råa äpplen, men det är ett gammalt gott tips att om man värmer äpplet kanske 15 sekunder i en micro, eller äter äpplemos eller så, så går det utmärkt.

Intervjuare: Aha, så det händer någonting när äpplet blir varmt?

Peter Odebäck: Ja, så många utav de här sakerna som det korsreagerar emot, de är värmekänsliga och då kan det löna sig med att tillaga maten, eller bara att värma upp det. Undantaget är nötterna, för där är det väldigt hög temperatur som krävs, det märker man ingen skillnad av.

Intervjuare: Jaha, ja du ser.

Peter Odebäck: Det som är symtom på korsreaktioner, det är inte att man i första hand får riktigt samma symtom som det man har av pollen för där är det luftvägarna, framför allt näsan man har besvär av, men vid korsreaktioner av födoämnen då känner man av det i munnen och svalget. Man kan känna klåda, strävhetskänsla och i läpparna och ibland ögon och näsa också. Men det här gör ju att många blir väldigt rädda och tror att oj, nu är jag allergisk mot maten, nu kan jag svullna igen, eftersom jag får symtom i mun och svalg. Men det händer inte, utan det här är bara att reaktionen sker där och egentligen talar det bara om att du är allergisk mot björk. Så jag brukar säga att kombinationen av att du reagerar på t ex ett äpple och har besvär under våren, då har du nästan en 100-procentig diagnos på björkallergi. Mycket bättre diagnostik än att ta prover.

*Intervjuaren skrattar*

Peter Odebäck: Prover är inte riktigt lika säkra som att veta hur det här hänger ihop.

Intervjuare: Det där är ju intressant, att…

Peter Odebäck: Ja, visst är det?

*Intervjuaren skrattar*

Intervjuare: Ja, att provsvaren inte är så säkra som det som faktiskt händer.

Peter Odebäck: Det är nog så att de flesta prover vi tar inom sjukvården så är det inte ja eller nej, nolla, etta, rätt eller fel, utan det är en glidande skala och sedan måste man sätta det i sitt sammanhang med de symtom man har och veta lite hur saker och ting fungerar för att kunna göra en vettig bedömning. Och det finns inget 100-procentigt rätt eller fel, utan det är hjälpmedel.

*Melodi*

Intervjuare: Om vi då går in på symtom vid pollenallergier, ser de likadana ut?

Peter Odebäck: Ja, egentligen gör de det för att pollen är så pass stora så att de är med i luften som vi andas in och det innebär att det mesta hamnar i näsan, som vi ju har som ett filter för att man inte ska få in det för djupt i luftvägarna. Så i första hand brukar det vara näsan som man har besvär av och då känner man av en nästäppa och en snuva. Men är man väldigt tät så börjar man ju andas med öppen mun och då är risken att man också andas in och får ner det direkt till lungorna och då kan man få astmabesvär. Sedan är det inte ovanligt att man även kan känna av klåda och irritation från ögonen, och det här är skillnad mot förkylning. Många funderar på i dessa infektionstider, oavsett om det är en ny infektion som Corona eller de gamla hederliga förkylningarna, influensa och så vidare. Hur skiljer man de här åt? Och egentligen är det ganska enkelt. Det första man kan säga det är att har man varit allergisk tidigare och har näsbesvär då känner man igen besvären och då kan man ofta skilja på det här själv, men annars kan man förenklat säga att är det näsbesvär med snuva då är det så att vid förkylning då är det slemmigt oftast, medan vid allergi så är vattnigt. Nästäppt är man ju även i båda fallen, men hosta får man inte så ofta när det gäller allergi, men lite oftare vid förkylning. Nysningar kommer ofta flera stycken i rad när man är allergisk, 5-10 nysningar i rad, men vid förkylning är det enstaka, 1 eller 2. Sedan har man det här med klåda i näsan, rinnande ögon och båda ögonen är irriterade, det är vanligt vid allergi, men inte vid förkylning. Och feber, nej det saknas nästan helt vid allergi, men det är ganska vanligt vid förkylning. Och när jag säker förkylning så menar jag egentligen alla typer av infektioner, även lunginflammationer eller som just nu när man är bekymrad över det nya Corona-viruset, men i sak är det samma sak.

Intervjuare: Okej, aha, men det kan vara skönt att särskilja dem. Är man i en riskgrupp för Corona om man är pollenallergiker?

Peter Odebäck: Många funderar på om det är större risk för infektioner och inte minst Corona-infektioner om man är allergisk. Jag har inte sett någonting som tyder på det och när det gäller Corona-infektionen så är det en typ av virus som vi har vid influensa och många virussjukdomar, men att den har blivit så väldigt besvärlig för hela samhället beror på att den är helt ny så det finns ingen som har något skydd mot den ännu. Men som infektion betraktat så är det ganska likt andra infektioner, även om den känns värre just nu.

*Melodi*

Intervjuare: Trötthet har jag hört också ska vara ett symtom. Stämmer det?

Peter Odebäck: Ja, det är helt rätt. Och tröttheten beror ju på att det egentligen är en allergisk reaktionen, det är en reaktion hos kroppen för att försvara sig mot något som den uppfattar som främmande och då är det ju så att vi har ett jättebra försvarssystem, kroppens immunsystem, som lär sig att känna igen främmande ämnen som inte är bra för kroppen och typiska är ju infektioner, både bakterie- och virusinfektioner och då är det jättebra att kroppen efter ett litet tag bildar så kallade antikroppar som är skyddet för att liksom ta kol på bakterier och virus. Men det tokiga är ju när kroppen har börjat missuppfatta det hela och upplever att pollenkornen också är farliga och börjar göra samma reaktion för att försöka få bort dem. Det här betyder ju då att kroppen jobbar ju på högtryck för att skydda sig och vi vet ju hur trötta vi blir vid en infektion och det är samma sak vid en allergisk reaktion, att man blir trött, för kroppen jobbar på att försvara sig. Även om det var lite opraktiskt, för det hade inte behövts för just det här.

Intervjuare: Mmm. Men vad är det då som gör att kroppen reagerar på någonting som man tänker är naturligt?

Peter Odebäck: Ja, det har varit många teorier om varför blir en del allergiska och andra inte alls och när blir man allergisk och då kan man säga så här att det första man tittar på det är ärftligheten, för vi vet att även om man inte har någon ärftlighet alls, då har man ungefär 10 % chans eller risk att utveckla någon form av allergi. Har en av föräldrarna en allergi, ja då är det 20 % chans. Har båda föräldrarna allergi då är det 40 % chans och är det så att båda föräldrarna har allergi på samma sätt, det vill säga båda har nästäppa eller båda har astma, ja då är man uppe i nästan 80 % risk att man som barn kommer att ärva den där benägenheten. Så det är den ena delen. Sedan har det varit mycket diskussion om att man ska undvika alla främmande ämnen under graviditet och när man är spädbarn och det här gjordes det stora försök med på 80-talet och 90-talet och det enda det resulterade i var att det blev en mångdubbling av allergierna.

Intervjuare: Ajdå!

Peter Odebäck: Det var alltså inte rätt alls, utan tvärtom verkar det som att det är väldigt viktigt att kroppen får utsättas för så mycket som möjligt av främmande ämnen under det första levnadsåret för då lär det sig att känna igen vad som är farligt och vad som är ofarligt. Så det är det som är bakgrunden till det här där man talar om att man ska inte ha för rent omkring sig för att då bjuder man inte på så att säga den normala miljön som man egentligen har i livet sedan.

Intervjuare: Aha.

Peter Odebäck: Men det får man inte blanda ihop med att om man har fått en allergi så att man har nästäppa och har astma under vissa perioder, då kan man inte utsätta sig för de här sakerna man inte tål, för då får man mycket besvär. Utan det jag talar om det är att man utsätts för det i spädbarnsåren, så har man förmodligen lite större chans att vänja kroppen vid det.

Intervjuare: Okej. Men du, jag har en liten fråga. Om man egentligen inte är allergisk, kan man ändå känna av om det är perioder där det är väldigt mycket pollen?

Peter Odebäck: Ja, och det har vi sett en del somrar när det har varit sådär riktigt torrt och mycket hängen och det har varit väldigt rikligt med pollen. Vi har ju sett bilder ibland på hur det har varit som en dimma av pollen som har blåst över slätterna och det har visat sig att under de perioderna så är det betydligt fler människor som för första gången har börjat känna av pollensymtom och då talar jag alltså i första hand om nästäppa och ögonbesvär, men även en del med lite astma.

Intervjuare: Mm. Eh, okej. Men om vi går vidare då, vad gör man om man är pollenkänslig eller pollenallergiker? Ska vi börja med husmorsknepen och de här hemmatipsen, att man inte ska vädra mycket hemma, att man kanske ska duscha före man går till sängs och undvika att gå ut när det är höga pollenhalter? Vilka stämmer av de här husmorsknepen?

Peter Odebäck: Alltihop stämmer. Om det är en dag som är väldigt vindstilla, torr, varm och det är mitt under pollensäsong, då är det väldigt klokt att inte hålla på att vädra på dagen utan det ska man göra sent på kvällen eller kanske lite under natten. Du ska undvika att hänga ut sängkläder och torka kläder utomhus under pollensäsongen, framför allt när det är torrt och varmt. Att duscha av sig, framför allt bara skölja ur håret, när man går och lägger sig är en mycket enkel och bra metod för vi har samlat på oss en del pollenkorn i håret och sedan ligger man och gnuggar in det i kudden och sedan vänder man sig om och får det rakt in i näsan. Så det är bra enkla knep det här. Man kommer jättelångt med det, men det räcker ju inte ifall det är många dagar i rad, utan man känner ju av den här tröttheten som du beskriver.

Intervjuare: Mm.

Peter Odebäck: Och det är ju då man börjar fundera på - kan man göra något mer?

Intervjuare: Och vad skulle du rekommendera? Vad är den bästa metoden?

Peter Odebäck: Jag tycker att det enklaste är de här som du kallade för husmorstipsen, att man ska undvika för mycket pollen i den utsträckning det går och det går ju inte helt och hållet. Det finns de som skaffar sig luftrenare och har den gående på natten, det kan vara väldigt skönt, men det viktigaste är att försöka få in så lite som möjligt till sovrummet. Sedan har vi då mediciner. Och då är det så att idag har vi allergimedicin i tablettform som numera är riktigt bra och framför allt inte ger den trötthet som det gjorde förr i tiden med de gamla sorterna, och där har vi t ex den som heter Desloratadin eller Aerius som den hette från början, de är en av de som brukar fungera väldigt bra. Det finns många olika sorter. Sedan är det så att det är liksom första steget, men där har vi ett problem och det är att det står alltid på dem att man ska ta 1 tablett dagligen oavsett om man har mycket eller lite besvär eller om man väger 40 kg eller 140 kg. Det låter väl lite knasigt att man inte ska ha en dos i förhållande till sina besvär och hur stor man är.

Intervjuare: Mm.

Peter Odebäck: Men tyvärr står det så på förpackningen och jag brukar för egen del alltid säga att ta upp till 3 tabletter de dagar det är som värst för då gör det skillnad, men ofta funkar det med 1 tablett per dag.

Intervjuare: Okej. Så man kan egentligen gå då med tesen – om man inte känner att det är en förbättring, då ska man fortsätta söka hjälp?

Peter Odebäck: Ja, jag tycker att man ska gå vidare till nästa steg, nämligen är det så att man har mycket nästäppa, då ska man komplettera med nässpray och då är det inte den vanliga förkylningsnässprayen, inte de här som heter Nezeril och Otrivin för de är ett otyg i de här sammanhangen för där vänjer sig näsan väldigt snabbt och efter ett par veckor så kan det bli tätt av sprayen. Det är vårt vanligast läkemedelsmissbruk, nässpray. Utan det jag talar om det är kortisonspray som är förbyggande och har väldigt god effekt. Kortison har många rädsla för därför att man vet att det har biverkningar, men det är helt beroende på var man använder det och på vilket sätt och kortisonspray i näsan ger inte upphov till några av de biverkningar som man är rädd för vid tablettbehandling eller injektioner, men då ska man komma ihåg att den måste man ta under hela perioden för den är förebyggande, den har bäst effekt efter 3-4 dagar, så jag brukar säga att den dos du tar idag är för att det ska göra nytta i slutet av veckan. Kom därför ihåg att fortsätt och det misstag många gör det är att man känner att nu har jag blivit riktigt bra efter 1 vecka till 10 dagar och så slutar man och så säger man att det här fungerar ju jättebra. Ja visst, i 3-4 dagar till eftersom det var förebyggande behandling och sedan kommer det tillbaka igen. Hela säsongen ska man använda det.

Intervjuare: Okej.

Och sedan har du ögonbesvären och där är det ju så att man kan komma ganska långt med att badda ögonen och använda vanliga ögonbad, men annars finns det ju ögondroppar som heter Lomudal som är just mot allergisk ögonklåda och de finns också receptfria och en del upplever att de har väldigt god nytta av dem.

*Melodi*

Intervjuare: Men du, då har vi lite steg 1 i…

Peter Odebäck: Ja, steg 1 och 2 till och med.

Intervjuare: Eh, ja.

Peter Odebäck: Tabletterna först och sprayen sedan.

Intervjuare: Yes, perfekt! Och om det inte hjälper då, när kan det vara aktuellt med liksom kraftigare åtgärder?

Peter Odebäck: Ja, då måste man fundera på vad är det för kraftigare åtgärder man kan göra. Man kan öka doserna till viss gräns, men är det så att man har jättemycket problem trots en ordentlig behandling, då finns det här som då i dagligt tal kallas för allergivaccination som just innebär att man tar och sprutar in i kroppen det den inte tål, t ex motsvarande gräspollen eller björkpollen. Det här är en behandling där man först får gå och få injektion varje vecka i 4-8 veckor, sedan blir det månadsvis och sedan är det varannan månad upp till 3-4 år. Det har kommit nyare modeller där man kan använda det i tablettform för gräs och nu även för björk, men det är en långtidsbehandling för det betyder att man ska få kroppen att lära sig att tåla det man inte tål så bra och det blir ett sätt där kroppen under lång period, 10-20 år efteråt, klarar sig hemskt mycket bättre och då fungerar det bra med enkla mediciner som komplement.

Intervjuare: Mhm.

Peter Odebäck: Men det är en långdragen behandling.

*Melodi*

Intervjuare: När brukar just pollenallergi debutera?

Peter Odebäck: Det vanligaste är i yngre skolålder och upp i tonåren och yngre vuxenålder, så man kan säga från 5-6 års ålder upp till 25 års ålder är det vanligaste, men förr trodde vi felaktigt att var man över 50 år kunde man inte få en allergi om man inte haft det förut, men det visar sig att det är inte sant, utan man kan få det hela livet, men det är vanligast i yngre år.

Intervjuare: Okej. Du, en annan sak som är väldigt intressant och som jag vill att vi pratar om, det är symtomtrösklar, kan vi på något enkelt sätt prata om det här?

Peter Odebäck: Ja, alltså det här är jätteviktigt det här du tar upp för det är så lätt att man tror, både när det gäller andra sjukdomar, men inte minst allergier, att antingen är man allergisk och då tål man absolut ingenting eller också är man inte allergisk och då tål man hur mycket som helst. Det här är inte sant, utan det är så att ju mer man utsätter sig för ju större är chansen eller risken för att man ska få besvär. Vi talade om att man blir väldigt trött eftersom kroppen håller på att jobba på högvarv och försvarar sig mot något främmande och den här tröttheten känner vi ju igen från infektioner, men det är ju också så att det spelar in hur jag mår i övrigt.

Intervjuare: Mhm.

Peter Odebäck: Och det är till och med så att starka dofter som inte är en allergi rent biologiskt sett, men som ger precis samma symtom, som parfym, tobaksrök, irriterande ämnen, det kan lägga sig ovanpå det andra så att sammanlagt blir det för mycket.

Intervjuare: Ah, jag förstår.

Peter Odebäck: Och typexemplet är det här när man, eh, förr var det ju vanligt att man rökte morgoncigaretten i köket förstås.

Intervjuare: *Skrattar*. Mm.

Peter Odebäck: Och hela familjen fick den tveksamma förmånen att andas in tobaksröken och då la sig det tillsammans med att man började bli nästäppt i övrigt och kanske hade astmabesvär, men inte förrän tonåringen kom in med sin nya fräscha parfym, då plötsligt får man besvär och då säger man - Aha, det är parfym jag inte tål. Ja, det stämmer, tillsammans med tobaksrök och tillsammans med den allergi som du kanske har.

Intervjuare: Just det, som om det bara hade varit parfymen så kanske det inte hade kommit någon reaktion.

Peter Odebäck: Nej, och hade det varit lite mindre parfymdoft så hade det gått bra, men blir det för mycket så reagerar man.

Intervjuare: Mm.

Peter Odebäck: Och till råga på allt är det så här att vi är olika mottagliga vid olika årstider, det är ju så här att sommartid då brukar livet vara toppen och tröskeln som jag brukar tala om, det vill säga hur mycket man tål, den är också i toppen och då kanske jag tål både röken och parfymen och allergin och lite utav varje, inga besvär. Sedan så kommer man tillbaka till jobbet på hösten och det blir lite mer normalt och då kan jag börja reagera för lite mindre doser och framåt november/december, när det är mörkt och kulet och man måste jobba över kanske en hel del, är trött och sliten, ja då tål man nästan ingenting, då får man besvär utan att ens ha märkt av att man har utsatts för det där som man inte tålde och allt det här är sant, men många tror felaktigt att det är bara när jag utsätts för den här katten eller pollenkornet eller vad det är, det är bara då jag kan reagera och annars hittar man bara på.

Intervjuare: Mm.

Peter Odebäck: Men nej, man hittar inte på, så här fungerar livet.

Intervjuare: Intressant. Och det finns en jättebra bild här som vi kommer att lägga upp på Instagram och även på capio.se:s hemsida så där kan man gå in och kolla på det här förhållandet mellan belastning och tröskel.

Peter Odebäck: Ja, och där har jag beskrivit det i tre olika modeller hur det fungerar och det är viktiga är att komma ihåg att det är inte påhittat att man kan ha besvär i samband med många andra saker, utan det är så vi fungerar som människor.

Intervjuare: Ja, väldigt intressant, att det också inte bara är svart eller vitt.

Peter Odebäck: Nej, det är inte svart eller vitt.

Intervjuare: Nej.

Peter Odebäck: Nolla, etta, rätt eller fel. Aldrig på det sättet, utan det handlar om en helhet.

*Melodi*

Intervjuare: Om vi ska avsluta då. Nu har vi fått massa tips här, men om du skulle ge tre goda råd till de som lyssnar och som kanske sitter och förbereder sig för resten av pollensäsongen här och nu, vilka tre råd skulle det vara?

Peter Odebäck: Undvik att utsätta dig för för mycket pollen under dagtid när det är varmt och torrt. Tvätta håret innan du lägger sig. Använd de enkla allergimedicinerna som finns receptfria, såväl tablett, nässpray och ögondroppar så kommer du väldigt långt.

Intervjuare: Just det. Tusen tack Peter! Jag hoppas att många har fått svar, jag har lärt mig jättemycket och ser mer fram emot pollensäsongen nu.

Peter Odebäck: Nämen, vad trevligt! Det låter som du är pollenallergisk själv alltså.

Intervjuare: Ja, jag är ju inte det, men jag har många i närheten som är det.

*Peter skrattar*

Peter Odebäck: Okej.

*Peter skrattar*

Intervjuare: Nu kan jag i alla fall ge svar och komma med goda råd.

*Intervjuare skrattar*

Peter Odebäck: Ja, men vad bra!

Intervjuare: Tack även till dig som har lyssnat och för fler tips och råd om pollenallergi kan du gå in på capio.se/pollen, där kan du också hitta Peters symtomtrösklar och lite definition av dem. Kom också ihåg att följa oss på Instagram och Facebook för nyheter och inspiration och om kommande avsnitt. Ha det gott!

*Signaturmelodi*

*Fågelkvitter*

Kvinnlig röst: Det här var en produktion ifrån Poddagency.