Avsnitt 3 om sol och hud i textform

*Signaturmelodi*

Stefan Sundberg: Vi är mitt uppe i sommaren och efter ett långt och mörkt vinterhalvår vill man ju suga i sig så mycket ljus och solstrålar som möjligt. Men hur är det egentligen med solen och dess påverkan på våra kroppar och inte minst huden? I det här avsnittet av Poddmottagningen ska det handla just om sol och inte minst då hud och med oss har vi Susanna Hartmann-Petersen som är specialistläkare, välkommen hit!

Susanna Hartmann-Petersen: Tack ska du ha.

Stefan Sundberg: hur är det, är du själv en sån som gärna lägger dig i solen när det är varma sommardagar?

Susanna Hartmann-Petersen: Ja nu är jag ju ganska ljus i huden så jag tål ju inte så mycket, men lite ska man ju ha.

Stefan Sundberg: *skrattar* precis! Och du är ju här som sagt för att prata mer om hud, solens påverkan och inte minst svara på lyssnarnas frågor. Så vi kör igång direkt med en första fråga här från Kristin som lyder som följer ”Solen ger ju oss D-vitamin, men hur mycket sol behövs egentligen för att få i oss tillräckligt?”

Susanna Hartmann-Petersen: Ja man säger, eller experterna säger, att har man ljus hud så räcker det med en halvtimme i förmiddagssolen för att få tillräckligt med D-vitamin. Men så klart kan det vara vissa faktorer som påverkar, om du har smort med solkräm eller om du är väldigt mörkhyad, så behöver du längre tid i solen innan du får det du ska ha.

Stefan Sundberg: Mmm, jag har ju hört någonstans att man även på sommaren lagrar D-vitamin för det kommande mörka halvåret, stämmer det?

Susanna Hartmann-Petersen: Njaee, det kan man inte helt säga. Det kan ju lagras en viss del i levern men om det räcker hela vintern? Nej, det tror jag inte.

Stefan Sundberg: Nehej, men du var inne lite här på olika faktorer så nämnde du bland annat solkräm. Påverkar det D-vitaminupptaget? Alltså om man smörjer in sig med sånt, tar man fortfarande upp lika mycket D-vitamin från solstrålarna?

Susanna Hartmann-Petersen: Nej, alltså D-vitamin produceras ju i huden när man är i solen och om man har solskydd på sig så påverkar det ju mängden.

Stefan Sundberg: okej, så att om man då… vi pratar ju om att en halvtimme ungefär om dagen är lagom, men om man har solkräm, hur mycket tid pratar vi om då ungefär? Vad skulle behövas för att få i sig?

Susanna Hartmann-Petersen: Ja, det beror ju på vilken slags solkräm du har smort dig med, hur mycket du har smort och vilken tid på dagen. Så det är väldigt många faktorer som spelar roll. Men man kan kanske säga att om man skulle säkra sig för att få tillräckligt med D-vitamin men inte så mycket skadligt med sol, så kan det vara bra att vara ute en halvtimme på förmiddagen utan att man har så mycket solkräm på så blir man inte röd och får inte den dåliga påverkan men får tillräckligt med vitaminer ändå.

Stefan Sundberg: Hur mycket skyddar… vi säger om man är ute en solig dag, hur mycket skyddar kläder, alltså om man har på sig en t-shirt, är det motsvarande att ha en bra solkrämsfaktor på sig eller?

Susanna Hartmann-Petersen: Det är bättre. Alltså kläder skyddar ju bättre än solkräm.

Stefan Sundberg: Mmm, men då funkar ju inte det här med D-vitaminet eller? Alltså då krävs det mer sol för D-vitamin produktion?

Susanna Hartmann-Petersen: Ja precis men nu sa du t-shirt så det täcker ju inte hela hudytan *skrattar mellan orden* så man får ju lite. Har man t-shirt och shorts på så får man ju i ansiktet, armar och ben och det kan räcka ändå.

Stefan Sundberg: Man får väldigt gott om D-vitamin i armarna då *skrattar mellan orden* om man har t-shirt då.

Susanna Hartmann-Petersen: *skrattar* Ja.

Stefan Sundberg: Vi ska ta en lyssnarfråga till, den här kommer från Åse.

*Signaturmelodi*

Åse: Hur ska man tänka när det gäller barn och sol? Jag tänker att det är svårt att hålla dom i skuggan när det finns så mycket spring i benen.

Susanna Hartmann-Petersen: Ja, man ska alltså faktiskt tänka lite på samma sätt som man ska göra för de vuxna. Det är oss som ska lära barn hur man ska uppföra sig och det är ju fel att anta att det att man smörjer på sig solkräm, att det betyder att man har tillräcklig täckning för sol, det gäller att tänka sig om det är en jättesolig dag så smörjer man på solkräm, ta på t-shirten (eller till barn finns ju kläder som har ganska bra UV-skydd) och sen sök dig till skuggan mitt på dagen. Likt siesta liksom de gör i Spanien och andra sydliga länder.

Stefan Sundberg: Men ska man säga att det är som mest kritiskt... mellan vilka klockslag är det som mest sol så att säga?

Susanna Hartmann-Petersen: Det är mellan 11 och 15 säger man.

Stefan Sundberg: Men när man då är inne på barn, är deras hud mer känslig för sol än till exempel en vuxen?

Susanna Hartmann-Petersen: Det är den absolut. Så det är ju bra… alltså barn behöver ju mer skydd också för att ofta… alltså risken för hudmelanom och hudcancer senare i livet kommer ju om man blir bränd som barn. Så de har mer känslig hud och klart ska de skyddas lite extra men det bästa sättet att skydda på är att visa bra exempel själv.

Stefan Sundberg: Vi har ytterligare en fråga här, när vi är inne på just cancerrisk då, den här kommer från Mikael och han undrar såhär; ”Jag har hört att många typer av eksem och inflammatoriska hudsjukdomar som psoriasis blir bättre när de exponeras för solljus. Men ökar inte detta risken för att utveckla cancer istället?”

Susanna Hartmann-Petersen: Ja, det gör det. Men det stämmer helt och hållet, vi behandlar ju många hudsjukdomar, allt från eksem, psoriasis, akne även med UVB som även finns i solljuset men skillnaden mellan att vara ute i solen och få medicinsk behandling det är ju att när man får medicinsk ljusbehandling så har man valt en våglängd som ger maximalt med effekt men minimalt med cancerpåverkan. Men absolut, om man får jättemycket sol eller medicinskt ljusbehandlingar så ökar man sin risk för hudcancer senare.

Stefan Sundberg: Mmm. Lars-Åke kommer med nästa fråga och han undrar om man har haft oturen och bränt sig rejält i solen, hur gör man på bästa sätt för att hjälpa huden? För att reparera skadan så att säga.

Susanna Hartmann-Petersen: Ja, det var ju en bra fråga. Man hör så mycket från patienterna att de har fått Nivea-kräm och potatismjöl, yoghurt och sånt. Jag tror inte dom är de bästa medlen men det finns ju såklart ”After sun”-kräm som återfuktar huden ganska bra, har ofta antiinflammatorisk påverkan såsom aloe vera. Men… så det gäller att återfukta för en av de saker som händer när huden blir röd och bränd i solen är att huden blir väldigt dehydrerad. Men det är ju inte för att det kan reparera själva skadan men det kan minimera det.

Stefan Sundberg: Den blir torr helt enkelt?

Susanna Hartmann-Petersen: Ja, precis. Och sen är det ju de andra, inflammatoriska påverkan, man får om solen bränner….. huden blir bränd av solen.

Stefan Sundberg: Men du, då måste jag fråga, hur lång tid bör det gå innan… man säger att man har varit ute i solen och bränt sig riktigt rejält, du vet, så att man inte kan sitta i en fåtölj nästan utan att det svider och det kan ju sitta i bra länge. Men hur länge ska man vänta då tills man kan gå ut i solen igen?

Susanna Hartmann-Petersen: Jag vill säga tills huden har helt läkt och det är beroende på vilken ålder man har och hur bra man läker generellt men… Nej, inte innan det inte gör ont längre och huden ser bra ut.

Stefan Sundberg: Okej, så när man känner att det inte svider längre, då kan det vara lugnt att gå ut?

Susanna Hartmann-Petersen: Ja, fast med skydd på då *skrattar mellan orden* så att man inte upprepar samma sak.

Stefan Sundberg: *skrattar* Nej precis, förhoppningsvis har man lärt sig en läxa av det liksom.

Susanna Hartmann-Petersen: Ja helst!

Stefan Sundberg: Men är det farligt att liksom bränna sig en gång eller krävs det åtskilliga tillfällen när man bränner sig rejält för att det faktiskt ska bli en cancerfara? Alltså längre fram i livet.

Susanna Hartmann-Petersen: Ja det vet man inte helt och det är där genetiken spelar en stor roll ju. I vissa familjer är det ju att det är många som får hudcancer och hudmelanom och de har ju större risk redan alltså när de kommer till skada en gång. Och så är det andra som kan bränna sig upprepade gånger och aldrig få hudcancer. Så det är mycket som vi inte vet.

Stefan Sundberg: Man kan väl säga någonstans kanske att ju fler gånger man bränner sig ju sämre förutsättningar blir det ju.

Susanna Hartmann-Petersen: Ja såklart, ja ja.

Stefan Sundberg: Jag tänkte att vi skulle gå in lite på det där just med hudförändringar, vad är det egentligen man ska ha koll på?

Susanna Hartmann-Petersen: Alltså, nu är det så att varje människa har sitt eget sätt att få hudförändringar på. Så om man skulle ha ett kort sätt att ha koll så är det att man kollar på sin hud och ser om det är någonting som inte passar in. Vi brukar säga att vi letar efter ”den fula ankungen”, den som inte passar i flocken. Och det kan ju se olika ut på olika personer. Det kan ju vara att det är den… alltså om du har röd/bruna fläckar och du får en som är svart, då passar den inte in i flocken. Men om du har väldigt mörka och sedan får du en som är röd och irriterad, då passar den inte heller i flocken. Så det är lite kolla på när man får nya element, liknar dom de andra man har eller ser dom annorlunda ut? Och ser dom annorlunda ut så är det bra att söka till läkare. Det finns… om man tänker på många som är lite oroliga över de till exempel födelsemärken som dom alltid har haft, det finns i princip ingen ökad risk på att få melanom i de fläckar man är född med men det kan lika gärna uppstå i ett nytt märke på huden. Men såklart, om du har ett stort födelsemärke som har varit där sedan du var barn så är det ju en bra ide att hålla koll på det, speciellt om den ändrar sig och får flera färger, ändrar på gränserna, att den blir mer ojämn. Ja, sådana grejer.

Stefan Sundberg: Mmm, okej. Jag har en lyssnarfråga till. Den kommer från Daniel och handlar om solkräm.

*Signaturmelodi*

Daniel: Är alla solkrämer man köper i butik lika effektiva eller skiljer de sig i kvalité?

Susanna Hartmann-Petersen: Ja det finns ju väldigt mycket olika kvalité. Det är ju så med solkräm att det finns ju klara direktiv i EU för hur man ska testa solkrämen, så att de verkligen håller vad de lovar. Så på så sätt, om du har en solkräm på marknaden i Europa som påstår att den har en viss faktor så kan du vara säker på att den har den solfaktorn. Men, när det så är sagt så finns det väldigt olika solfaktor i krämen och de är inte alla lika värda kan man säga. Solfaktor, betäckningen, om det är solfaktor 30 eller 50 det är ju hur bra skydd det ger för UVB-strålar, som är dom som är huvudansvariga för hudcancer. Men UVA-strålarna ger ju också en skada för huden och det är inte alla solskyddsfaktor som ger bra skydd för UVB som också skyddar mot UVA. Så det kan vara väldigt stor skillnad ändå på de olika produkterna.

Stefan Sundberg: Så hur ska man göra när man smörjer in sig? Ska man ta ett riktigt tjockt, fett lager eller ska man lite sparsamt, eller vad är rekommendationen?

Susanna Hartmann-Petersen: Alltså, om du vill ha den faktorn på som det står på burken, så måste du smörja tjockt. Och en rekommendation kan ju vara att man smörjer innan man tar till stranden, hemifrån och när man kommer till stranden, tar av kläderna och bara har badkläder på, så smörjer man in en gång till. Då kan man vara ganska säker på att man ändå har fått rejält med skydd på. Och det kan ju vara bra, speciellt för barn.

Stefan Sundberg: Du nämner här att det finns två olika sorters strålar UVA och UVB, vad är det för skillnad på dom?

Susanna Hartmann-Petersen: UVB-strålar har en kortare våglängd. De anses vara huvudansvariga för det som ger hudcancer men dom stannar i det yttersta lagret i huden. UVA-strålarna har lägre, längre våglängd och de går längre, djupare in i huden och de har huvudansvaret för åldring och rynkor så det är därför, det bästa skyddet, det är med en solkräm som har även bra skydd för UVA. Och det är ju fysiska filter för då förebygger man även rynkor. Det är det jag säger, speciellt till de yngre patienterna, för de är inte rädda för hudcancer – men när man säger att de får rynkor, då börjar de tänka sig om *skrattar till*.

Stefan Sundberg: *skrattar* Det är så alltså?

Susanna Hartmann-Petersen: Speciellt kvinnorna. Ja.

Stefan Sundberg: Det pratas ju mycket om att det finns gifter i solskyddskrämer och hudprodukter, hur ska man tänka där?

Susanna Hartmann-Petersen: Ja, det var ju en väldigt bra fråga och det har varit mycket uppe i media i år speciellt. Solskyddsfaktor delas ju upp i kemiska och fysiska filter och de fysiska filter fungerar ju så att dom sätter på ett lager på huden som reflekterar bort strålarna, så dom går inte in i själva huden. Men de kemiska solskyddsfaktorer, de går ju in i huden och ska skydda inifrån. Och det är ju så att huden är ett kraftigt immunologiskt organ och när någon kemikalie upptas i huden så träffar de hudens immunförsvar. Men de kan också gå in i blodet och vidare in i kroppen och det kan ju ge både allergiska besvär och andra påverkningar.

Stefan Sundberg: Det blir ju ett litet ”pest eller kolera”-moment då egentligen om man säger sola och bli bränd eller solkräm och kanske få en massa kemiska reaktioner.

Susanna Hartmann-Petersen: Jag skulle säga att solkräm ska man ta på om man vet att man ska vara ute i solen och man har ingen skugga att söka till och man vill ha ett extra skydd. Men det är inte samma sak, solkräm är inte samma sak, som ett skydd mot hudcancer. Trots att vi har fått väldigt bra solkrämer så ökas det fortfarande hur mycket hudcancer folk får.

Stefan Sundberg: Man har ju läst lite grann i media och sådär om att det finns hormonstörande ämnen i de här solkrämerna, hur ska man tänka runt det?

Susanna Hartmann-Petersen: Ja de kemiska solskyddsfaktorer som är ju små molekyler som kan upptas i kroppen och tyvärr är det ju flera av dom som är på misstanke på att ge hormonstörande verkan och att man kan påverka fertilitet hos män. Men det är även vissa av dom som är på misstanke om att vara cancerframkallande ämnen och man ser även allergier på vissa av de kemiska solskyddsfaktorer och tyvärr är det så att man bara får en allergisk reaktion om man har smort med krämen och är i solen, så det är det som heter fotoallergiska reaktioner. Det ser vi ibland. Men därför har man faktiskt på många märken tagit bort de värsta kemiska filter-produkter som är till barn.

Stefan Sundberg: Hur ser man det på själva förpackningen, om man är inne i affären och ska köpa en sån?

Susanna Hartmann-Petersen: Ja det kan vara väldigt svårt för de har väldigt svåra kemiska namn. Men om man vill ha ett bra skydd på UVB- och UVA-strålar så är det bästa faktiskt att gå efter kräm som har fysiskt filter. För de upptas inte. Fysiskt filter är zinkoxid och titandioxid, de upptas inte i kroppen så dom har man ingen varken allergireaktioner eller hormonstörande verkan på. De skyddar precis huden utanpå.

Stefan Sundberg: Då får man hålla lite koll på innehållsförteckningen då, när man står där och väljer burk helt enkelt.

Susanna Hartmann-Petersen: Precis!

Stefan Sundberg: Så vad man avslutningsvis skulle kunna säga då, för att ta hand om sin hud, är egentligen att vara lagom stunder i solen och helst faktiskt ha kläder på sig.

Susanna Hartmann-Petersen: Precis och söka till skugga mitt på dagen när man vet att det är starkast. Men man måste säga att solen är inte vår fiende men alltså, ingenting är bra att få för mycket av.

Stefan Sundberg: Så sant!

*Signaturmelodi börjar*

Stefan Sundberg: Susanna Hartmann-Petersen, specialistläkare tack så jättemycket för att du kom hit och besökte Poddmottagningen.

Susanna Hartmann-Petersen: Ja men tack!

Stefan Sundberg: Har du som lyssnar till exempel märken på huden som du är tveksam över så besök din vårdcentral eller gå in på Capio Go där du kan skicka en bild på ditt födelsemärke och få bedömning online. Stefan Sundberg heter jag och tack för att du lyssnat! Och glöm inte att prenumerera på Poddmottagningen så att du inte missar kommande avsnitt av podden. Besök gärna också capio.se/podd för mer information. Ha det fint och sola försiktigt, hejdå!

*Signaturmelodi slutar*

*Fågelkvitter*

Kvinnlig röst: det här var en produktion ifrån Poddagency.