Avsnitt 8 om RS-virus i textform

*Signaturmelodi*

Stefan Sundberg: Hej allihopa och välkomna till ett nytt avsnitt av Poddmottagningen där sjuka frågor får friska svar. Och där vi idag ska avhandla något som jag kan tänka mig att många småbarnsföräldrars stora sträck, det fruktade RS-viruset. RS står för *skratt*, jag övade på detta innan inspelningen och nu ska vi se om jag lyckas, respiratoriskt sync…. Nej, Maria hjälp mig!

Maria Papachristou: Respiratoriskt syncytievirus.

Stefan Sundberg: Och Maria Papachristou, det är ju du som är vår expert som gäst här idag, i dagens avsnitt och ska hjälpa oss att räta ut frågetecknen kring just RS-virus. Frågor jag har, frågor som lyssnarna har…

Maria Papachristou: Ja, precis.

Stefan Sundberg:…. o.s.v. Jag ska berätta att du är specialist i allmänmedicin och medicinskt ansvarig läkare på Capio vårdcentral Slussen i Stockholm.

Maria Papachristou: Ja.

Stefan Sundberg: Varför pratar man så mycket om RS-virus? Framför allt så här års, vi bandar ju det här avsnittet nu i början av januari.

Maria Papachristou: Det är ju ett vanligt förkylningsvirus som brukar orsaka förkylningssymtom hos väldigt många människor men det brukar ju orsaka stora epidemier såhär under vinterårstid. Och då brukar ganska många barn bli sjuka och en del av barnen kan bli allvarligt sjuka. Och av den anledningen så är det väldigt många föräldrar som är specifikt intresserade av RS virus, hur man kan förebygga och vad man kan göra åt det.

Stefan Sundberg: Vi ska återkomma till lite sådana tips här lite längre fram i programmet, men du sa ju här att det är en typ av förkylningsvirus. Men vad är skillnaden då mellan ett, vad säger man ”vanligt” förkylningsvirus och det här RS-viruset? För någonting måste ju skilja dem åt.

Maria Papachristou: Det är ett sådant virus som är mycket smittsamt och framför allt för små barn. Dessutom så har RS-viruset förmågan att orsaka mycket slembildning och hos små barn som har väldigt trånga luftrör i vanliga fall så kan det bli besvär från nedre luftvägarna. Och en del av dessa små barn, spädbarn –framför allt mindre än ett år gamla, kan få svåra luftvägsbesvär som kommer från nedre luftvägarna.

Stefan Sundberg: Och just det här RS-viruset, är det det som är signifikant för att det sätter sig hårdare på barn än vad andra förkylningsvirus gör?

Maria Papachristou: Ja men precis, det är ju det. Man betraktar ju att cirka en fjärdedel av små barn, mindre än 1 år gamla, som drabbas av RS-virus får ju symtom från nedre luftvägarna alltså symtom som vid lunginflammation eller så kan de få astma-liknande besvär som pipande/väsande andning vilket inte andra vanliga förkylningsvirus brukar orsaka så pass ofta.

Stefan Sundberg: Är det det här som är typiskt för RS-virus då? Att man som förälder är lite orolig för vilken typ av virus mitt barn har fått, om det är RS. Det är att man ska vara lite observant på luftvägarna då?

Maria Papachristou: Ja precis, det är väldigt svårt att identifiera, initialt åtminstone, om det är ett vanligt förkylningsvirus eller RS-virus. Alla barn som fyller 2 år så har de faktiskt drabbats eller kommit i kontakt med RS-virus tidigare, så att skulle man kontrollera antikroppar mot RS-virus så hittar man hos i princip 100% så det är jättevanligt. Men inte alla drabbas av svårare RS-virusinfektion. Det som kännetecknar en RS-virusinfektion som eventuellt kan vara lite farligare då, eller lite allvarligare, är ju att man får symtom från nedre luftvägarna. Alltså, små barn kan ju få problem med andningen t.o.m. andningsuppehåll eller så kan de få svårigheter att äta, få i sig näring i och med att de blir så upptagna av att försöka andas. Skulle man märka att barnet inte riktigt orkar amma t.ex. vilket alla barn orkar ju göra när de är små, då är det också ett tecken på att det är något allvarligare än en vanlig förkylning som pågår…

*Stefan Sundberg håller hummande med.*

Maria Papachristou:… om barnet blir slött och inte riktigt ger kontakt som det brukar göra så ska man såklart också söka hjälp.

Stefan Sundberg: Så om jag fattar det rätt så är det väldigt många barn som har RS-virus men som egentligen inte får så svåra symtom, så att man som förälder kanske trodde att ”det här var ju bara en vanlig förkylning”

Maria Papachristou: Ja men, precis. För de flesta barn så första gången de insjuknar med RS-virus så kan det vara något allvarligare infektion, sen så utvecklar man en viss immunitet vilket inte alls är livslång, den är ganska kort men det skyddar ändå litegrann så att nästa-, tredje- och fjärde eventuella RS-infektion blir något lindrigare.

Stefan Sundberg: det leder mig in på en lyssnarfråga vi har fått ifrån Kristian här som undrar just om man kan få RS-virus flera gånger? Men det kan man men andra ord få då, fast man har immunitet en viss tid.

Maria Papachristou: Ja men, precis. Om man tänker t.ex. andra sjukdomar, vattkoppor, det får man ju bara en gång i livet, sedan är man immun för resten av livet. Men så är det inte för RS-virus infektionerna. Man kan drabbas av det flera, flera gånger men som sagt, första gången man drabbas så brukar man vara ganska liten och så, de flesta brukar faktiskt drabbas innan de fyller ett år och då har man en risk att få lite allvarligare infektion men sen så ska man drabbas flera gånger under livets gång.

Stefan Sundberg: men har då byggt upp bättre och bättre försvar?

Maria Papachristou: Ett visst immunförsvar så drabbas inte lika hårt som första gången.

Stefan Sundberg: Men jag kommer ihåg när jag blev småbarnsförälder och det var mycket snack om RS-viruset och man var ju livrädd för det här, hur allvarligt kan det bli?

Maria Papachristou: För de flesta går de väldigt bra och nu för tiden finns det så bra hjälp som man kan få från sjukvården så att det brukar inte skada barnet för livet. Det är ju först och främst en del av barnen som kan drabbas och då är det just de mindre barnen, mindre än 2 månader gamla, de som har fötts för tidigt, för tidigt födda och framför allt de som är riktigt för tidigt födda innan v.26 t.ex. Sen så barn som har någon annan bakomliggande sjukdom t.ex. allvarlig lungsjukdom, hjärtsjukdom eller neurologisk sjukdom eller nedsatt immunförsvar eller immunbrist – de kan ju drabbas lite hårdare.

*Signaturmelodi*

Stefan Sundberg: Vi säger nu att man är småbarnsförälder och man har oturen att ens barn har fått RS-virus, hur tar man bäst hand om en bebis eller ett litet barn som har råkat ut för det här? Vad är dina rekommendationer?

Maria Papachristou: Man ska ju försöka hjälpa barnet och bli av med det sega slemmet som samlas i näsan. Näsdroppar med koksalt brukar vara väldigt bra att droppa i näsan, för att frigöra lite grann, att lösa upp slemmet. De allra minsta barnen kan ju ha lite svårt att snyta sig och då kan man hjälpa till med att suga näsan lite ytligt, så kan man frigöra och de andas lite bättre.

Stefan Sundberg: Ja precis, det finns ju sådana här näs-sug kommer jag ihåg….

Maria Papachristou: Ja!

Stefan Sundberg: … att slurpa i sig, man var ju livrädd varje gång att man skulle få i sig en slemklump *skrattar*

Maria Papachristou: Ja precis, så får man själv RS-virus. *skrattar* det har man ju redan fått i sådant fall.

Stefan Sundberg: de var ju väldigt effektiva de där snorsugarna eller vad de heter.

Maria Papachristou: Precis. Sen ska man inte vara väldigt hårdhänt, inte suga väldigt djupt men det gör man ju inte som förälder såklart. För då kan man orsaka en svullnad i slemhinnan i näsan och det kan förvärra situationen. Men att suga lite ytligt kan vara väldigt bra. Sedan så ska man såklart försöka fortsätta amma så gott det går. Ge barnen en rökfri miljö, det hjälper alltid. Och sedan försöka ge dem rikligt med vätska och näring.

Stefan Sundberg: mmm, jag skulle vilja återgå till något du sa tidigare här om att många barn får RS-virus fast de får inte så allvarliga symtom. Finns det någon statistik eller siffror på hur många av virus, eller RS-virusinfektioner som utvecklas och blir så pass allvarliga.

Maria Papachristou: 1-3% av barnen upp till ett års ålder kan behöva sjukhusvård i samband med en RS-virusinfektion. Av dessa barn som behöver vårdas på sjukhus så är det cirka 10% av dessa som behöver intensivvårdshjälp. Så det är en ganska liten andel av barnen. Men i och med att det är så pass många barn som föds varje år och som sagt, alla av dessa i princip under 2 år har kommit i kontakt med RS-viruset, så förstår man ju att även denna lilla andel av barnen som blir allvarligt sjuka är ändå en del barn.

*Stefan Sundberg håller hummande med.*

Maria Papachristou: Som skapar oro hos föräldrarna så klart.

Stefan Sundberg: Men då tänker jag, om du säger att det ändå är så pass vanligt med RS-viruset att alla egentligen får det förr eller senare så måste det egentligen vara… Jag kommer ihåg att jag tänkte som förälder ”hur ska jag undvika att mitt barn blir smittat” då är ju det ganska svårt egentligen, att undvika smittan för…, om den är så pass vanlig.

Maria Papachristou: Precis, och i och med att det är hos de flesta framför allt vuxna och lite äldre barn, uttrycker sig som en vanlig förkylning, så är det väldigt svårt att veta om det verkligen är RS-virus eller annat. Så generellt är det väldigt bra att tänka aktivt att skydda sig från smitta generellt. Framför allt om man har ett litet barn hemma, mindre än 2 månader eller upp till 6 månader gamla.

*Signaturmelodi*

Stefan Sundberg: Men vi säger nu att ens barn är väldigt sjukt och man tar sig till läkare, till sjukhus. Så har jag fått en fråga från Louise här, vad gör man på sjukhuset eller akutmottagningen som man då inte kan göra hemma?

Maria Papachristou: I och med att de barnen som blir riktigt sjuka p.g.a. RS-virus de har oftast besvär med andningen och sedan har de ofta svårt att få i sig näring de behöver då är det just framför allt detta, understödja andningen och sen så hjälpa dem få i sig näring.

Stefan Sundberg: Är det dropp de får då i värsta fall eller?

Maria Papachristou: Ja, precis. De kan få dropp eller mat via sond också. Sen så kan man få hjälp med syrgas om det behövs och med lite olika inhalationsläkemedel som hjälper till att vidgar upp litegrann luftrören så att barnen kan andas lite bättre.

Stefan Sundberg: Brukar det bli långvariga sjukhusvistelser för ett barn som råkar illa ut eller?

Maria Papachristou: Några dagar kan det få bli. Sen så vet man ju att RS-virus infektionerna kan bli lite mer långdragna jämfört vanliga förkylningsvirus. De flesta blir ju friska på en vecka och ett par dagar, men vissa kan ha symtom t.o.m. 3-4 veckor.

Stefan Sundberg: Men om ens barn blir väldigt sjuk och man känner att nu behövs läkarvård. Är det vårdcentralen, BVC eller vart vänder man sig?

Maria Papachristou: Ja det är vårdcentral, barnmottagning eller jourmottagning efter att dessa mottagningar har stängt. Man ska inte gå till BVC med sitt sjuka barn, där vill man ju bara ha friska barn och risk för smitta är väldigt stor så man ska undvika så gott det bara går att gå till BVC med sitt snuviga barn.

Stefan Sundberg: Okej, så undvik BVC och gå till vårdcentralen!

Maria Papachristou: Ja precis.

Stefan Sundberg: mmm. Varför finns det inget vaccin eller botemedel mot RS-virus?

Maria Papachristou: Dom har försökt och de fortsätter att försöka få fram ett vaccin men de har inte lyckats med tyvärr, än så länge. Men flera studier pågår så förmodligen kommer det att komma. I och med att RS är ett virus så finns det inget botemedel, alltså det finns ingen antibiotika, som hjälper mot just RS-virus.

Stefan Sundberg: Men om vi ser RS-virus som fenomen, om man nu får kalla det så, jag kan inte minnas att typ när jag var yngre eller på 70-/80-talet sådär att man talade om RS-virus. Stämmer det eller?

Maria Papachristou: Det har ju alltid funnits. Det är bara så att man då, kanske kunde man inte identifiera riktigt att det rörde sig just om RS-virus, man hade ju inte samma möjligt att testa personer som var sjuka men det har ju alltid funnits.

Stefan Sundberg: Men det kan ha kallats något annat då eller? Krupp eller så?

Maria Papachristou: Ja precis. Då var man lite allvarligare sjuk av något luftvägsvirus fast man visste inte riktigt vad det var för någonting.

Stefan Sundberg: Nä just det.

*Signaturmelodi*

Stefan Sundberg: Vi ska till en sista lyssnarfråga som kommer från Marie och hon undrar: Smittar det mer mellan barn till barn eller från vuxen till barn?

Maria Papachristou: Det finns ingen skillnad direkt så. Det smittar generellt ganska lätt och det är en droppsmitta, det smittas via direktkontakt när man pussas och kramas. Även via indirekt kontakt, alltså om man skulle hosta eller nysa på ett föremål och sedan skulle en annan person ta på föremålet, då kan hen ha blivit smittad. Sen så finns det ju en viss risk att bli smittad via luften, att man hostar och nyser och sen blir man smittad på avstånd men inte alls så långt avstånd utan max en armlängds avstånd. Sedan så kan ju virus leva ganska länge på hårda ytor som t.ex. handtag, upp till ett halvt dygn.

Stefan Sundberg: Oj, så pass länge.

Maria Papachristou: Ja så pass länge.

Stefan Sundberg: Jag trodde de dog ganska snabbt där, men så är det inte…

Maria Papachristou: Nej, mycket snabbare på mjuka ytor t.ex. hud och näsdukar och så.

Stefan Sundberg: Men så egentligen smittar man som vuxen och barn lika mycket men jag tänker att det kanske ändå smittar lite mer från barn till barn om man ser till på hur barn är i sina beteenden. De kanske hostar mer rakt ut i luften och kanske nyser rakt ut i maten eller …. *skrattar*

Maria Papachristou: ja precis

Stefan Sundberg: …. Som inte vi vuxna gör.

Maria Papachristou: ja men precis, så kan de kanske inte vara medvetna om de själva är förkylda och vill kramas ändå och pussas med sitt lilla syskon såklart.

Stefan Sundberg: Men virus är inte starkare hos ett barn än hos en vuxen?

Maria Papachristou: Nej, faktiskt inte. Det är lika smittsamt.

Stefan Sundberg: Men sammanfattningsvis så här nu då, dina bästa tips för att hålla sig själv, barn och barnbarn frisk i ”vabbruari” som är på gång, det har vi varit inne på handhygien.

Maria Papachristou: Ja, bra handhygien. Man ska vara noggrann med att tvätta sina händer minst 20 sekunder. Då kan man kämpa med det litegrann och även lära sina barn att tvätta sina händer ordentligt. Handsprit är väldigt bra, fungerar väldigt bra mot de flesta virus och även mot bl.a. RS-virus. Man ska också tänka på att desinficera områden eller ytor som har fått nysning, upphostning eller kräkning från ett sjukt barn t.ex. Man ska undvika att träffa personer som man vet har aktuella förkylningssymtom.

Stefan Sundberg: Du sa här innan, man ska tvätta händerna i 20 sekunder minst. Tycker du att vi generellt är dåliga på hur vi tvättar våra händer?

Maria Papachristou: Ja, faktiskt. Det har väl funnit lite studier som visar på att de flesta tvättar inte alls sina händer efter toalettbesök t.ex. Och dom som gör det, gör det väldigt slarvigt om man säger så, cirka 6 sekunder eller så och det räcker inte riktigt. Man glömmer oftast tummarna, mellan fingrar och vid naglar, det ska man också vara väldigt noggrann med.

*Signaturmelodi börjar*

Stefan Sundberg: mmm, så skärpning där ute *skrattar*

Maria Papachristou: Verkligen.

Stefan Sundberg: Ja Maria Papachristou, tack så mycket för att du kom hit och besökte poddmottagningen.

Maria Papachristou: Tack själv!

Stefan Sundberg: Vill du som lyssnar veta mer om RS-virus så går du in på capio.se /podd där finns mer information. Prenumerera gärna på vår podd också den finns överallt där poddar finns. Jag heter Stefan Sundberg, tack för att du lyssnat! Hejdå.

*Signaturmelodi slutar*

*Fågelkvitter*

Kvinnlig röst: det här var en produktion ifrån Poddagency.