Vad är problematisk skolfrånvaro?
Problematisk skolfrånvaro
När barn återkomande stannar hemma från skolan under längre tidsperioder kallas detta problematisk skolfrånvaro. Detta gäller oavsett om frånvaron är giltlig eller ogiltlig, anmäld av föräldrarna eller inte. Ibland kallas dessa barn för hemmasittare.
Skolplikt
Barn bosatta i Sverige har rätt till utbildning och nästan alla omfattas av skolplikt. Skolplikten innebär att barn ska vara i skolan från och med förskoleklass till och med avslutad grundskola. Skola, vårdnadshavare och barnets hemkommun delar på ansvaret för att barnet går i skolan.
Vad beror problematisk skolfrånvaro på?
Det finns många anledningar till att barn inte vill eller orkar vistas i skolan. Ofta rör det sig om flera faktorer som ömsesidigt påverkar varandra, exempelvis:
- Oro eller ångest
- Nedstämdhet eller depression
- Ont i magen, huvudet eller andra somatiska symptom
- Mobbing eller trakasserier i skolan
- Bristande anpassningar i skolan utifrån inlärningssvårigheter eller en NPF-diagnos
- Problematisk hemsituation
- Stora förändringar i barnets vardag, exempelvis byte av skola
Vad kan jag som förälder göra?
Fokusera på det som fungerar
Finns det stunder, ämnen eller situatuoner i skolan ditt barn gillar? Fokusera på dem! Ge mycket beröm och uppmärksamhet då barnet går till skolan. De beteenden barnet får uppmärksamhet för kommer hen att fortsätta med. Sätt upp små delmål och beröm barnet vid varje avklarat delmål. Det är bättre att gå till skolan och vända hem än att inte gå till skolan alls. Det är bättre att gå på en lektion om dagen än ingen alls. Försök hitta vad som kan motivera ditt barn att stegvis återgå til skolan.
Bevara vardagliga rutiner
Försök se till att barnet går upp på morgonen, klär på sig och äter fruksot som om hen skulle till skolan. Att komma ut på en kort promenad på förmiddagen, att röra på sig och äta regelbundet ger en god grund för att må bättre.
Kontakta skolan
Agera tidigt och kontakta barnets klasslärare eller mentor. Informera om situatonen och vad som gör det svårt för ditt barn att komma till, eller vistas i skolan. Skolan ansvarar för att utreda frånvaron vidare. Efterfråga en åtgärdsplan. Hur kan ni samarbeta för att underlätta för barnet? Om lärare inte återkopplar till dig som förälder, ta frågan vidare till elevhälsoteamet på skolan. Bitr. rektor är ofta ansvarig för elevhäsoteam och kan vara en bra person att kontakta. Skriv ner det ni bestämmer, det kan vara hjälpsamt o eventuella framtida kontakter.
Gör det tråkigt att vara hemma
Det ska inte vara llt för lockande att stanna hemma. En bra regel kan vara att barnet endast ska kunna göra sådant i hemmet iunder skoltid som det hade kunnat göra i skolan. Dataspel, godis och mobil kan med fördel vara undanlagda och off limits fram till skoldagens slut. Motståndet att gå tillbaka till skolan kan minskas genom att göra det tråkigt att vara hemma.
Prata med och lyssna på ditt barn
Prata med ditt barn om skolsituationen. Hur trivs ditt barn med lärare och klasskompisar? Vilka situationer fungerar bra och vilka är problematiska (klassrummet, rast, matsal, fritids)? Ställ öppna och nyfikna frågor. Avsätt tid och lyssna på ditt barn. Ibland är det svårt att berätta eller förklara vad som skaver. Pausa samtalet och återkom vid en senare tidpunkt.
Läs mer om problematisk skolfrånvaro
| SPSM | Främja skolnärvaro |
| UMO | Fem tips för att trivas i skolan - film |
| 1177 | Skolfrånvaro |
Mer hjälp
Skola
Lyft frågan om frånvaron med lärare och/eller elevhälsan. Skola och elevhälsa har ett ansvar att hjälpa till. Om de inte hjälper kan ni vända er till rektor. Om rektor inte hjälper kan ni vända er till skolans huvudman (för friskola är det företaget som driver skolan, för en kommunal skola är det kommunen)
Socialtjänsten
Vid omfattanden frånvaro ska en orosanmälan till socialtjänsten göras.
NPF-utredning
Om ni föräldrar och skolan tror att skolfrånvaron beror på en odiagnosticerad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan barnet behöva genomföra en utredning. Skolläkare skriver då en remiss till aktuell vårdinstans som genomför en utredning.
Psykologkontakt
Om ovanstående råd och insatser inte räcker till kan det behövas mer hjälp, exempelvis av en psykolog. Psykologer finns på vårdcentraler och vissa BUMM. I vissa fall, vid svårare psykiska besvär är kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin motiverat. Dit kan ni söka via remiss från vårdcentral eller via egenanmälan via en väg in.
