Capio Urokirurgiskt Centrum

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige med över tiotusen nya fall per år, jämfört med exempelvis bröstcancer med ca sextusen nya fall årligen. Prostatacancer är vanligen en långsam cancerform där långtidsöverlevnaden vanligen är hög även utan botande behandling. Som vid alla cancerformer finns det stora variationer mellan aggressiviteten hos cancercellerna. Trots att det skett betydande förbättring av diagnostik, behandling samt att tumörformen generellt är långsam beräknas att ca en fjärdedel som får diagnosen dör i prostatacancer.

Botande behandling är bara aktuellt för de som har mellan- eller högriskcancer. De med lågrisk har en mycket liten risk att sjukdomen blir mer aggressiv att de faktiskt riskerar att dö för tidigt. De med lågrisk följs därför regelbundet med PSA-kontroller och magnetröntgenundersökningar för att fånga upp det fåtal där cancern faktiskt progriderar och riskerar att bli farlig.

Botande behandling erbjuds de patienter med mellan- eller högriskcancer som i övrigt är relativt friska. Majoriteten av patienterna som idag får botande behandling opereras med prostatektomi, andra alternativet är strålning mot prostatan. Idag görs operationen med hjälp av en operationsrobot vilket gör att operationen kan göras med hjälp av titthålskirurgi med utmärkta resultat för bot och minskade risker för kirurgiska komplikationer som infektion, blödning och behov av reoperationer. Vi ser också att fler män kan opereras med nervsparande teknik viket innebär att potensen inte är lika hotad efter operationen. Risken för långsiktig urininkontinens är med modern operationsteknik mycket liten. Robottekniken utvecklades vid sekelskiftet och den första robotoperationen för prostatacancer genomfördes 2002 i Sverige. Våra kirurger har varit med från starten av denna utveckling och har tillsammans opererat flera tusen robotprostatektomier. De är också aktiva med att lära upp nya kirurger och centra att operera prostatacancer med robotteknik. Det är väl klarlagt att resultaten efter operationen är starkt beroende av kirurgens erfarenhet.

Vi erbjuder inte denna operation på uppdrag av region Stockholm. 

PSA är ett protein som bildas i prostatan. En förhöjning av PSA nivåerna i blodet kan indikera att patienten har en prostatacancer. Det finns dock många skäl till varför PSA är förhöjt. Vanliga godartade orsaker är prostataförstoring, vattenkastningsbesvär, infektion och inflammation i urinvägarna.

Vid en konstaterad PSA-förhöjning görs en ultraljudsundersökning av prostatan och kvarstår misstanken om prostatacancer går utredningen vidare med en magnetröntgen. Visar magnetröntgen misstänkta tumörförändringar görs vävnadsprover.

Vanligast är att njurstenar avgår av sig självt, men i knappt 10% av fallen kan en operation bli aktuell. Ingreppet görs i narkos via urinröret. För att få åtkomst till urinledaren/njuren används böjliga instrument med en kamera och arbetskanal. Vanligtvis behöver stenen finfördelas med hjälp av en laser. Ofta efter stenkirurgi behöver det läggas en avlastande stent i urinledaren, stent är en mjuk slang som förhindrar att urinledaren svullnar igen. Den tas bort vanligen bort några dagar efter operationen.

Vi erbjuder inte operation av njursten på uppdrag av region Stockholm.

Svårigheter med vattenkastningen är ett vanligt problem hos män. De flesta med dessa besvär kan medicineras framgångsrikt, men när medicinerna inte hjälper brukar operation av den förstorade prostatakörteln erbjudas. Majoriteten av de som är aktuella för operation i Sverige opereras med så kallad TURP, transuretral resektion av prostatan. TURP är en välbeprövad teknik som med modern operationsteknik har få risker både vad gäller akuta komplikationer och risken för långsiktiga biverkningar.

Operationen görs i narkos eller ryggbedövning. Ingreppet görs med hjälp av instrument som förs in i urinröret. Den förstorade delen av prostatan, adenomvävnaden, hyvlas därefter ut bit för bit under kameraövervakning. Operationen tar mellan trettio och sextio minuter och vanligen behöver man stanna en natt på vårdavdelningen. Kateter sätts efter operationen vilken tas bort dagen efter ingreppet. Det är vanligt med blodtillblandad urin av och till veckorna efter operationen och det tar flera veckor innan man kan utvärdera resultatet av operationen, då det är vanligt att man initialt kan få bråttom när man blir kissnödig.

Denna operation utför vi även på uppdrag av region Stockholm.

Förstoring av prostatan är en vanlig orsak till svårigheter att kissa. Prostatan växer hos alla män kontinuerligt med åren. Något slarvigt pratar vi om prostataförstoring som orsak till varför många män med åren får svårt att tömma blåsan. Men faktum är att storleken på prostatan korrelerar dåligt med besvären. Andra orsaker till tömningssvårigheterna kan vara att prostatan är stel eller har en ogynnsam form.

Utredning av vattenkastningsbesvär består i blodprover (PSA), ifyllnad av kissdagböcker (miktionslistor) och besvärsskattnings skalor, ultraljudsundersökning av prostatan och mätning av urinflödet. Ibland görs även kameraundersökning av urinröret och urinblåsan eller en mer avancerad undersökning av flödet vid vattenkastningen sk urodynamisk utredning för att säkerställa rätt diagnos.

Behandlingen, om det behövs någon, brukar vara mediciner eller om dessa inte hjälper tillräckligt godartad prostataoperation.

Läs mer om godartad prostataförstoring

För att bekräfta eller utesluta förekomst av cancer i prostatan krävs det att ett vävnadsprov tas. Provet undersöks av patologen i mikroskop. Det är först då man säkert kan avgöra om det finns en cancer.

Undersökningen görs i lokalbedövning och tar ca 20 minuter. I stora delar av Sverige görs det via ändtarmen med hjälp av ultraljud. Det tas ett antal vävnadsprov på förbestämda platser, vanligen 12, men eventuella misstänkta förändringar på magnetröntgen kan egentligen inte ses på ultraljud varför man riskerar att missa själva tumören. Nackdelen med den gamla tekniken är att man riskerar att missa eventuell cancer men främst problemet med denna teknik är att mellan 2-3 % av patienterna riskerar blodförgiftning då man sticker via ändtarmen.

Vi har varit med och utvecklat en teknik där man inte sticker via ändtarmen utan från mellangården, risken för blodförgiftning blir då försumbar, nackdelen med tekniken är att det tekniskt är svårare samt att undersökningen tar längre tid. Vi genomför dessutom våra vävnadsprover med hjälp av fusionsteknik, där tumörförändringar som setts på magnetröntgen ritas in i ultraljudsbilden, vilket ger tillförlitligare prover jämfört med den gamla tekniken.

Dagarna efter vävnadsprovet är det vanligt med blod missfärgad urin och blod i sädesvätskan, vilket är helt ofarligt.