Symptom
Sjukdomen alopecia areata kännetecknas av fläckvis håravfall. Fläckarna kan variera i storlek från någon centimeter till mycket stora kala områden. En eller flera fläckar kan uppkomma, ofta på huvudet. Ibland kan håravfallet också drabba ögonbryn, ögonfransar, skäggbotten och annan kroppsbehåring, till exempel på underbenen. Huden inom de kala partierna är oftast helt normal - mjuk och slät, utan tecken på rodnad eller annan irritation.
Tillståndet kan även i undantagsfall drabba hela hårbotten och benämns då som alopecia totalis, eller hela kroppsbehåringen och benämns då som alopecia universalis.
Personer med alopecia areata är vanligtvis helt friska i övrigt och någon särskild laboratorieundersökning är inte nödvändig.
Orsak
Sjukdomen anses vara en så kallad autoimmun sjukdom, det vill säga att kroppen reagerar “allergiskt mot sig själv”. Hårstråna går då in i vilofas och växer inte ut. Viloperioden kan vara mellan 6-12 månader och ibland längre. Hårrötterna är dock inte förstörda utan endast vilande. Alopecia areata är delvis ärftligt. Ca 20% av personer med alopecia areata har någon i släkten som också drabbats av sjukdomen.
Behandling
Det saknas effektiv behandling mot alopecia areata. Vitamintillskott och hälsokost har prövats men inte visat sig ge någon effekt. Medel mot normalt manligt håravfall, exempelvis minoxidil, har inte heller dokumenterad effekt vid denna typ av håravfall och laserbehandlingar fungerar inte.
De flesta med alopecia areata får bara mindre, hårlösa fläckar som går att kamma över och på så sätt dölja i väntan på att man får tillbaka sin hårväxt. Om man får stora kala områden kan man ha nytta av en peruk. Vissa regioner har ett perukbidrag som kan skrivas av hudläkare för de som av medicinska skäl behöver peruk.
I ca 80% av fallen återkommer hårväxten spontant inom 1 år, i 90-95% inom 2 år. Återfall kan förekomma.
