Vad är abort?
Abort betyder att avbryta en graviditet och det är du som är gravid som bestämmer om du vill göra en abort. Det kan finnas olika anledningar till att du vill göra en abort och ingen anledning är mer rätt än någon annan. En abort gör det inte svårare att bli gravid i framtiden.
Ingen åldersgräns för abort
Det finns ingen åldersgräns för att göra abort men om du är under 18 år kan det vara bra att en vuxen i din närhet vet om att du ska göra en abort. Det behöver inte nödvändigtvis vara en förälder utan det kan vara en annan vuxen person som du litar på, som till exempel en släkting, kurator eller skolsköterska.
Samtalsstöd
Oavsett varför du väljer att göra abort och oavsett om beslutet var lätt eller svårt kan det vara skönt att ha någon att prata med. Det gäller även för dig som varit delaktig till graviditeten. Många får stöd av någon närstående men du kan också få samtalsstöd genom vården, både innan och efter aborten. Du kan boka tid för samtalsstöd genom abortmottagningen.
När kan jag göra abort?
En graviditet räknas från den senaste mensens första dag och alltså inte från själva befruktningstillfället.
Fram till gravidvecka 18 har du rätt att göra abort utan att behöva ge någon särskild förklaring till ditt beslut.
När du har passerat gravidvecka 18 måste Socialstyrelsen ge tillstånd för abort. Då behöver du ha särskilda skäl för att få göra abort. Det kan exempelvis vara att du är väldigt ung, har problem med droger och alkohol, mår psykiskt dåligt eller att fostret har någon skada eller missbildning. Du får hjälp av vårdpersonal att undersöka det.
Socialstyrelsen får inte ge tillstånd till abort om fostret kan överleva utanför den gravidas kropp och därför räknas 21 hela gravidveckor och 6 dagar in i graviditeten som den sista möjliga dagen att göra abort.
Så går en abort till
En abort kan göras på olika sätt
Medicinsk abort
Medicinsk abort är den vanligaste abortmetoden och den går att använda under hela perioden som abort är tillåten.
En medicinsk abort påbörjas på abortmottagningen genom att du får ta ett läkemedel som startar aborten. En del kan få en blödning efter den första tabletten och det är inget konstigt. När du tagit tabletten på mottagningen får du gå hem.
Efter någon dag får du komma tillbaka till mottagningen igen. Då får du ett nytt läkemedel som gör att livmodern får sammandragningar. Det går att ta läkemedlet på olika sätt. Du kan välja att svälja det eller lägga det under tungan. Du kan också föra upp det i slidan.
Du stannar sedan kvar på mottagningen och efter ett par timmar stöts graviditeten ut ur kroppen genom att det kommer en blödning med klumpar. Det kan göra ont men då kan du få smärtstillning. Du kan åka hem redan samma dag.
Ibland kan du få ta den andra omgången tabletter hemma. Vid en hemabort är det en rekommendation att du har någon hos dig under tiden som du gör aborten.
När du gjort abort är det vanligt att blöda i cirka två veckor. Till en början brukar blödningen vara ungefär som en mens, ibland rikligare än så, men sedan avtar den. Hur mycket man blöder är individuellt och en del kan blöda längre. Huvudsaken är att blödningen minskar med tiden.
Efter en abort får du ofta med dig ett graviditetstest hem, som du kan göra efter 3–4 veckor.
Kirurgisk abort
Kirurgisk abort kan användas som metod fram till graviditetsvecka 12 eller 13, men brukar sällan användas innan vecka 7. En kirurgisk abort är en mindre operation.
Ibland får du först ta ett läkemedel som mjukar upp livmoderhalsen. Sedan blir du nedsövd eller lokalbedövad i slidan. Under ingreppet för läkaren in ett instrument som är kopplat till en sug i livmodern. Försiktigt sugs foster och moderkakan ut ur livmodern.
Ingreppet brukar gå ganska fort och efteråt får du stanna kvar på mottagningen i några timmar för att vila.
Efter en kirurgisk abort brukar du i regel blöda mindre än efter en medicinsk abort.
Sen abort
Efter vecka 12 eller 13 används alltid medicinsk metod för att göra abort, men då är aborten mer utdragen och du får stanna kvar längre på mottagningen. Hur lång tid det tar är olika men de flesta får åka hem redan samma dag. Ibland, om det finns rester av moderkakan kvar inuti livmodern kan läkaren behöva avsluta med en gynekologisk skrapning.
Så mår du efter aborten
Efter en abort kan du leva som vanligt men det kan vara skönt att ta det lugnt och vila någon dag. Du kan ha lite ont, ungefär som mensvärk under de första dagarna efter aborten.
Det är också vanligt att blöda efter en abort. Efter en medicinsk abort kan du blöda i ungefär 3 till 6 veckor och oftast blöder du som allra mest precis i början. Därefter minskar det allt eftersom. Om du har gjort en kirurgisk abort brukar de flesta blöda mindre och under en kortare tid, men det är olika från person till person.
Mensen brukar ofta komma tillbaka efter 4 till 6 veckor. Då är den ofta rikligare än vad den normalt sett brukar vara.
Komplikationer
Efter abort finns det en ökad risk för infektion i livmodern, även om det är ovanligt. För att minska risken att få en infektion finns det några saker du bör försöka undvika så länge som du blöder eller har bruna flytningar:
- Undvik att ha slidsamlag.
- Undvik att använda tampong eller menskopp. Använd bindor istället och byt dem ofta så länge du blöder mycket.
- Undvik att bada. Duscha går bra.
Vid en infektion är det vanligt att få ett eller flera av följande symptom:
- Flytningar som luktar illa.
- Ont i nedre delen av magen. Det kan kännas ömt om du trycket på magen.
- Feber över 38°C.
Misstänkt infektion i livmodern - Sök vård
Du bör söka vård på en akutmottagning eller en gynekologisk akutmottagning om du tror att du har en infektion i livmodern.