Capio
Capio
Capio

Hormonspiral

Hormonspiral är ett preventivmedel som ger ett mycket bra skydd mot graviditet. Den innehåller hormonet gestagen, är några centimeter lång och ser ut som ett T. Det går bra att använda spiral även om du inte har varit gravid eller fött barn tidigare.

Vad är hormonspiral?

Hormonspiral är ett mycket bra sätt att skydda sig mot graviditet, men den skyddar inte mot könssjukdomar.

Trots dess namn så ser den inte ut som en spiral. En hormonspiral är några centimeter lång och ser ungefär ut som ett T. Den är gjord av plast och på skaftet sitter en liten kapsel som innehåller hormonet gestagen.

Hormonspiralen sitter inne i livmodern och när den sitter på plats så utsöndrar den fortlöpande en låg dos hormon som påverkar livmoderhalsen och livmoderslemhinnan som blir tunn. Den gör också så att sekretet i livmoderhalsen blir tjockt och segt och spermier kan då inte kan tränga in i livmodern.

Olika typer av hormonspiraler

Det finns tre olika styrkor och två olika storlekar på hormonspiraler. En del spiraler behöver bytas ut vart tredje år och en del vart femte år. Det går att sätta i en ny spiral direkt efter att den gamla plockats ut. Du kan få hjälp att ta ut din spiral hos en barnmorska eller gynekolog när som helst om du vill.

Hur skaffar jag hormonspiral?

Kontakta din barnmorska eller gynekolog om du har tankar och funderingar kring att använda spiral som preventivmedel. Du erbjuds ett första rådgivningsbesök där du får information om spiralen, får berätta om din sjukdomshistoria. Det tas prover för att se så att du inte har någon infektion eller könssjukdom. Provtagning sker ibland istället i samband med att spiralen sätts in.

Efter det första besöket får du ett recept på en hormonspiral. Receptet hämtar du sedan ut på ett apotek. Du tar sedan med förpackningen med spiralen till den barnmorska eller läkare som ska sätta in hormonspiralen.

Det går att sätta in en hormonspiral när som helst i menscykeln. Tänk på att du inte har fullgott skydd direkt efter insättning. Om spiralen sätts in senare än sju dagar efter mensstart så är du skyddad först efter ytterligare sju dagar. Kom ihåg att skydda dig på annat sätt under den tiden om du inte vill bli gravid. Din barnmorska eller läkare kommer ge dig mer information.

Just vid själva insättningen av spiralen kan det göra ont, men det brukar snabbt gå över. När spiralen är på plats och sitter som den ska så ska det inte kännas. Men det är vanligt att ha ont ett litet tag efter att spiralen har satts in. Det brukar kännas ungefär som en molande mensvärk och det kan hålla i sig i ett par dagar upp till ett par veckor. Du kan ta smärtstillande tabletter för att minska värken. Och det kan vara en god idé att ta smärtstillande strax innan insättandet för att minska intensiteten i smärtan vid själva insättandet av spiralen.

Om det har gått mer än två veckor efter insättningen och du fortfarande har ont så ska du ta kontakt med en barnmorska eller gynekolog.

Insättning av hormonspiral – Så går det till

Spiralen sätts in av en barnmorska eller en gynekolog. Innan insättningen berättar hen hur det kommer gå till. Insättning av en hormonspiral går till enligt följande:

  1. Du får klä av dig på underkroppen och sätta dig i en gynekologstol.
  2. Barnmorskan eller gynekologen gör en gynekologisk undersökning och känner hur livmodern ligger.
  3. Hen för in ett spekulum och en depressor i slidan för att försiktigt vidga den. Med hjälp av ett hjälpmedel som kallas för klotång kan livmoderns läge justeras. Då kan det bli lättare att föra in instrument i livmodern.
  4. Med hjälp av en mätsticka mäter hen avståndet mellan livmodertappen och livmoderns botten.
  5. Spiralen förs in i livmodern och när den är på plats dras isättningssnöret och kolven ut.
  6. Trådarna klipps av ett par centimeter utanför livmodertappen och sedan är det klart.

Vad kostar hormonspiral?

Hormonspiral ingår i högkostnadsskyddet. Beroende på vart i landet du bor kan kostnaden skilja sig åt.

Gratis för dig som är under 21 år

De flesta preventivmedel är gratis för dig under 21 år. Det gäller i hela landet. I vissa regioner och landsting är det billigare med preventivmedel ända tills du är över 25 år.

Fördelar och nackdelar

Det är inte alltid lätt att veta vilket preventivmedel som passar och fungerar bäst för just dig. Vissa passar bättre än andra.

Hormonspiral passar bra för dig som vill ha ett mycket säkert preventivmedel som du slipper komma ihåg att tillföra varje dag. Det är också ett bra alternativ för dig som inte vill eller kan använda preventivmedel som innehåller östrogen, på grund av ärftlighet eller ett för högt blodtryck. Om du har kraftiga mensblödningar kan hormonspiral vara ett mycket bra alternativ eftersom mensen kan bli mer sparsam eller utebli helt så länge spiralen sitter kvar.

Om du vill ha regelbunden mens är hormonspiral alltså ett mindre bra alternativ.

Här nedan kan du läsa mer om både för- och nackdelar som finns med hormonspiral: 

Fördelar

  • Ger ett säkert skydd mot graviditet.
  • Skyddet sitter i tre eller fem år.
  • Mensen kan minska eller försvinna helt.
  • Mindre problem med mensvärk.
  • Du behöver inte komma ihåg att ta en tablett varje dag.
  • Skyddar även om du skulle kräkas eller få diarré.

Nackdelar

  • Skyddar inte mot könssjukdomar.
  • Du behöver hjälp av en barnmorska eller läkare när du vill sätta in och ta ut hormonspiralen.
  • Det kan göra ont precis när spiralen sätts in.
  • Kan framför allt i början ge besvär som exempelvis ont i magen, ont i huvudet, oregelbundna blödningar och problem med finnar eller flytningar.

Biverkningar

Alla preventivmedel som innehåller hormoner påverkar kroppen på ett eller annat sätt, men eftersom hormonspiralen utsöndrar en jämn och låg nivå av hormon hela tiden så är det ovanligt med biverkningar. De vanligaste biverkningarna man få av hormonspiral är:

  • Akne
  • Nedstämdhet.
  • Minskad sexlust.
  • Oregelbundna blödningar.

De flesta som får biverkningar av hormonspiral blir av med dem inom ett halvår. Du kan alltid byta till ett annat preventivmedel om du mår dåligt av biverkningarna.

Relaterade diagnoser

Vi hjälper dig