#32 Diabetes
*Signaturmelodi
Jeannette Conte: Idag ska vi prata om sjukdomen diabetes som egentligen inte är en sjukdom utan flera och med olika orsaker. Den gemensamma nämnaren är att blodsockret i kroppen självreglerar sig dåligt och blir för högt och enligt Diabetesförbundet så är det ungefär 500 000 personer som har diabetes i Sverige idag och av dem är 85 – 90 % med typ 2 diabetes och 150 000 personer i Sverige har sjukdomen utan att veta om det. Hej Anna Söderqvist och välkommen hit!
Anna Söderqvist: Tack!
Jeannette Conte: Du är verksamhetschef på Capio Vårdcentral Wasa i Södertälje, men du är också diabetessköterska.
Anna Söderqvist: Ja! Precis…
Jeanette Conte: Hur kommer det sig att du hamnade där?
Anna Söderqvist: Ja, jag jobbade som vanlig sjuksköterska på vårdcentralen och halkade väl lite av en slump in på det här med diabetes och insåg att DET tycker jag är jättespännande, jätteroligt, att hålla på med… så då fortsatte jag med det!
Jeannette Conte: Ja… Hur ser det jobbet ut, vad gör du om dagarna?
Anna Söderqvist: Ja man möter ju en massa patienter förstås - eller människor snarare - som har diabetes och dels gör jag kontroller, men också hjälper dem att hantera livet med diabetes.
Jeannette Conte: Mm… Vilka är de vanligaste symtomen som gör att sjukdomen upptäcks?
Anna Söderqvist: Det allra vanligaste är väl att man känner sig trött, att man kan känna sig törstig, att man kanske kissar mer än vanligt. Det är liksom de vanliga klassiska symtomen…
Jeannette Conte: Det är också lite luddiga symtom…?
Anna Söderqvist: Ja, precis! Det är det som gör att man kanske inte heller reagerar att det är någonting som är fel.
Jeannette Conte: Nä…
Anna Söderqvist: … förrän man faktiskt kommer till doktorn av någon annan anledning och vi vet ju det här så därför är man ganska frikostig med att kolla blodsockret på människor som framför allt söker för lite diffusa symtom.
Jeannette Conte: Jaha… Så upptäcks de allra flesta av en typ… slump då?
Anna Söderqvist: Ja, så kan det åtminstone vara för oss i primärvården eller på vårdcentralen… och just kring typ 2 diabetes som ofta kommer ganska smygande, att man kan ha haft den under en lång tid innan man faktiskt får reda på det.
Jeannette Conte: Mm… Skiljer sig de symtomen mellan män och kvinnor?
Anna Söderqvist: Eh… Oftast inte så jättemycket… utan…
Jeanette Conte: Nä… de är ganska… lika?
Anna Söderqvist: Ganska lika.
Jeanette Conte: Mm… För att liksom en fundering var såhär… Kan man gå runt med diabetes utan att veta om det, men du svarar litegrann på det om det smygande sådär…
Anna Söderqvist: Ja…
Jeannette Conte: … och om det är sådär luddiga symtom så tänker man själv sig… Jag skulle inte ha tänkt på om jag var lite trött eller kissade lite oftare… direkt.
Anna Söderqvist: Nä… Nä… och det är det som kanske är problemet att det är viktigt att tala om det här för alla människor också att… att det är något att tänka på, särskilt om man är lite äldre och så… För det blir ju vanligare och vanligare ju äldre man är också.
Jeannette Conte: Mm… och vart går gränsen då, så att man inte oroar alla som känner… som är dåliga på att dricka vatten bara? *båda skrattar hjärtligt ihop*
Anna Söderqvist: Jamen precis… Det är ju väldigt subjektivt så att säga… men alltså, att man dricker extremt mycket liksom…
Jeannette Conte: Ja…
Anna Söderqvist: … att man är väldigt muntorr… liksom så att man är så torr i munnen att man nästan inte kan prata till exempel… eller liksom dricker flera liter om dagen och ändå känner sig törstig och så…
Jeannette Conte: Okej… Ja, så det ligger lite extrema mängder så…
Anna Söderqvist: Nämen precis, lite så och kanske under en längre tid. Jag menar… Man dricker extra mycket en dag för att man har svettats mycket under natten eller så, utan det här handlar ju om att man under inte bara någon dag eller så… utan en längre tid…
Jeannette Conte: Mm… Men du, apropå det här med symtom så har jag läst att sömnen kan bli påverkad?
Anna Söderqvist: Ja, absolut!
Jeannette Conte: Hur då?
Anna Söderqvist: Det finns ju någonting som heter sömnapné som är ganska vanligt och det har man sett att det kan öka risken för diabetes, men diabetes kan också öka risken för sömnapné. Alltså såhär…
Jeannette Conte: De krokar arm?
Anna Söderqvist: Ja, precis. Alltså sömnapné är ju att man får andningsuppehåll på natten. Att man snarkar så slutar man andas så… frun tittar på en och undrar ”dog han nu?” *båda skrattar
Jeannette Conte: Ja…
Anna Söderqvist: … och det är ju en ganska… man kan skratta lite åt det, men det är ganska allvarligt för det ökar ju betydligt risken för hjärt- och kärlsjukdomar…
Jeannette Conte: Ja… Just det.
Anna Söderqvist: … och det är också någonting som man gärna får om man är överviktig, alltså att man får liksom fettinlagringar kring strupen och så… det är inte bara magen som blir tjock utan man får fetma på flera ställen…
Jeannette Conte: Ja…
Anna Söderqvist: … och det är klart det är både det… fetman kan dels orsaka sömnapnén, men också ökar risken för diabetes.
Jeannette Conte: Mm… Vad gör man åt det då?
Anna Söderqvist: Dels så finns sådana här apparater - en andningsmask som man har på sig när man sover som hjälper till att hålla de här luftvägarna öppna. För det som händer är att man när man sover och ligger ned är att de faller ihop litegrann… *Jeanette hummar förvånat … och så blir det tätt liksom - att man får andas mot ett övertryck. Men sedan är det samma sak som vid diabetes… Att gå ned i vikt… *Jeanette hummar instämmande … det är ju en jättebra idé… för att må bättre…
Jeannette Conte: Mm… För allt då?
Anna Söderqvist: Ja, precis … ja…
Jeannette Conte: Då är vi inne litegrann på det här med diabetes 2, för det finns ju olika typer… Berätta!
Anna Söderqvist: Ja, precis. Den vanligaste, som vi alla nästan oftast tänker på, det är ju typ 2 som ju framför allt drabbar den som är vuxen och lite äldre…
Jeannette Conte: Vad är lite äldre?
Anna Söderqvist: Medelålder och uppåt kan man säga. Sedan finns det absolut alltid undantag att man det är lite yngre som också får typ 2 diabetes, men det är i princip omöjligt att få det när man är barn. Det är extremt ovanligt.
Jeannette Conte: Okej.
Anna Söderqvist: Sedan har du ju typ 1 diabetes som kanske är den näst vanligaste, som ju oftast… mer ofta drabbar barn och unga då…
Jeannette Conte: Mm…
Anna Söderqvist: Men man kan få det även upp senare i åldern också. Jag har haft patienter med typ 1 diabetes i 70 års åldern, så att… Visst det händer, men det är ovanligare.
Jeannette Conte: På vilket sätt skiljer sig själva sjukdomen då?
Anna Söderqvist: Ja, det är ju egentligen två olika saker höll jag på att säga. När man har typ 1 diabetes, alltså den som drabbar yngre, det är mer en autoimmun sjukdom som man kanske inte riktigt heller vet vad den beror på. Man har ju små celler i bukspottkörteln som producerar insulin som vi behöver ha för att reglera blodsockret och vid typ 1 diabetes slutar de här små cellerna att fungera så inte har något insulin och det innebär att då kan man inte ta hand om det socker man äter och kommer ut i blodet då. Så där bör man alltid få insulin utifrån då… *Jeanette hummar instämmande …
Typ 2 diabetes är ju en lite annan typ av sjukdom. Symtomen är de samma att man får högt blodsocker och svårigheter att hantera det, men där beror det mer på att insulinet som man har… Jag brukar säga att det inte är så effektivt - att man får någonting som kallas insulinresistens.
Jeannette Conte: Jaha… Det funkar alltså bara inte…?
Anna Söderqvist: Nej, det funkar inte så bra. Musklerna vill liksom inte låta insulinet arbeta.
Jeannette Conte: Okej, så man har insulin, men det funkar inte så bra?
Anna Söderqvist: Nej precis.
Jeannette Conte: Ja, jag fattar.
Anna Söderqvist: Mm…
Jeannette Conte: Okej, det var 1 och 2, det är de vanligaste…Det finns alltså fler?
Anna Söderqvist: Ja, precis! Eh… Den som kanske man sedan hört talas om det är ju graviditetsdiabetes…
Jeannette Conte: Ah, just det!
Anna Söderqvist: … Det är också en typ av diabetes som man får när man väntar barn och som oftast går över sen när man har fött sitt barn. Sedan finns det lite ovanligare varianter så som en slags typ 1 diabetes som debuterar sent i åldrarna och så vidare… men det är väldigt, väldigt ovanliga varianter.
Jeannette Conte: Mm… Ter de sig olika i hur sjuk man blir och i vad man behöver?
Anna Söderqvist: Nej, egentligen inte så man kan säga att de är lite varianter på typ 1 och typ 2 så att säga.
Jeannette Conte: Ja okej…
Anna Söderqvist: Så symtomen blir i slutändan desamma.. Men det finns en typ 1 som man kallar för LADA som debuterar sent i åldrarna… Alltså lite äldre människor och den kanske inte debuterar lika akut så att säga, som en typ 1 diabetes hos ett barn, som ofta blir väldigt snabbt väldigt sjukt…
Jeannette Conte: Ja… Okej.
Anna Söderqvist: … och så. Men samma princip där att de här cellerna slutar fungera.
Jeannette Conte: Ja, okej och då kommer det man undrar; varför får man de här olika typerna av diabetes?
Anna Söderqvist: Ja… Typ 1 diabetes är en sådan här grej där man faktiskt kanske inte riktigt 100% vet varför…
Jeannette Conte: För det är många som föds med den?
Anna Söderqvist: Eh... Nah.… Alltså man föds oftast inte… utan man får den när man är barn… ganska många…
Jeannette Conte: Ja… Okej…
Anna Söderqvist: … i lite olika åldrar, men det kan vara ganska små barn till nästan vuxna, men även senare vuxna i livet också…
Jeannette Conte: Mm…
Anna Söderqvist: och där vet man inte riktigt varför man får det. Man är… Det finns lite olika forskning på att det kanske är någon yttre faktor kanske, ett virus eller något sådant som påverkar det, men som sagt man har inte riktigt…
Jeannette Conte: Nä… inte helt…
Anna Söderqvist: … hittat den grejen som utlöser det.
Jeannette Conte: Men är det ärftligt?
Anna Söderqvist: Oftast inte. Det är väl ganska ovanligt. Visst finns det fall… eller familjer där flera personer, både föräldrar och barn, kanske har typ 1 diabetes, men om det beror på att det är ärftligt eller på någon annan yttre faktor… Det är väl det som ingen riktigt har svaret på.
Jeannette Conte: Nä… och diabetes typ 2?
Anna Söderqvist: Ja. Där är det ju däremot en stor ärftlig faktor…
Jeannette Conte: Ja okej…
Anna Söderqvist: Har du föräldrar eller nära släktingar med typ 2 diabetes så har du ökad risk att få det. Det kan också ha lite med genetik att göra. Det beror lite på vart i världen du har ditt genetiska ursprung så att säga, så är det vanligare att man har diabetes… *Jeanette hummar instämmande … Till exempel om man är född i mellanöstern har man lite större risk att få diabetes. Samma sak om man kommer från vissa delar av Asien - Kina, Japan… där…
Jeannette Conte: Jaha…
Anna Söderqvist: … Så har man också lite större risk att få det.
Jeannette Conte: och när då blommar det ut? Man har hört mycket om just diabetes 2 har med livsstil att göra… *Anna hummar instämmande … Hur ser det ut med det där egentligen?
Anna Söderqvist: Ja och det är ju faktiskt också en bidragande faktor. Du har den här genetiska känsligheten eller vad man ska säga… *Jeanette hummar instämmande… Men sedan behövs det ofta till kanske något mera för att det ska bryta ut och då kan det här med livsstilen att göra - att man har större risk om man inte rör på sig så mycket, om man är överviktig, röker och så vidare. Då ökar man risken att det bryter ut.
Jeannette Conte: Det som jag också hört är att det liksom har ökat lavinartat… typ 2.
Anna Söderqvist: Ja precis, det ökar ju i många delar av världen… *Jeanette hummar instämmande … och det har väl mycket med det här att vi många i västvärlden faktiskt väger mycket mer än vad vi gjorde tidigare. Att man är mycket mera överviktig och mycket mera stillasittande… *Jeanette hummar instämmande… där kan man känna en oro för att alla barn som rör sig mycket mindre…
Jeannette Conte: Mm… För det är så man kan ändå säga så här; det finns ju aldrig några garantier, men det går egentligen att bromsa upp och… *”Precis” Inflikar Anna …förhindra att man ska få det…
Anna Söderqvist: Ja, både förhindra men också att kanske även om du får det så får du kanske senare i livet istället för att få det när du är 40, så får du det när du är 75…
Jeanette Conte: Ja…
Anna Söderqvist: och det är ändå en viss skillnad både i livslängd och livskvalitet.
Jeannette Conte: Verkligen. Kan man vända på det då? Alltså om man får diabetes 2 sent för att man har … att det blivit påverkat av kosten. Kan man ändra kost och livsstil och bli av med diabetesen?
Anna Söderqvist: Absolut. Vi brukar aldrig säga att man blir av med den, men alltså man kan ju säga att om man är ganska överviktig till exempel och fått diabetes och går man ned väldigt mycket i vikt så kan man få normala värden och kanske kan sluta med medicinen… *Jeanette hummar instämmande och de pratar lite i mun på varandra därefter… Absolut så är det… Kan man göra skillnad. Även om man har fått diagnosen så kan man absolut påverka sitt mående och sin livslängd i slutändan *skrattar till
Jeannette Conte: Ja, och det här gäller diabetes 2 för det här gäller inte de som har typ 1?
Anna Söderqvist: Nej precis, där är det ju fortfarande liksom insulinet som gäller för att man ska må…
Jeannette Conte: Ja just ja…
Anna Söderqvist: … må bra.
Jeannette Conte: Och hur påverkar det här en i vardagen då, när man har de här olika typerna av diabetes?
Anna Söderqvist: Ja… Det handlar kanske dels lite vad man har för typ av behandling, alltså som typ 1 till exempel, men även en del som har typ 2 som har insulin är kanske lite mer styrda av sin medicinering. Att man behöver ta sitt insulin vid en viss tid. Man behöver äta vid en viss tid för att inte blodsockret ska bli för lågt eller för högt eller så…
Jeannette Conte: Mm…
Anna Söderqvist: Men överhuvudtaget så är det klart att det påverkar, du behöver kanske många gånger ändra din livsstil, ändra kost, börja röra på sig om man inte har gjort det tidigare och så vidare och faktiskt också ha lite koll på ”vad är det jag äter i vardagen?” Jag kanske ska välja när jag går och handlar så behöver jag tänka lite på vad jag handlar, att jag inte köper vit formfranska utan… *skrattar till … utan lite nyckelhålsmärkt bröd och så vidare.
Jeannette Conte: Just det.
Anna Söderqvist: Mm…
Jeannette Conte: Vad händer om man inte sköter sig? Är det någon skillnad på måendet där om man är en typ 1 eller typ 2?
Anna Söderqvist: Alltså… Båda… om man får högt blodsocker så mår man ju dåligt av det för stunden. Man blir trött. Man blir… Ja, de här samma symtom egentligen som när man insjuknar… *skrattar till … så att säga. Trött, törstig, sömnig, kissar mycket och så vidare.
Jeannette Conte: Mm…
Anna Söderqvist: och det är klart att… att vara trött och inte orka göra saker det är ju inte så… *Näe instämmer Jeanette… inte så kul*.
Jeannette Conte: och så tänker jag direkt på såhär; Vilken risk har man, eller vad händer om inte behandlar eller sköter sin diabetes?
Anna Söderqvist: Ja, alltså det finns ju ganska många saker som kan hända och det är framför allt därför vi kanske också är väldigt ivriga med att behandla och hitta diabetes. Det är ju för att förebygga de här komplikationerna som man säger som man kan få av diabetes då…
Jeannette Conte: Mm…
Anna Söderqvist: … högt blodsocker - det sliter på kroppen, det sliter på blodkärlen till exempel så att man får en ökad risk att få hjärt- och kärlsjukdomar som hjärtinfarkt och så vidare, men även stroke till exempel… *Jeanette hummar förvånat till… är det större risk för om man går omkring med ett högt blodsocker eller obehandlat blodsocker då.
Jeannette Conte: Mm…
Anna Söderqvist: Men sedan finns det andra saker som också kan påverkas; njurar till exempel att de inte orkar med heller längre så… *skrockar till… utan att de blir försämrade och det är ju ganska allvarligt om man inte har det. Det finns också risk att synen påverkas så att man har små blodkärl i ögonen som också blir påverkade av de här…
Jeannette Conte: Blodsockret?
Anna Söderqvist: … blodsockret precis. Som kan göra att man faktiskt förlorar synen i slutändan… *Jeanette instämmer jakande… och sedan har man de här små blodkärlen och nerver i yttre delar av kroppen, framför allt fötterna som ökar risken att man får sår som har svårt att läka på tår och fötter och så…
Jeannette Conte: Mm… Men kan man då säga att det diabetesen gör egentligen är att slita ned…
Anna Söderqvist: Ja…
Jeannette Conte: … stora delar av kroppen?
Anna Söderqvist: Ja det kan man egentligen säga…om man skulle vara lite… *pratar i mun på varandra*
Jeannette Conte: … Inte ett specifikt organ i sig så…
Anna Söderqvist: Nej…
Jeannette Conte: … eller någonting som händer utan det är liksom hela kroppen som blir påverkad?
Anna Söderqvist: Precis, precis… Ja, exakt
Jeannette Conte: Ehum… Okej, men påverkas liksom alla på samma sätt när man får diabetes?
Anna Söderqvist: Nej. Det är inte säkert… så… Vi är ju alla olika människor med lite olika förutsättningar och så vidare så att det är inte alla som får alla symtom och inte alla som får alla komplikationer om man inte skulle ta hand om sig så att säga…
Jeannette Conte: Ja… Nä…
Anna Söderqvist: så det kan faktiskt skilja beroende på…
Jeannette Conte: Så det är väldigt individuellt?
Anna Söderqvist: Jamen precis och det är därför det är viktigt att följa varje person som har diabetes… *Ja inflikar Jeanette … individuellt så att säga.
Jeannette Conte: Ja. Hur ser liksom behandlingen ut, alltså hur ofta tar man insulinet och hur tar man insulinet?
Anna Söderqvist: Ja precis! Insulin måste alltid injiceras på ett eller annat sätt. Man kan inte, än så länge, inte äta det eller så.
Jeannette Conte: Nä…
Anna Söderqvist: Det finns mycket forskning kring nässpray och allt möjligt så, men än så länge så är det via huden, det man kallar för en subkutan injektion då… *Jeanette hummar instämmande … Den kan ju ske på olika sätt. Att man kan ha en liten penna, som vi kallar det, som man sätter en liten tunn nål på och sticker sig. Men många med typ 1 diabetes och barn har ju oftast en sådan insulinpump som man kallar det som… med en liten slang som sitter med en liten nål under huden och ger kontinuerligt insulin för att man ska efterlikna kroppens egna insulin… *Jeanette hummar förvånat till… så mycket som möjligt.
Jeannette Conte: Ja
Anna Söderqvist: Man brukar faktiskt må himla mycket bättre av det.
Jeannette Conte: Ja
Anna Söderqvist: De allra flesta också minska risken för komplikationer också för att man…
Jeannette Conte: Man har ett jämnt flöde?
Anna Söderqvist: Ja, eller ett naturligt flöde i alla fall…
Jeannette Conte: Känner den av hur mycket insulin man har i kroppen?
Anna Söderqvist: Det kan den göra, men det finns sådana som har liksom en inbyggd mätare också…
Jeannette Conte: Mm…
Anna Söderqvist: Men sedan kan man också själv ge sig extra insulin, till exempel när man ska äta och så vidare då…
Jeannette Conte: Mm…
Anna Söderqvist: Man har lite koll på sitt blodsocker att oj nu ligger det högt och då behöver jag kanske ha lite mer eller…
Jeannette Conte: Just det
Anna Söderqvist: Ja…
Jeannette Conte: Så de som har den där manicken på sig…
Anna Söderqvist: Mm.
Jeannette Conte: … är det både typ 1 och typ 2… eller bara den ena av dem?
Anna Söderqvist: Det är bara typ 1:or som har sådana…
Jeannette Conte: Ja okej.
Anna Söderqvist: Som är liksom beroende av det här insulinet, allt sitt insulin utifrån.
Jeannette Conte: Just det… och typ 2, har aldrig sådana alltså?
Anna Söderqvist: Nej, det har de inte. För man har inte riktigt samma behov av kontinuerlig insulintillförsel utifrån eftersom man ändå har en viss produktion själv så står man liksom aldrig helt utan.
Jeannette Conte: Tar man aldrig insulin då som typ 2?
Anna Söderqvist: Det kan man göra för att ofta så kan det vara så att… Som jag sa tidigare så är ju insulinet inte så effektivt…
Jeannette Conte: Nej…
Anna Söderqvist: Det är så pass dåligt… *skrattar till … höll jag på att säga… Eh bukspottkörteln har fått jobba så hårt så till slut så orkar den inte riktigt…
Jeannette Conte: Nej…
Anna Söderqvist: … längre och då kan man behöva…
Jeannette Conte: Lite stöttning?
Anna Söderqvist: Jamen precis. Man behöver lite stöttning utifrån så då kan man behöva insulin.
Jeannette Conte: Och annars då, vad har man för behandling som typ 2?
Anna Söderqvist: Som typ 2 så är det väldigt vanligt med tabletter. Det är nästan det vanligaste.
Jeannette Conte: Jaha. Vad är det för tabletter?
Anna Söderqvist: Det finns lite olika typer av tabletter. Den allra vanligaste, som nästan alla får, till att börja med i alla fall heter Metformin och det är en tablett som minskar den här insulinresistensen. Alltså det insulin som du har funkar bättre helt enkelt.
Jeannette Conte: Jaha. Så den liksom stöttar bukspottkörteln…
Anna Söderqvist: Ja det kan man säga att den liksom gör att insulinet blir effektivare så att bukspottkörteln inte behöver jobba lika hårt heller…
Jeannette Conte: Mm…
Anna Söderqvist: Sedan finns det lite tabletter som, vad ska man säga, sparkar på bukspottkörteln litegrann, att den ska producera mera… mera insulin också.
Jeannette Conte: Mm…
Anna Söderqvist: De är inte lika vanliga nuförtiden. Sedan finns det lite nyare läkemedel som man dels kan ta i tablettform, men också en typ som man injicerar som inte är insulin utan det är ett typ av hormon som har ursprung i tarmen som också reglerar hur mycket insulin som bukspottkörteln ska producera.
Jeannette Conte: Mm... Alltså tarm verkar vara inblandade i allt *skratt
Anna Söderqvist: Ja precis! *skratt … Verkligen! Verkligen! Ja och det är någonting som kommit under senare år och är oftast väldigt bra läkemedel. Att man får ned blodsockret ganska effektivt. Sedan har de en sidoeffekt som faktiskt är ganska bra i den här situationen. Det är ju att man får minskad aptit och kan gå ned i vikt av dem.
Jeannette Conte: Ja… Det är det största… egentligen det bästa man kan göra?
Anna Söderqvist: Ja. Det är det för de… Ja, det är det ju… Så har vi någon patient som är överviktig och så… så väljer vi gärna ett sådant läkemedel som hjälper till. Då får man liksom hjälp från flera håll.
Jeannette Conte: Mm… Ja, intressant! Jag tänker såhär, om man träffar någon då som man vet har diabetes och som verkar känna sig dålig…
Anna Söderqvist: Mm…
Jeannette Conte: Alltså man har ju sett i filmer såhär att man såhär; ”Ge två sockerbitar” eller ”Ge en kaka!” *Anna fnissar i bakgrunden
Anna Söderqvist: Ja precis…
Jeannette Conte: Hur ska man göra?
Anna Söderqvist: Ja precis. Det kan vara bra att veta vad de har för typ av diabetes. Sedan är det inte alltid att man har det.
Jeannette Conte: Nej…
Anna Söderqvist: Men lämpligast är väl ändå att prata med personen i fråga och fråga hur de mår. För många känner sig själva, de känner sin kropp. De vet att – ”oj, nu ligger jag lite lågt här. Jag behöver nog äta någonting”… så
Jeannette Conte: Men funkar det även för de som har typ 1?
Anna Söderqvist: Ja det gör det ju. Alltså de allra flesta behöver kunna lära sig känna igen när man blir låg eller får en hypoglykemi, som vi kallar det med…
Jeannette Conte: Just det, för man får upp blodsockret, men blodsockret har ingenting att göra med insulinet?
Anna Söderqvist: Nej precis… *skratt … eller insulinet är ju det som sänker blodsockret egentligen. Så är det så att du har lite lågt blodsocker så ska du absolut inte ta insulin, då gör du saken ännu värre.
Jeannette Conte: Just det.
Anna Söderqvist: Utan då är det viktigt att man får i sig någonting med lite socker i så att man…
Jeannette Conte: Ja…
Anna Söderqvist: … får upp blodsockret litegrann och mår lite bättre.
Jeanette Conte: Men kan det vara dumt att ge… Finns det någon gång då det inte är bra att ge socker?
Anna Söderqvist: Nej, egentligen inte. Inte som vanlig människa som ska hjälpa till…
Jeannette Conte: Nej…
Anna Söderqvist: … om man ser någon på stan så att säga. Sedan är det klart att det finns några som har ett extremt högt blodsocker, om man säger någon som blir akut sjuk i typ 1 diabetes som går ganska fort. De kan ha väldigt, väldigt höga värden. Men då mår man så dåligt så då hamnar man på sjukhus.
Jeannette Conte: Ja okej, då hjälper ingen kaka
Anna Söderqvist: Nej då hjälper ingen kaka *skratt
Jeannette Conte: Är det någonting man absolut inte ska göra?
Anna Söderqvist: Ja, det är att ge insulin till någon som har lågt blodsocker.
Jeannette Conte: Ja okej.
Anna Söderqvist: Det får man absolut inte göra.
Jeannette Conte: Vad händer då?
Anna Söderqvist: Eh… ja… Ska man hård dra det så kan man faktiskt till och med dö av det.
Jeannette Conte: Oj!
Anna Söderqvist: Ja… om man får alldeles för lågt. Vi måste ha lite socker i oss…
Jeannette Conte: Okej…
Anna Söderqvist: annars så dör vi helt enkelt.
Jeannette Conte: Ja. Det hoppas man att ingen ska slentrian, som känner sig trygg med att ge någon insulin…
Anna Söderqvist: Nej… Det hoppas jag väl inte *skratt
Jeannette Conte: Ja, men skönt. Då känner man sig lite såhär det är bra, då vet man. Det stämmer, man kan ge dem lite socker.
Anna Söderqvist: Ja.
Jeannette Conte: Men det här med att hålla koll på sitt insulin och sådär. Jag vet ju nu att Capio har någonting som heter ”Capio hemma”… *Anna hummar instämmande … Vad är det?
Anna Söderqvist: Ja, det är en tjänst som man har så att man kan få hjälp med att lite intensivt ta hand om bland annat diabetes i hemmet på ett digitalt sätt. Att man laddar ned en app och har en kontakt med en sjuksköterska via den. Lämnar in sina värden och så vidare…
Jeannette Conte: Just det. Gör man sina… *Anna avbryter med ”ja, precis” … hemma då? Man slipper gå till…
Anna Söderqvist: Ja exakt! Man slipper gå till sin vårdcentral och det kan ju vara jätteskönt att slippa göra det. Om man till exempel behöver reglera sin insulindos till exempel så kan man slippa hålla på och gå till vårdcentralen var och varannan dag för det här…
Jeannette Conte: Ja… Just det. Och om man skulle vilja testa den här typen då, vad gör man då?
Anna Söderqvist: Ja. Antingen så kontaktar man sin vårdcentral, Capio Vårdcentral, så kan vi skriva en remiss om vi tycker du är lämplig för det här. Man kan också kontakta ”Capio Hemma” själv. Då får man betala en liten månadsavgift för det…
Jeannette Conte: Om man inte får remissen så kan man göra det?
Anna Söderqvist: Precis, om man inte får en remiss.
Jeannette Conte: Mm… Det låter ju smidigt om man har möjlighet till det.
Anna Söderqvist: Ja precis.
Jeannette Conte: Ja, men du… För nu känner jag ändå såhär; Jamen nu har jag faktiskt fått lite koll på diabetes och om de olika typerna. Jag har lärt mig jättemycket och superintressant. Så jag tänker att vi ska avsluta litegrann nu här.
Anna Söderqvist: Mm…
Jeannette Conte: Då tänker jag. När tycker du att man ska söka vård?
Anna Söderqvist: Ja, man ska söka vård om man är orolig faktiskt.
Jeannette Conte: Mm…
Anna Söderqvist: Det kan man absolut göra.
Jeannette Conte: Hellre en gång för mycket?
Anna Söderqvist: Ja precis. Men sedan så självklart om man har de här symtomen som vi har pratat om med; trötthet, törst, muntorr, kissnödig och så…
Jeannette Conte: Mm…
Anna Söderqvist: så absolut ska man söka vård då.
Jeannette Conte: Mm… Och tre korta tips – för den som vill må bättre med diabetes.
Anna Söderqvist: Ja, jag tycker det är jätteviktigt att man lär känna sin kropp för vi är alla olika och att man lär känna att ja min kropp reagerar såhär på den här maten, eller och så vidare… som diabetessköterska kan komma med glada tips och råd och så vidare generellt, men att man själv tar kontrollen över sin kropp så att säga… *skrattar till… så att man inte låter sjukdomen styra hela ens liv utan att man får känslan av att det är jag som styr.
Jeannette Conte: Mm… Så man ska inte göra… då man vet att jag mår inte bra av den maten, då skiter man i den.
Anna Söderqvist: Ja, precis! Ja! *båda skrattar … Exakt! Ja precis…
Jeannette Conte: Har du någonting du vill skicka med till de som kanske precis har fått diagnosen?
Anna Söderqvist: Ja… Livet är ju inte slut för det här utan ta hjälp utav din diabetessköterska och försök hitta en livsstil som passar dig i vardagen. Allting måste inte bli perfekt varje dag. Gör man bra 300 av 360 dagar så är man på god väg.
Jeannette Conte: Mm… och det behöver inte vara så att man aldrig mer får äta en bulle?
Anna Söderqvist: Nej. Man får äta tårtan då man fyller år. Det är helt okej.
Jeannette Conte: Jag skulle vilja skicka med lite hopp för det känns ändå då som att… Framför allt om man har diabetes typ 2… *Anna hummar instämmande … att det finns jättemycket man kan göra själv även om det är jobbigt, det är ju en sak, men att det går att påverka.
Anna Söderqvist: Absolut. Absolut. Ja, det gör det.
Jeannette Conte: Mm… Tusen tack för att du kom hit!
Anna Söderqvist: Tack för att jag fick komma!
*avslutande signaturmelodin börjar spela lite svagt
Jeannette Conte: Och om du som lyssnar har frågor om diabetes eller vill läsa om sjukdomen så kan du besöka capio.se där vi har samlat information och vägar till vård. Du kan naturligtvis även alltid kontakta din vårdcentral som ger råd och hjälper dig vidare. Nu stänger Poddmottagningen för idag, men glöm inte att följa Capio Sverige i sociala medier för tips om kommande avsnitt. Ha det fint så hörs vi snart igen!
*avslutande signaturmelodi
*fågelkvitter
Kvinnlig röst: Det här var en produktion från Poddagency
*fågelkvitter