Alla kvinnor hamnar förr eller senare i klimakteriet. Ändå pratar vi sällan med varandra om denna del av livet. Ofta finns det även ett stort kunskapsbehov hos kvinnor när det väl är dags. Hör barnmorska Ida Knutsson och naprapat Anna-Lena Persdotter prata om sin syn på ämnet, vad som händer i kroppen och hur vi ska tänka inför och under tiden efter menopaus.
*Inledande signaturmelodi*
Jeannette Conte: Enligt undersökningar som har gjorts i Sverige så inträffar den sista mensen i genomsnitt vid 51-års ålder, men det är vanligt att ha sin sista mens från 40 till 57 så det är ett stort spann. Och trots att det hela den kvinnliga delen av befolkningen förr eller senare hamnar i menopaus är det fortfarande ett ämne som många vet väldigt lite om, mig inkluderat. Så i det här avsnittet så ska vi grotta ner oss i klimakteriet. Ida Knutson och Anna-Lena Persdotter, välkomna till podden!
Ida och Anna-Lena: Tack!! *säger båda på en gång.
Jeannette Conte: Ni jobbar ju med kvinnor med de här besvären och utifrån lite olika vinklar! Du Ida är ju barnmorska! *Ja, säger Ida. Jeanette fortsätter. Och du Anna-Lena är naprapat! *Japp, instämmer Anna-Lena. Jeanette fortsätter; berätta lite grann hur blev ni engagerade i det här ämnet? Vi börjar med Ida.
Ida Knutsson: Ja, jag är ju då barnmorska och genom åren i mitt arbete så har jag träffat väldigt många olika kvinnor i olika åldrar, framförallt vid gynekologisk cellprovskontroll, där kvinnor kommer med en massa frågor som de hade samlat på sig till besöket och jag kände att jag inte kunde svara på dem så jag hänvisade patienterna vidare till antingen sin vårdcentral eller till en gynekolog och sen vände patienten tillbaka och sa ”där är det ju ingen som kan hjälpa mig, jag får inte hjälp, och jag får inte tid när söker till exempelvis vårdcentral!”. Och då insåg jag att det här behöver jag lära mig mer om för jag behöver hjälpa dom här kvinnorna, och på den vägen var det!
Jeannette Conte: WOW, och hur länge sedan var det här?
Ida Knutsson: Ja, jag har ju jobbat som 10 år som barnmorska. Men det öppnades upp en möjlighet i Skåne för 6-år sen *Jeanette hummar instämmande, att ta en fortbildning högskolebaserad inom klimakteriet, så det var egentligen där det på allvar började för mig faktiskt.
Jeannette Conte: Ja, och vi ska snart fråga Anna-Lena också, men först blir jag nyfiken då - Är det här generellt en bristande kunskap hos gynekologer och på vårdcentraler?
Ida Knutsson: Hos gynekologer är det ju ingen bristande kunskap det handlar nog mer om en prioritering i sjukvården. Utifrån det att klimakteriet är ju ett normaltillstånd, *just det, säger Jeanette, alla kvinnor som når en viss ålder hamnar ju i klimakteriet. Eh... men det handlar om tillgängligheten i sjukvården faktiskt. Primärvården tror jag nog att det beror på lite olika saker engagemang, kunskap, intresse. Också där prioritering av vad man kan ta emot utifrån en belastad sjukvård, fortsätter Ida.
Jeannette Conte: Mm, just det. Ja det är ju en annan podd egentligen men det är ett intressant ämne det här med prioritering av att man som kvinna har vissa besvär kopplade till hormoner och kroppen men som då är ett normaltillstånd så då är det som det är. Men det är en annan podd! *skratt *Jaa, inflikar Ida instämmande och småskrattande.
Jeannette fortsätter; Anna-Lena då hur kom du in på det här ämnet?
Anna-Lena Persdotter: Jo men jag kan nästan säga att det är lite liknande som Ida säger, att jag möttes av oerhört mycket frågor som jag kände att; okej, nu har jag hört den här frågan x antal gånger från just den här åldern på kvinnan och liknande symtombilder: diffus ökad värk och smärta, man tränar och tränar men får ingen effekt längre, det här att man får den här lilla snygga valken i midjan *mm, säger Jeanette nyfiket, Anna-Lena fortsätter; alltså den här fettfördelningen i kroppen. Och kvinnor som kommer till mig med rehabiliteringsönskan de känner att inget funkar riktigt som det gjorde innan den här åldern.
Jeannette Conte: Ja, allt det här är jättespännande och vi kommer prata om de här olika bitarna, vi kommer gå djupare in på dem, men tänkte att om vi börjar lite grann med liksom prata vidare om det här med kännedomen. Jag känner ju själv det, varför vet vi så lite om just klimakteriet?
Anna-Lena Persdotter: Ja, det är ju en väldigt bra fråga…. *stor fråga till er, inflikar Jeannette lite skrattade i mun på Anna-Lena.
Anna-Lena fortsätter; Ja det finns ju generellt sett tror jag, en liten osynlighetsfaktor. Att man ska bita ihop lite grann och klara av det här själv och som jag upplever det så - för jag är också i den här åldern nu - att inte ens väninnor pratar så mycket om det för några år sen. Nu börjar det hända någonting, Jag vet inte om det har med kvinnliga problem överhuvudtaget, att de inte diskuteras lika mycket eller om det är en skamfaktor med just den kvinnliga kroppen. *Mm, hummar Jeanette fundersamt i bakgrunden.
Vad tror du Ida? fortsätter Anna-Lena.
Ida Knutsson: Antagligen ligger det jättemycket i det. Jag tänker att många kvinnor jag möter, kan och vet ganska mycket och man har blivit bättre på att läsa på, men man vet inte riktigt vart man ska vända sig och man vet inte vad man kan förvänta när man vänder sig för att få hjälp utifrån vad det är man önskar. Sen finns det, det är extremt stigmatiserat fortfarande och… MEN har blivit bättre, jag tycker att när jag började aktivt arbeta med just klimakteriet för då en 6 år sedan så mötte jag ju fler kvinnor som hade lidit i många flera år än vad jag möter idag. För 6-7-år sedan så mötte jag ju kvinnor som hade haft omfattande besvär upp till 10 år. Det möter jag inte lika ofta längre och det är jag väldigt glad över. Locket har ju lyfts lite också med att vi pratar ju mycket mycket mer om klimakteriet nu sedan några år tillbaka än vad man har gjort innan. Men vi kommer ju inte ifrån det här... med risk att bli lite politisk så är det så är det ju så att vi har ett fantastiskt preventionsarbete i vårt land när det gäller preventivmedel, sexuell hälsa för unga personer, fertilitet, graviditet osv. Men när vi når en viss ålder så vet ju helt plötsligt kvinnor inte vart de ska vända sig. Det finns inga plattformar i samhället och inom sjukvården och hälsovården och det bidrar ju starkt, såklart, att man kan gå till en barnmorskemottagning upp tills man är i klimakteriet för cellprov, preventivmedel osv, men sen så försvinner den hjälpen och spetskompetensen saknas lite också faktiskt hos barnmorskor och sjuksköterskor som jobbar på mottagningar. *Mm, instämmer Jeannette. Ida fortsätter; och det är ju intressant att det kunskapsområdet har börjat väckas senaste åren bara.
Jeannette Conte: Mm, vad beror det på? Är det…. Direkt tänker jag mig om det är det sociala medier och hela den biten, men också är det för att det är andra generationer - att vi har blivit bättre på att prata om det?
Ida Knutsson: Det tror jag absolut, absolut tror jag det. Jag tror absolut att det är en generationsfråga. Kvinnor idag accepterar inte på samma sätt att må skit i flera år och härdar ut än vad man har gjort tidigare. Det är ju fantastiskt att det har blivit så och relationer ändrar sig, vi ser på relationer på olika sätt idag än vad man har gjort tidigare. En 50-åring idag är inte som en 50-åring för 10 år eller 20 år sedan. *Nej, instämmer Jeannette. Och så vidare, fortsätter Ida.
Anna-Lena Persdotter: Och sen har vi också, tror jag, ett antal ganska profilerade träningsprofiler i Sverige nu som kanske de också börjar bli lite äldre och börjar inse att de själva upplever en skillnad med sin träning och sitt mående och sömnen och allting, och då har de lyft det. Jag tänker på Klimakteriepodden, jag tänker på Monika Björk, det finns många duktiga träningsprofiler som har hjälpt till och skapa den här ökade kunskapen i samhället. Så att kvinnor kanske kräver mer från vården nu också än tidigare. *Både Ida och Jeanette hummar instämmande åt Anna-Lenas reflektion.
Jeannette Conte: Så härligt. Och om vi då går in lite grann på kroppen då, i klimakteriet. Om vi börjar med vad är det liksom för behov ni ser hos dem, de som kommer till er, när söker man vård?
Anna-Lena Persdotter: Ja det är en bra fråga också, säger hon skrattade medan Ida skrattar instämmande.
Anna-Lena Persdotter: Ska du börja Ida?
Ida Knutsson: Ja. De allra flesta som jag möter, och det blir ju liksom utifrån det jag arbetar med, så här skiljer Anna-Lena och mitt svar säkert sig, men de kvinnor jag möter, de allra allra flesta vill ha medicinsk behandling för man har symtom med vallningar, svettningar och sömnstörningar och man står inte ut längre. Det är det vanligaste. Sen finns det kvinnor som känner att det är en förändring i kroppen. Det kanske inte är så illa än men man vill ha en bra rådgivning. Vad kan jag göra själv? Och vad har jag att vänta!? Det möter jag. Jag är sexolog också så jag har ju... Mina samtal blir ju också mycket riktat kring sexuell hälsa... och när man kanske lever i en relation eller inte lever i en relation men man har frågor kring sexlivet och vad som funkar och vad som inte funkar och den är vi i generellt sett väldigt dåliga inom sjukvården på att lyfta själva de frågorna och där kan vi inte alltid förvänta att patienten själv börjar prata om sexlivet.
Jeannette Conte: Anna-Lena har du något att tillägga där? I vad de söker till dig, eller?
Anna-Lena Persdotter: Ja men det är ju en stor skillnad för de kvinnor som söker till mig de söker ju med värk eller smärtproblematik och att det då är en ny känsla i kroppen av lite diffust molande smärta som faktiskt skapar en rädsla hos kvinnorna och får dem kanske att röra sig ännu mindre. Vilket då i sin tur skapar mindre blodcirkulation och mindre endorfinpåslag så att de kommer in i en dålig cirkel av en typ av rörelserädsla. Plus har man inte sovit gott så har man inte lust att röra på sig... Alltså det är ett så holistiskt problem så det blir… Det ena ger det andra så vi kan inte bara angripa problematiken från ett håll utan vi måste ha ett väldigt holistiskt synsätt på detta. Men det är absolut värk och smärta, huvudvärk och stressproblematik.
Jeannette Conte: Just det. Ja och vi kommer gå in lite mer sen på symptom och behandlingar och så där, men om vi backar bandet nu då. Det finns ju förklimakteriet, menopaus och klimakteriet/postklimakteriet, kan man dela upp det så?
Ida Knutsson: Tror det finns lite olika traditioner kring det där. *Ja, säger Jeanette lite fnissande och Ida fnissar med medan hon fortsätter; Jag är inte så modern på det viset. Utifrån den kontext jag kommer ifrån så säger vi antingen är vi i klimakteriet eller inte. Vi pratar inte speciellt mycket om förklimakterium. Menopausen – det är ju kvinnans sista mens. *Ja okej, inflikar Jeanette. Ida fortsätter; Och sen kan man ha besvär innan, eller ja besvär, symtom innan och efter och det är ju de åren runt kvinnans sista mens där kvinnan är i klimakteriet och det ser väldigt olika ut hos oss alla och hur många år innan och efter som kvinnan har besvär. Sedan är det ganska modernt idag. Jag kan få en massa bannor för det här (säger hon med ett leende), men det är ganska modernt idag, speciellt i medier att prata kring förklimakterium och postklimakterium, alltså efter kvinnans sista mens osv. Jag lindar nog inte in det på det där viset utan när kvinnorna kommer med frågan ”Är jag i förklimakteriet eller inte?” och utifrån hennes symtom så kan jag då ganska lätt säga ”Ja men du är i klimakteriet, men det är bara det att dina besvär kanske inte är lika omfattande just nu som de kanske eventuellt blir eller så blir de det inte”.
Jeannette Conte: Ja ok jag förstår. För det där tycker jag är intressant för jag har haft lite problem och då var det någon som pratade om förklimakteriet. Jag var alltså 40 då när jag började *Jaa, säger Ida. Jeanette fortsätter; och då tänkte jag förklimakteriet, alltså klimakteriet det känns långt bort men då var det någon som sa men förklimakteriet kan hålla på jättelång tid innan.
Ida Knutsson: Ja och där är ju olika diskussioner, Jag kan ju inte säga vad som är rätt eller fel i detta. Jag tror att det handlar om var man arbetar och vilken profession man har, men där jag kommer ifrån inom kvinnosjukvården då pratar vi inte jättemycket om det. Utan vi pratar om antingen så är vi i klimakteriet eller inte. *Okej, säger Jeanette. Ida fortsätter; Men de olika symtomen kan ju ha olika tyngd och karaktär. Men för de allra flesta så brukar det ju vara som så att för de allra flesta kvinnor som har en mens och om den då har varit regelbunden så för de flesta brukar det börja med att mensen blir annorlunda.
Jeannette Conte: Alltså, kan man alltså vara i förklimakteriet om vi nu säger det epitetet... även om man har regelbunden mens eller om man går på preventivmedel till exempel?
Ida Knutsson: Ja då kan man ju inte veta. Det finns ju de som har god blödningskontroll eller är blödningsfria på grund av sitt preventivmedel och då vet vi ju inte hur mensen är. Men om de kvinnorna då får andra symtom som till exempel vallningar och svettningar och sömnstörningar och har åldern inne, att man kvalar in med sin ålder, då är man ju i klimakteriet. Där runt 50-snåret och några år innan dess, det är ganska normalt. Är man 30 år och har vallningar och svettningar det behöver ju utredas, då kan man inte vara i klimakteriet. Det finns ju de som hamnar tidigt klimakterium även om det inte är så vanligt.
Jeannette Conte: Hur vanligt är det om man är mellan 40 och 45 då?
Ida Knutsson: Ja men det är inte så ovanligt. Jag har tyvärr ingen statistik på det. Det kanske man borde haft, men det har jag inte... men det är visst... att kvinnor där vid 41- 42 års ålder börjar känna av att mensen börjar bli lite annorlunda, blödningarna ser lite annorlunda ut än vad de gjort innan. Den kanske inte kommer så på dagen som den gjort innan. Ja vill man säga att man är i förklimakteriet och man mår bra av det så får man väl göra det *alla skrattar i bakgrunden. Ida fortsätter mellan skratt; Ja det finns ju inget rätt eller fel, men det är... nja jag vet inte... det är...
Jeannette Conte: Ja, jag fattar. Det jag tänker på att det kanske är kvinnor som skulle kunna få hjälp. Att de har en massa symptom som... eller en massa besvär som beror på klimakteriet men man kanske blir avfärdad för att man inte har åldern inne eller inte har fått de här klassiska besvären. *hummande instämmande i bakgrunden. Men att det kanske finns en… Det är så flummigt att vara kvinna… alltså…
Ida Knutsson: Ja men det är det! Det är ju precis det som jag möter och säkert Anna-Lena väldigt ofta. Det är ju sällan jag träffar kvinnor som träffar mig för första gången och får första rådgivningen utan man har liksom slussats runt lite. Varit hos någon vårdcentral, varit på något annat ställe och känner att man inte fick det gehöret man ville ha. Det som jag har lärt mig, jag lär mig jättemycket av patienterna. Det jag lärt mig genom åren det är ju att de ska ha lov att ha tid att prata och berätta. *Jeanette hummar instämmande. Ida fortsätter; De behöver berätta om sina besvär, berätta hur livet ser ut, vad kan vi ringa in att det har med klimakterium att göra, vad har det med livet i sig att göra. För ibland är det inte så himla lätt heller att kunna sortera ut.
Jeannette Conte: Nej jag förstår det även från ert håll. För det är oftast man får höra ”Nej men det är lite olika och det kan vara lite så där” *Absolut säger Anna-Lena. Det är ju ett svar man ofta får, fortsätter Jeannette. *Absolut instämmer Ida.
Anna-Lena Persdotter: Man jag tror det är jätteviktigt som Ida säger att tidsbristen i vården. Det är mycket den som blir problemet, att man faktiskt inte hinner prata ordentligt med patienterna och det gäller ju verkligen både fysio och läkare och barnmorskor.
Jeannette Conte: Mm... Kan ni berätta kort, vi ska absolut inte gå in i något djupt i det här men lite på ytan, vad händer i kroppen?
Ida Knutsson: Ja man kan väl säga att vi har ett förprogrammerat åldrande i vår kropp, det vill säga att det är bestämt när vi föds, när vi ska komma in i klimakteriet och det kan ju sen påverkas av andra faktorer, tobaksbruk och om man har en annan sjukdom osv, men annars är det ju så här att vår östrogennivå i kroppen den sjunker och när den sjunker och när andra hormoner också testosteron och progesteron då producerar inte våra äggstockar äggblåsor längre, vi får ingen ägglossning och då får vi ingen mens. Det är den liksom fysiologiska processen och när vi får låga hormonnivåer i kroppen så påverkar det ett annat hormonellt system kan man säga. Varpå det blir en temperaturoreglering så termostaten i kroppen blir påverkad och det är därför kvinnor känner vallningar och svettningar och det i sig leder till att man kanske får svårt att sova, orkeslöshet osv.
Jeannette Conte: Men om vi går in då på själva besvären. Vad möter ni eller vad är liksom de vanligaste besvären?
Ida Knutsson: De vanligaste besvären jag möter är kvinnor som söker för vallningar, svettningar och att man har negativ sömn, man har sömnstörningar och sen att man kanske har torrhet i slemhinnorna i munnen, ögonen och underlivet. Det är det allra vanligaste. Sen finns det en rad andra, mer diffusa symtom som kvinnorna själva kan förknippa till sitt åldrande, men rent vetenskapligt så kan man inte säga om det har med klimakteriet att göra eller om det är åldrandet i sig. Det är ju så att många kvinnor upplever koncentrationssvårigheter, ledvärk, det kanske du möter Anna-Lena? *Instämmande hum i bakgrunden. Ida fortsätter; och en liten håglöshet. Lite att man inte känner att man är lika pigg på att göra saker på samma sätt som man har gjort innan och... mm... det möter jag ganska ofta.
Anna-Lena Persdotter: Mm... och från fysios håll så är det som du säger Ida att det är en känsla av att vara låg. Att man inte har tillgång till samma energi längre. Och sen är det huvudvärk, ledvärk och den här muskelömheten, smärta och värk som jag sa förut. Det är de sakerna vi möter som skapar lite röda flaggor om man har en kvinna framför sig mellan 45 och 65 ungefär.
Jeannette Conte: Ah men gud det där är ju också så där... Apropå flummigt att man bara ”ja, ja det har jag eller inte, jag har också lite ont i musklerna”. Det kan bero på så mycket annat också *Anna-Lena instämmer jakandes. Så jag förstår att det är svårt att pinpoint:a ibland. fortsätter Jeanette medan de andra kvinnorna instämmer i bakgrunden. Ja men om vi då går vidare på det man säkert vill höra nu då. Hur får man lindring? Vad händer när man kommer till er och har besvär?
Ida Knutsson: Ja vad händer hos dig Anna-Lena? När man kommer till dig.
Anna-Lena Persdotter: Ja precis, när man kommer till mig och har den här typen av besvär då är det ju verkligen att hinna ta ett samtal så att man får en känsla av att ”här är jag omhändertagen, jag kan varva ner, jag kan faktiskt känna trygghet och tillit till att jag kanske till och med kommer få hjälp”. Så det börjar alltid med ett samtal och sen så blir det alltid en liten utbildning så att säga där man pratar lite om vad som händer och mycket egenvård, lägger jag alltid in, och sen är det så otroligt mycket upp till varje kvinna. Är det en träningsvan kvinna, eller är det inte det? Behövs det lugnande yoga, meditationsövningar, promenader eller behövs det kanske precis tvärtom - lite mer energi uppåt fysisk aktivitet så att säga? Behövs det styrketräning, behövs det lite mer adrenalin och testosteron? Alltså lite tuffare träning så att man får tillbaka lite energi och så. Och rent behandlingsmässigt så är det jätteviktigt att behålla rörligheten i lederna och musklerna och att dessutom se till att man faktiskt bygger sina muskler. Som jag pratade tidigare om rörelserädsla och den här lite värkkänslan... Den ger tyvärr både minskning av rörelseomfånget i lederna men också att vi faktiskt får en muskulär atrofiering. Alltså att musklerna förtvinar och det beror faktiskt inte rent fysiologiskt på åldern utan det beror faktiskt på en livsstilsomställning och att vi inte längre tränar lika mycket. Rent fysiologiskt så har man sett på studie efter studie att vi faktiskt kan bygga muskler även efter 55-60. *Jeannette hummar instämmande. Anna-Lena fortsätter; men vad det gäller det här med muskulär återhämtning efter träning och muskulär tillväxt efter klimakteriet så är det en fråga som är väldigt debatterad just nu, men det finns också studier som visar på att vi faktiskt har samma förmåga speciellt för återhämtning efter träning.
Jeannette Conte: Gud, det är skönt att höra! *fnissar*
Anna-Lena Persdotter: Ja! Det är väldigt bra och det behöver man trycka ut. Det behöver man verkligen öka medvetenheten om.
Jeannette Conte: Ja för du pratade om egenvård, är det just den här träningsbiten då?
Anna-Lena Persdotter: Ja det är träning, både psykiskt och fysisk träning skulle jag säga. Det är både stressreduktion alltså att lära sig hur kan jag varva ner. Hur kan jag motarbeta den här oroskänslan som man har i kroppen och hur kan jag stressa ner i kroppen och få lite lägre puls och kanske lättare att komma in i sömn och vila på kvällarna och sådana saker.
Jeannette Conte: Just det men också intressant att du sa att för en del kanske det är viktigare den andra delen med att öka...
Anna-Lena Persdotter: Ja jag tycker inte att man ska glömma det, att vissa människor kan behöva lite mer glöd istället och att alla behöver inte bara vila och mysa liksom.
Jeannette Conte: Nä... Nä, intressant. Och Ida, har du något att komplettera där?
Ida Knutsson: Ja, men de kvinnor som kommer till mig de efterfrågar ju… Alla efterfrågar en rådgivning. Där brukar jag alltid fråga patienterna vilka förväntningar de har på besöket hos mig och vad det är de har för besvär och vilken hjälp de själva vill ha. Och som sagt, ibland blir jag också förvånad. Jag tror att patienterna vill ha ett recept på östrogen och sen är det något helt annat. Men de som kommer till mig har uttalade fysiska besvär och vill gärna ha en receptbelagd behandling, det är... där är de flesta.
Jeannette Conte: Och då är det östrogen eller?
Ida Knutsson: Ja det är det och det är ju det vi pratar om i folkmun så är ju att man får östrogen. Men det är också viktigt att veta att alla kvinnor som har sin livmoder kvar kan inte bara få östrogen för att bli av med sina symptom utan man måste också ha gestagen för att skydda livmodern, det kanske är lite överkurs, så... Alla kvinnor som har livmodern kvar måste ha en kombinationsbehandling av både östrogen och gestagen. Men det är östrogen som gör att man blir av med sina besvär.
Jeannette Conte: Okej. Kan man bli av med sina besvär utan östrogen?
Ida Knutsson: Ja, det finns ju faktiskt de kvinnor som kan. Där är ju de som med egenvårdsråd, kost, motion faktiskt fixar det. Det är så himla individuellt vilka kvinnor som får jätte, jättemycket besvär och de som det här bara flyger förbi som västanvind. De finns, de är få, jag möter inte väldigt många utav dem, men de finns. Sen finns det ju lite alternativmedicin som vetenskapligt så är det lite svårt att utvärdera om det hjälper eller inte, men det är ju också en stor placeboeffekt att om kvinnorna själva tror på det, så funkar det och det är bland annat akupunktur. Det är faktiskt flera kvinnor som provar sig fram och tycker att de får bra hjälp.
Jeannette Conte: Jag älskar placeboeffekten! Alltså det säger så mycket om vad vi är kapabla till. *Ja absolut, instämmer Ida. Jeanette fortsätter; Med både tanke och känsla...
Ida Knutsson: Och därför tycker jag det är viktigt med den här patientgruppen, speciellt de som har upplevelsen att de slussats runt och inte kommit rätt, det är att fråga vilken hjälp patienten själv vill ha och vilka förväntningar de har. Får de bara möjligheten att berätta sin story och få lägga den på bordet liksom. Så vältrar vi runt i den och så plockar vi ut vad det är vi ska fokusera på. Bara det hjälper ju många. *Jeannette instämmer. Ida fortsätter; Bara att de får ha någon som lyssnar och som kan. Det tycker jag att jag möter ganska ofta att kvinnor är faktiskt ganska pålästa så det gäller att jag är minst lika påläst. För många som kommer till mig de har ju laddat upp inför besöket och redan tagit reda på ganska mycket faktiskt. Det är få kvinnor jag möter som inte har någon koll alls. *Nä, instämmer Jeannette. Ida fortsätter; så det ställer ju ganska höga krav på oss som jobbar med det här. Eller tycker inte du det Anna-Lena?
Anna-Lena Persdotter: Jag tror inte jag möter det lika mycket. För att det är svårare tror jag att läsa på om detta med värk och smärta. *Ja så kan det va, säger Ida. Anna-Lena fortsätter; Ja, men jag tror också att folk googlar otroligt mycket och är runt på de här olika poddarna och... *resten av kvinnorna hummar instämmande*.
Jeannette Conte: Jag kan ju känna att det verkar finnas två olika läger just med östrogenet - att ett gäng som förespråkar just naturliga sätt och en annan tycker man ska testa alla piller som finns därute för att se vad som passar en. Hur ska man tänka själv liksom, vem ska man lyssna på, men också... Ja, hur ska man tänka?
Anna-Lena Persdotter: Kan man inte säga att man tar det lite... och provar sig fram utan östrogen först. Just med de råden som du säger att man först och främst går på livsstil, man går på sömn och stress, man går på träning och kost. Att man gör det man kan som ett första försök, för då vet man i alla fall hjälper det så är det fine, hjälper det inte då får man söka sig ett steg till med medicinering.
Ida Knutsson: Jo men absolut och så ser ju behandlingsrekommendationerna också ut att ju närmare klimakteriet man är... eller ju mer in i den brinnande kärnan man är *resten av gruppen skrattar*. Ida fortsätter; Ju bättre är det att få behandling absolut. Och där är det viktigt som rådgivare att vara påläst också och att man navigerar sig lite med patientens symtom, vilken hjälp patienten gärna vill ha och hur man kan guida patienten. Det finns ju patienter som jag själv kan säga att här tror jag det bästa för dig är att du får receptbelagd behandling, men om patienten inte själv tror på det och kanske inte är där än då blir det inte bra utan då är det bättre att prata om något annat och prova. Det finns ju kosttillskott och det finns... Det här med kost och motion det pratar jag också väldigt mycket om och livsstilsfaktorer. För det påverkar hälsovinsterna så mycket och den ska man ha med och det tycker jag det är jättebra att du sa det Anna-Lena just också att när det blir den här onda cirkeln, framförallt när man inte får sova på nätterna, då fixar man till slut nästan ingenting på dagarna och då hamnar man i soffan och orkar ingenting när man har jobbat hela dagen och så lägger man sig på soffan och sen pallar man inte mer. Till sist så blir det ju en ohälsosam livsstil.
Anna-Lena Persdotter: Och där skulle jag vilja tillägga både sötsug, men också alkohol. Det möter jag ganska mycket kvinnor som faktiskt upplever att som lite självmedicinering att de tar ett eller två glas vin på kvällarna för att det hjälper mot smärtan och värken tycker de. Men vad man då inte tänker på det är ju på hur mycket sämre man sover med alkohol i kroppen och så kommer man då ännu djupare in i stress för att sömnen störs ännu mer av socker och ja det är ju mycket socker i alkoholen också. Så där skulle jag vilka lyfta lite medvetenhet om just alkohol och klimakteriet också.
Jeannette Conte: Det är en kortsiktig lösning.
Anna-Lena Persdotter: Ja det är ju det, det känns ju skönt en liten stund, men det påverkar sömnen negativt.
Jeannette Conte: Men du... Har jag missförstått då eller hör jag att det är egentligen bra att söka så tidigt som möjligt när man börjar känna symtom för att det är lättare att ta tag i det då än att man är i “full-blown” i klimakteriet?
Ida Knutsson: Ja om man inte hittar de kanalerna som man behöver för att bli guidad på olika sätt så absolut, det rekommenderar jag verkligen. För det finns väldigt mycket information att ta till sig och all information är ju inte korrekt. Det är ju också så här att när kvinnor inte känner att de får gehör där de ska så hittar man andra kanaler. Det finns facebookgrupper och andra sociala mediekanaler där kvinnor tipsar varandra. Jag är med själv i några grupper mest bara för att se hur... *Hur snacket går, inflikar Anna-Lena. Ida fortsätter; Ja hur snacket går och det är ju ibland ett jäkla hopkok utav vad man beställer på nätet osv. Man tipsar varandra och tror på det, men där är ju också ibland att kvinnor provar olika metoder som vi enligt de nationella riktlinjerna vi har i Sverige att vi avråder kvinnor till. Och det här är ju också en fara men det är ju det att när man inte får gehör hittar man en snabb väg där det finns någon, man skriver lite i olika grupper och chattar och så där.
Jeannette Conte: Mm... Var är den bästa vägen att söka första hjälpen då skulle du säga, innan man börjar googla?
Ida Knutsson: Men alltså en sådan här bra kanal det är väl 1177. Där finns säkert jättebra information. Det som också är viktigt att ha med sig är det här hur rådgivning kring klimakteriet här i Sverige ser väldigt olika ut. Vi har ju.. i Sverige har man ringat in att i Skåne har man kommit ganska långt med rådgivning ifrån sjuksköterskor och barnmorskor osv. Det börjar hända saker med resten av Sverige, men där är det fortfarande många som ska vända sig till gynekolog och det är svårt att få tid. Men man får nästan surfa runt lite där man bor, hur ser det ut där?
Jeannette Conte: Ja. Jag tänker att vi bara ska ta det här med preventivmedel och östrogenpiller. Om jag nu pratar utifrån mitt perspektiv som en vanlig människa så känns det som att det är vanligt att man äter östrogen, men jag vet egentligen inte så här... Hur påverkar det oss, är det bra eller dåligt? Kan ni berätta lite grann bara hur det påverkar oss under klimakteriet och vad man ska tänka på och så.
Ida Knutsson: Det finns ju många fördelar med östrogen utifrån det här att man blir äldre, man har risk för benskörhet och man har ju också sett i studier faktiskt att östrogen minskar risken för cancer. Det har man ju faktiskt flera studier på nu som visar. Men den stora vinsten ser man ju kring benskörhet. Sen ska man ju också veta att om man tittar på mängden hormoner om man jämför klimakteriebehandling, klimakterieöstrogenet eller p-pillret så är det ju mindre halter hormoner i klimakteriebehandlingen än i preventivmedel. Det är nog så viktigt.
Jeannette Conte: Ja okej, men det är fortfarande... är propprisken kopplad till östrogen eller?
Ida Knutsson: Ja det är den. Ja och det är det också när man är i klimakteriet så därför så är det viktigt när man... Det är det som är aktuellt med den receptbelagd behandling så är det väldigt viktigt att man får kvinnans historia. Har hon haft proppar sedan tidigare, när var hon på mammografi, när tog hon sitt cellprov senast? Är blodtrycket normalt? Man får inte lov att förskriva... man avråder ju kvinnor från att ha östrogenbehandling om hon har högt blodtryck, då ska det höga blodtrycket först behandlas och sen kan hon få östrogen. Därför att det finns en propprisk, den är väldigt liten men den finns.
Jeannette Conte: Okej, och kosttillskott då?
Ida Knutsson: Men kosttillskott... Det finns väldigt många kosttillskott som är mer baserat på naturlig östrogen från växtriket och min erfarenhet av det här är ju att kvinnor med lätta eller lite lagom besvär kan faktiskt bli hjälpta, men samma sak där är det nog en stor placeboeffekt. Tror man på det så funkar det.
Jeannette Conte: Ja okej. Men nu, jag kan bara jämföra med PMS som man vet om man har haft och det är ju inte så skitkul att ha och bor man med någon så kanske det inte heller är kul för den. Det mest intressanta med PMS är väl att man fattar ju inte ens att man har PMS utan man kan gå och känna sig skit och sen säga ”Ja, just det”, fast man har haft det en gång i månaden så blir man ändå chockad. *fniss i bakgrunden*.
Och nu kanske ni träffar främst kvinnorna själva när de har haft besvär men det finns ju såklart folk runt kvinnorna som påverkas av de här... ja det kan ju vara humörsvängningar och ilska, men att man mår dåligt är ju också speciellt. Vad skulle ni ge för råd om man lever med en kvinna, 40+ kvinna?
Anna-Lena Persdotter: Det som jag skulle vilja trycka på där. Det är att man faktiskt gör lite saker tillsammans som är fysisk aktivitet. Att man uppmuntrar sin partner att stressa ner, att tro på sig själv för det tycker jag att jag märker väldigt mycket att det finns en liten dålig självkänsla när man inte känner igen sig själv riktigt längre. Och att man upplever liksom en liten svajighet kontra sin egen JAG-uppfattning ”Men Gud så här är ju inte jag, varför är jag ledsen? Varför sover jag dåligt? Varför har jag värk?” Att man som partner till en person som går igenom alla de här skiftande känslorna tror jag det är otroligt viktigt att bekräfta och att finnas och vara lugn och peppa och ta långpromenader och gå på meditationskurs kanske, eller jag tror att man kan göra jättemycket som partner faktiskt.
Jeannette Conte: Det får man ju ut någonting av också som partner.
Anna-Lena Persdotter: Absolut. Gå på dans. Danskurs.
Ida Knutsson: Ja och sen tänker jag på det här och vara lite delaktig att livet ändrar sig. Jag möter ju många... och då om man tänker på relation och sex, att många vill sträva tillbaka på det som var så bra innan istället för att tänka att jag kanske är i en annan fas i livet nu. Nu kanske jag kan nå något nytt och ännu bättre. Jag tänker där när kroppen ändrar sig och relationerna, hur ser min partner på mig och är jag lika sexig som innan och att man som partner engagerar sig och kan också nå en vad kan man säga, att man accepterar det... Det blir så negativt nu, men att so what om det kommer en liten valk då! *Hummande instämmande. Ida fortsätter; Spelar det någon roll? *Klappa sig själv på axeln lite, säger Anna-Lena. Ida fortsätter; Ja men lite så. Vara där och vara stöttande och som partner vara intresserad om ens kvinna har diverse symptom och tycker att det är mycket som inte är som det var innan och så där, men kanske inte bara så där “men du är i den fasen i livet” eller “klimakteriekärringar” eller... *Ja, mm, nä, säger resten av kvinnorna i mun på varandra. Ida fortsätter; Alltså det där, det där… *Det stryker vi bara, det stryker vi, säger Jeanette snabbt.
Jeannette Conte: Och om man är en kille. Förlåt, men det är extremt hett om en kille typ har mer koll på en *Eller hur! *Ja alltså det är så sexigt... *att ligga steget före... (Alla tre pratar i mun på varandra, oklart vem som säger vad)
Anna-Lena Persdotter: Jag tänker ju också att sexualiteten... Att man kanske också kan faktiskt unna sig och känna efter, Okej. Jag kanske inte längre... bara vill ha penetrationssex, jag kanske mer vill ha mys eller kanske mer vill ha... eller vad vill JAG ha?! Nu är vi så pass gamla att man faktiskt kan.
Ida Knutsson: Och det tycker jag är jättehäftigt för de kvinnorna möter jag också även om jag möter kvinnor som sitter och gråter över sina besvär så möter jag ändå fler och fler av det här att ”men alltså jag vill ha det så mycket bättre än vad jag har det nu därför att jag kan och för att jag vill och jag vågar” och det tycker jag är häftigt. Lite Girl Power.
Jeannette Conte: Ja vad härligt. Ja men det var bra tips tycker jag. Hoppas det inspirerar många där ute. Och myter tänker jag att det kanske finns något. Har ni någon myt som vi kan spräcka hål på på en gång?
Anna-Lena Persdotter: Ja det är ju det här med klimakteriekärring. Det är den största myten av alla som vi behöver bara dränka i Östersjön, för egentligen handlar det bara om... Om man är, det som vi kallar för klimakteriekärring, det är ju egentligen bara att man inte har fått någon hjälp. Man har inte fått någon egenvård, man har inte fått någon hjälp att handskas med alla de symptomen, så det skulle jag säga är den största myten.
Ida Knutsson: Mm, men tänker jag nog att just att det är för friska kvinnor som inte har haft bröstcancer är det inte farligt att påbörja en hormonell behandling mot klimakteriet. Det är fortfarande en hel del som inte vågar för att de tror att de ska få cancer.
Anna-Lena Persdotter: Ja det är bra att du lyfter det.
Jeannette Conte: Jaha ok, det var en bra myt att spräcka hål på. Man nu... Jag tycker att nu avslutar vi. Finns det något positivt som man kan säga om den här åldern och övergången och allt?
Anna-Lena Persdotter: Det finns jättemycket positivt skulle jag väl vilja säga. *Ja men en frihetskänsla, inflikar Ida. Anna-Lena fortsätter; Frihet, trygghet. Det är en ny del av livet för det sker ju samtidigt som mycket annat sker i livet. Att barnen kanske flyttar hemifrån, att man kanske får mer tid för sig själv och sin partner. Man har faktiskt ett tillfälle i livet där man har kommit en bit upp med sitt arbete så man har erfarenhet, man kanske har lite mer pengar och man kan resa, man kan unna sig lite mer och man slipper PMS och mens *skratt*. Bara det! Vill du fylla på med fler?
Ida Knutsson: Absolut. Ja, men jag håller med dig. Nämen en frihet, att man känner sig stark och kanske fler valmöjligheter. Man är inte lika begränsad som man har varit kanske tidigare. Det tycker jag är häftigt.
Anna-Lena Persdotter: Och jag upplever faktiskt också att jag träffar kvinnor som upplever att de har bättre sex än förut.
Ida Knutsson: Det gör jag också. Man vågar ta för sig och man kan ta ställning till saker och ting på ett annat sätt än vad man har gjort innan. Man är ingen ja-sägare på det sättet. *Precis, instämmer Anna-Lena. Ida fortsätter; Så det är inte någonting man tänker på i vanliga fall att det faktiskt kan gå åt det positiva hållet.
Jeanette Conte: Gud vad härligt! Jag gillade också när du pratade om att om man skulle se det som ”Åh, nu börjar ett nytt kapitel i livet!”. Man kanske har kört på i många år med barn och allt vad det har och då är det som ett tecken på vad kommer komma efter det här och gud så spännande. Mer det.
Anna-Lena Persdotter: Man fattar lite aktiva beslut. Det tycker jag att man skall lyfta, att det är ett bra tillfälle att fatta aktiva beslut om resten av sitt liv.
Jeanette Conte: Ja men det var ett härligt avsnitt tycker jag. Tusen tack Ida och Anna-Lena. Nu har jag sjukt mycket mer koll på klimakteriet.
Anna-Lena Persdotter: Så bra! *skratt
Jeannette Conte: Får se om jag slutar säga förklimakteriet också.
Anna-Lena Persdotter: ja precis. Tack själv, jätteintressant.
*Signaturmelodi i bakgrunden*
Jeanette Conte: Och tycker du som lyssnare funderingar eller vill komma i kontakt med någon gällande klimakteriet så tveka inte att höra av dig till vården Och som vanligt - kom ihåg att klicka på prenumerera så du inte missar några avsnitt och följ Capio Sverige i sociala medier. Jag heter Jeannette Conte och med mig i studion idag så hörde vi Ida Knutsson, barnmorska från Capio Barnmorskemottagning Olympia i Helsingborg, och Anna-Lena Persdotter, naprapat och rehabstrateg på Capio.
*Signaturmelodi**
Kvinnlig röst: Det här var en produktion ifrån Poddagency
*fågelkvitter*
LYSSNA PÅ AVSNITTET