*Signaturmelodi*
Stefan Sundberg: välkommen till avsnitt nummer 2 av poddmottagningen och där handlar det idag om barnfetma. Hur får vi våra barn och äta bättre och röra på sig mer, och lite senare i det här avsnittet pratar vi med Carolina Klüft som är verksamhetschef på Generation Pep som jobbar mycket med de här frågorna men det är alltså om en stund. För nu med mig i studion för att svara på lyssnarnas frågor är Carina Almqvist. BVC-sjuksköterska och verksamhetschef på Capio och barnavårdscentral i Farsta. Varmt välkommen till dig!
Carina Almqvist: Tack så mycket!
Stefan Sundberg: Barn och fetma har det blivit ett större problem idag än säg två, tre generationer bort?
Carina Almqvist: Det har ökat både för barn och vuxna dem senaste decennierna. Ökningen har avstannat lite men man ser att skillnaden i de olika samhällsklasserna blir större. Man ser det att föräldrar som har högre utbildning de äter lite bättre, bor man i storstad så äter man kanske lite bättre än om man bor på glesbygd och har lågutbildning.
Stefan Sundberg: Har man någon förklaring till varför det är så?
Carina Almqvist: Det finns ju olika chansningar varför det är så, någon förklaring är det väll inte riktigt men mycket att nyttig mat är lite dyrare än onyttig mat.
Stefan Sundberg: Det är dyrt att vara hälsosam om man ska vara lite rolig.
Carina Almqvist: Ja faktiskt.
Stefan Sundberg: Okej, ja.
Carina Almqvist: Ja.
Stefan Sundberg: Det måste vi ändra på.
Carina Almqvist: Ja eller hur *skrattar medhållande*
Stefan Sundberg: Men du är här för att svara på frågor som vi har fått in från våra lyssnare av podden och den första kommer från Pelle som undrar, är det någon skillnad på hur vuxna och barns kroppar påverkas av att vara stillasittande?
Carina Almqvist: Vet inte om det är någon större skillnad på barn och vuxna hur de påverkas av att sitta stilla vi behöver röra på oss i alla åldrar. Det man kan säga är att om barn sitter stilla för länge har svårt med koncentrationen, de behöver upp och röra på sig en gång i halvtimmen för att koncentrera sig bättre och kunna ta in nya kunskaper.
Stefan Sundberg: När du säger upp och röra sig en gång i halvtimmen räcker det att de går upp i några minuter och shakar loss?
Carina Almqvist: Precis, det räcker med en, två minuter en gång i halvtimmen.
Stefan Sundberg: Vad ska de göra då till exempel?
Carina Almqvist: Precis, de kan egentligen bara gå runt bordet, de kan hoppa på stället, de kan klättra i träd eller bara de rör på sig det här lilla så räcker det.
Stefan Sundberg: Och det här är säkert en fråga som många föräldrar ställer sig för eller senare med sina barn, hur uppmuntrar man de att röra sig mer?
Carina Almqvist: Man kan ju som förälder se till de här stillasittande stunderna inte blir så långa. Så att det är ju så att barn älskar ju sin padda och sitta framför paddan och spela spel och det är ju inget fel i det, men att man kan tänka att när det har gått en halvtimme kanske man hitta på någonting en liten stund. För att få sitta igen sen liksom, mutor är ganska bra.
Stefan Sundberg: *skrattar medhållande* jo det vet man ju.
Carina Almqvist: Ja precis.
Stefan Sundberg: Ja
Carina Almqvist: Men att hitta på lite roliga saker, ja men vad ska man göra, det behöver inte vara så svårt.
Stefan Sundberg: För det är just det du säger här att man vill ju få att aktiviteter ska vara lustfylld inte bara ”åhh, ska jag, måste jag gå ut och röra på mig.” Det är ju inte det lättaste alla gånger.
Carina Almqvist: Nej, fast barn de tycker ju oftast att det är roligt att röra på sig. Till skillnad från oss som har blivit lite äldre så är det ju lite större motstånd, men barn kan man ju oftast få tycka att man gör det som ett äventyr, så är det ju roligt att röra på sig.
Stefan Sundberg: Men det är ändå okej att de sitter med sin, sin padda ett tag?
Carina Almqvist: Precis, det tillhör ju det normala nu att en padda, det är ju inte bara negativt de lär sig ju jättemycket där. Men det är bra som förälder att man kan begränsa tiden och framförallt om de sitter en timme att man gör en paus mitt i och rör på sig lite så att man får in det i användningen, att det ingår att man också ska röra på sig.
Stefan Sundberg: Man kan ha en liten äggklocka bredvid….
Carina Almqvist: Precis
Stefan Sundberg: …. så när den plingar ska ni springa ett varv runt huset
Carina Almqvist: Ja precis, då kommer aktiviteten automatiskt medan man sitter där.
Stefan Sundberg: Ja vi ska gå över till nästa lyssnarfråga och den här kommer från Pernilla.
*musik*
Pernilla: Om ett barn är mycket stillasittande under sin uppväxt hur påverkar det då dem i vuxen ålder?
Carina Almqvist: Dels har de inte fått vanan att röra på sig, ju mer vi vänjer våra kroppar att sitta stilla så vill den ju vara stilla. Och sen är det ju så, sitter vi stilla mycket så blir vi ju lätt överviktiga. Är man överviktig som barn är risken att man fortsätter utveckla fetma eller att vara överviktig som vuxen ganska stor. Man har sätt att ändra på matvanor har bäst effekt tidigt, så tidigt som möjligt. Det är jättestor skillnad på förskoleåldern och skolåldern om man ändrar matvanor.
Stefan Sundberg: Så du menar om ett barn inte tränar eller är fysisk aktiv som barn så, så, så kan man få ett större motstånd från det som vuxen helt enkelt för att kroppen inte är van det.
Carina Almqvist: Ja precis.
Stefan Sundberg: Okej intressant. Nästa fråga vi fått in kommer från Staffan han skriver ”jag tycker det är jättesvårt att få mina barn att äta en allsidig kost. Av någon anledning är nyttig mat det samma som äcklig mat för dem. Det går inte att få i dem till exempel grönsaker, fisk eller fullkornsbröd Men hur viktigt är det att de får i sig en varierad kost?” Det här är säkert en fråga som också många föräldrar känner igen sig i.
Carina Almqvist: Nästan alla barn har någon period i livet där man bara vill äta köttbullar. Det är liksom en klassiker och det är inte jättefarligt att bara äta köttbullar ett tag. Bara man som förälder ser till att alltid erbjuda allting. Så kommer det en dag då man kanske smakar lite av det andra också.
Stefan Sundberg: Du menar att man har mer alternativ på bordet?
Carina Almqvist: Ja så att det finns alternativ på bordet och man kanske inte ska laga köttbullar varje dag bara för att det är det de äter. Att man som förälder inte följer barnens idéer utan man erbjuder liksom det som finns och vill de bara äta köttbullar ja men då kanske de inte får så mycket mat i sig ett tag men de ser till sig att de stoppar i sig nog ändå.
Stefan Sundberg: Men du menar att nyfikenheten kring annan mat den uppstår förr eller senare?
Carina Almqvist: Ja precis och de tröttnar ju på det här, om man nu äter köttbullar i två veckor så kanske sen går man över och äter gurka och potatis i två veckor sen då blir det ganska bra under en månad.
Stefan Sundberg: Sammanfattning kan man säga att gör det inget om man äter ensidig kost ett tag bara man erbjuder fler alternativ så kommer de upptäcka mat tids nog.
Carina Almqvist: Så att de vet att liksom mat kan se olika dana ut och det är så och sen att man faktiskt sitter och äter tillsammans det är stort och sen se att mamma och pappa äter olika mat och då lär man sig. Det är nog det viktigaste att liksom erbjuder olika maträtter, alltid ha liksom alla sorter på bordet och att äta tillsammans så att man får det här sociala med ätandet.
Stefan Sundberg: Men om vi nu ändå inne på mat och att man sitter där vid matbordet och när det gäller barnportioner eller mängden mat, finns det någon sån rekommendation om hur stora portioner barn ska äta eller?
Carina Almqvist: Man kan använda barns händer, det kan man ju använda med oss vuxna att vi bör äta ungefär som vår handflata….
Stefan Sundberg: Jaha.
Carina Almqvist:….. i protein och en knytnäve kolhydrater och sådär. Det är ju så att vi vänjer oss också, man ser det här på bullarna som finns nu. En bulle förut den var ju ganska liten mot de här som man köper nu i affären som är jättestora och då kan man tänka om barn äter en sådan här bulle det är ju en hel middag för dem.
Stefan Sundberg: Ja.
Carina Almqvist: Det är klart att dom inte får i sig någon mat sen eller de här jätte-muffins, så man kan tänka sig att portionerna ska vara mycket mindre än vad vi tror.
Stefan Sundberg: Okej?
Carina Almqvist: Och det är ju samma med om man äter lördagsgodis det kanske det räcker med fyra bitar till ett barn i en påse och inte, ja du vet ju själv hur de här påsarna ser ut som man plockar fulla och det är ganska mycket godis som får plats i en.
Stefan Sundberg: Ja precis.
Carina Almqvist: Lösgodispåsar.
Stefan Sundberg: Så man begränsar nu får du ta fem bitar, eller sådär?
Carina Almqvist: Ja precis.
Stefan Sundberg: Ja, jag kan ju förresten ge ett eget tips, där vi, min ena son har väldigt svårt att äta grönsaker, men om jag smyger ner dem i en smoothie så brukar det funka.
Carina Almqvist: Det är ju jättebra!
Stefan Sundberg: Ja för det, han brukar säga såhär, det här var god smoothie, vad är det i den? Det är jordgubbar det är yoghurt eller vad det nu är, jag nämner ju aldrig att…..
Carina Almqvist: ….. att det är morot i
Stefan Sundberg: Nej, precis!
Carina Almqvist: Precis.
Stefan Sundberg: Jag brukar ju smyga ner lite spenat och rödbeta ibland och sådär, säger att det är jordgubbar.
Carina Almqvist: Det är jättebra!
Stefan Sundberg: Så det är ett tips, ni kan smyga ner grönsaker i smoothie men inte för mycket för då smakar det grönsaker också.
Carina Almqvist: Ja precis.
Stefan Sundberg: Nästa lyssnafråga den kommer ifrån Tom.
*musik*
Tom: Hur ska man tänka i affären, kan man lita på att barnmaten är nyttig och har den en rimlig mängd socker?
Carina Almqvist: Jag tycker man kan gå på nyckelhålsmärkning för då vet man att det är det nyttigaste alternativet i alla fall som man väljer, sen finns det ju mycket som man kan undvika som kanske inte är jättenyttigt fast det verkar nyttigt som tillexempel ”klämmisar” då.
Stefan Sundberg: ”Klämmisar”, det är sådana här små tuber va?
Carina Almqvist: Ja som man ger till barn, det är mest mosad frukt inte så mycket energi och inte så mycket mat egentligen utan det är bukfylla och socker.
Stefan Sundberg: Med fruktsocker då?
Carina Almqvist: Ja.
Stefan Sundberg: Då kan vi ju gå in på den här frågan med fruktsocker kontrar då tillsatt socker, är det lika illa eller?
Carina Almqvist: Tillsatt socker är ju värre men en mängd socker är ju en mängd socker och fruktsocker kan ju också bli en stor mängd när man till exempel mosar eller pressar frukter att det blir alldeles för mycket. Till exempel om man tar en apelsin och äter i klyftor så orkar man kanske en apelsin, men om man dricker ett glas juice som är tre eller fyra apelsiner så får man ju i sig ganska mycket mer fruktsocker på det.
Stefan Sundberg: Okej, så det är därför man säger att apelsinjuice är onyttigare än vanlig apelsiner…..
Carina Almqvist: Precis
Stefan Sundberg: ….för att motsvarande mängd, ja okej, motsvarande mängd apelsiner blir betydligt fler när du dricker juice.
Carina Almqvist: Precis, så att överhuvudtaget tänka på att det som man dricker det är ganska lätt att få i sig jämfört med det som man ska tugga som fyller ut magen. Så att drycker, ja vatten är det bästa att dricka.
Stefan Sundberg: Men hur är det med sådana här barnmat eller barnmat kan man inte kalla det barn som eller mat som väldigt många barn tycker om men som ändå är väldigt snabbt och lätt att göra. Jag tänker till exempel falukorv, fiskpinnar eller färdiga köttbullar. Hur ska man tänka runt den typen av mat?
Carina Almqvist: Precis, det finns bättre och sämre alternativ på de här och jag läste en studie för ett tag sen att det har oförtjänt dåligt rykte det är snabba färdiga barnmatsaktiga som färdiga köttbullar och så. Det är inte så illa ändå som man har trott länge.
Stefan Sundberg: Okej för att? Varför?
Carina Almqvist: Nej men för att det ändå ger, det är lite energi i det liksom och lite bra saker. Så att det är bättre att de äter det än att de inte äter alls. Sen är det ju alltid så att man säger att har man lagat det från grunden det är klart att det är lite bättre men oförtjänt dåligt rykte de här färdiga köttbullarna.
Stefan Sundberg: Okej så man kan göra….
Carina Almqvist: Ja precis
Stefan Sundberg: ….en portion falukorv utan att skämmas?
Carina Almqvist: Ja, det kan man göra som förälder
Stefan Sundberg: Ja
Stefan Sundberg: Då vill jag flika in en egen fråga här för om jag refererar till mig själv när jag var liten var jag ganska tunn ganska länge och sen när jag kommer upp i 11, 12, 13 årsåldern börjar jag bli plötsligt väldigt rund och sen lite senare i tonåren var jag tillbaka och blev smal igen men jag kunde liksom inte koppla det till att jag hade börjat äta mer mat eller slukade i mig mer godis och glass och sådär. Finns det en utvecklingsmässig faktor ibland som man inte kan rå över att ens barn pendlar lite i vikt?
Carina Almqvist: Jag har inte sett några studier på om det är så här, men min erfarenhet säger mig att en del barn lägger på sig lite precis när dom går in i en tillväxtfas. Då blir de lite rundare för att sen skjuta iväg på höjden liksom.
Stefan Sundberg: Ja dom bygger upp en liten power-bank liksom.
Carina Almqvist: Ja precis en liten depå för att kunna växa och det är ju oftast precis innan man gör dem här skutten när man ska växa mycket.
Stefan Sundberg: Ja med det är ju intressant att veta för det kan man ju kanske förklara för sitt barn.
Carina Almqvist: Precis
Stefan Sundberg: För jag kommer ihåg att jag blev väldigt sådär, jag tyckte det var väldigt pinsamt när folk frågade sådär ”käkar du mycket glass det senaste?”, men det behöver inte alltid vara så utan det kan faktiskt vara en utvecklingsmässig faktor också.
Carina Almqvist: Precis
Stefan Sundberg: Här finns ju också ett dilemma som förälder, hur kan man prata med sitt barn om vikt utan att det blir skuldbeläggande eller ger en negativ kroppsuppfattning eller, eller självbild?
Carina Almqvist: det man ska veta är att barn som är tjocka eller överviktiga eller feta eller vad man nu väljer att kalla det här…..
Stefan Sundberg: Ja
Carina Almqvist: …de vet ju det här, de är jätte medvetna om att de är annorlunda än de andra barnen. Så att det inte är så svårt att prata med barnen egentligen. För de tycker ju så här det är ju som det är men sen är det ju viktigt att man inte uppmuntrar barn att banta för barn ska aldrig banta utan man pratar om vad man vad man kan göra. Rensar lite i kosten och att man rör på sig men att man fortfarande äter sina mål mat och så. Det är jätteviktigt att man inte får dom att sluta äta helt och hållet. Man ska inte vara rädd för att prata övervikt med barn eftersom de vet om det själva. Och kanske är glada om mamma och pappa kan säga ”nej men jag ser ju att, att du väger lite mycket nu” och ”ska vi titta på vad vi äter hemma nu, kan vi ändra på det här?!”
Stefan Sundberg: mm
Carina Almqvist: För att man ska må bra och kunna vara med de andra och orka springa med sina kompisar på skolgården och sådär.
Stefan Sundberg: Ja för dom måste ju märka som du säger efter ett tag att jag orkar inte lika mycket som polarna.
Carina Almqvist: Nej precis, jag kan inte göra det här och jag kan inte det där.
Stefan Sundberg: mm, då har vi en sista fråga kvar här och den kommer från Sara och den lyder som följer ”stämmer det om man har barnfetma så får man kämpa med övervikt resten av livet eller är det en myt?”
Carina Almqvist: Det är ju så att vi har olika gener och en del har det som kallas för sparagener och de har lättare för sig att lägga på sig vikt och en del har slösagener vilket kan äta ganska mycket och ändå inte gå upp i vikt och är man överviktig som barn så är det ju en del av de överviktiga som har sparagener och då stämmer det ju att de har det resten av livet. Då har man alltid lätt att gå upp i vikt.
Stefan Sundberg: Okej så vissa föds med lite tuffare omständigheter……
Carina Almqvist: Ja precis
Stefan Sundberg: …..att hålla vikten.
Carina Almqvist: Ja, och sen har man ju sett det här att är man överviktig som barn så leder det oftast till fetma och det kvarstår (jag tror att det är i alla fall hälften) kvarstår upp i vuxen ålder, övervikten och fetman.
Stefan Sundberg: Jag tänker, många säger så här ”mitt barn är inte tjockt de har kraftig benstomme” finns det någon sanning i det uttalandet, ett sånt påstående?
Carina Almqvist: Jag skulle säga det finns det inte, utan det är en vanlig försvarsmekanism. Sen är vi ju olika byggda ,det är vi ju men, men så mycket olika skillnad på benstommen är det inte….
Stefan Sundberg: Nej.
Carina Almqvist: …så att jag ska göra skillnad.
Stefan Sundberg: Nej okej. Carina Almqvist BVC-sjuksköterska och verksamhetschef på Capio, tack för att du kom hit och svarade på lyssnarnas frågor.
Carina Almqvist: Tack så mycket.
*musik*
Stefan Sundberg: En organisation som jobbar mycket med den här typen av problematik är Generation Pep som Capio samarbetar med och verksamhetschef på Generation Pep är Carolina Klüft. Hej och välkommen till poddmotagningen!
Carolina Klüft: Hej
Stefan Sundberg: Vi ska prata lite om Generation Pep kan du berätta lite vad är det för generation… *skrattar till lite” vad är det för organisation?
Carolina Klüft: Generation Pep är en icke vinstdrivande organisation som bildades för tre år sedan i Almedalen lanserades 2016 och det är kronprinsessparet som har tagit initiativet till organisationen och vi arbetar för barn och ungas hälsa med fokus på fysiskt aktivitet och hälsosamma matvanor och det gör vi på massa, massa olika sätt. Väldigt mycket samverkan och vi tror att väldigt många olika samverkansaktörer, privatpersoner, föräldrar, skola, kommuner, idrottsrörelse -att väldigt, väldigt många kan vara med och bidra för att skapa bättre förutsättningar för barn och unga jämlik hälsa. Det ser ganska olika ut beroende var man bor i landet och vad man, vad en, vilken utbildning ens föräldrar har och vilka förutsättningar det finns i ens närmiljö och så vidare och försöka jämna ut förutsättningarna helt enkelt.
Stefan Sundberg: Vi har ju pratat tidigare i det här avsnittet, om just barn och fetma och att dom behöver röra sig och varför är det så att vi behöver peppa dagens barn och föräldrar också då till fysisk aktivitet?
Carolina Klüft: Det beror ju framförallt för att vi står fram för ganska stora utmaningar och vi ser att många barn och unga inte når upp till dem rekommendationerna om fysik aktivitet och inte vuxna heller för den delen, vi är inte ett dugg bättre och inte heller när det gäller matvanor, utan att vi äter för lite frukt, grönt och bär och vi rör oss för lite och vi sitter alldeles för mycket still och det kommer bli ganska allvarliga konsekvenser, framförallt för den individuella hälsan såklart där det kan få konsekvenser för att man tidigare blir sjuk eller drabbas av olika typer av sjukdomar, men det kan också göra så att man blir trött och får sämre koncentration och det kan också göra att man känner sig mer deppig o.s.v. Det finns väldigt mycket olika saker man kan förhindra och förbättra genom att man faktiskt rör på sig och äta bra men sen också utifrån ett samhällsperspektiv så ser vi att vi på långsikt eller lite längre sikt kommer ha ganska stora kostnader inom sjukvården till exempel när det här ökar men vi kommer också få en del bortfall när det gäller arbetskraft. Och en befolkning som blir allt sjukare så det är ganska allvarliga konsekvenser såklart.
Stefan Sundberg: Men om man hör då dig, så -det är ju ingen rocket science, det är ju så här: rör på dig och ät nyttigt! Men ändå har vi då uppenbarligen svårt att göra det. Varför då?
Carolina Klüft: Det beror på olika saker dels så beror det på som jag sa innan, att det finns orättvisa förutsättningar att ibland kan det vara hinder i vägen, ekonomiska hinder att det kan vara för dyrt att hålla på med idrott till exempel eller att det inte finns grönområden i närheten eller att man helt enkelt inte tycker att det här med att tävla och hålla på med prestationsidrott det passar inte mig och att idrottsrörelsen jobbar ju hårt med att det ska bli mer inkluderande och att man känner att det kanske är en för en hög tröskel ibland. Och att vi pratar mycket om träning och att det ska vara att man behöver sticka ut och springa varje dag eller att det är en annan typ sätt. Vi vill prata mer om ganska låga trösklar, det handlar mycket mer om vardagsrörelse att få in vardag liksom rörelse i vardagen. Kliva av en station tidigare och gå sista biten hem, ta trapporna, ta rörelsepaus lite då och då.
Stefan Sundberg: Mmm, och när du då möter barn och även föräldrar som en ”peppare” inom organisation, vad är den största utmaningen? Är det att få folk motiverade kort och gott eller?
Carolina Klüft: Jag tror det som vi märker är att barn och unga till exempel som vi såg i vår Pep-rapport senast, väldigt många barn och unga vet väl vad som är mer hälsosamt att äta och många barn och unga vill också röra på sig men man hittar inte alltid det är inte alltid så lätt och där tror jag samhället har ett väldigt stort ansvar att bidra till att skapa förutsättningarna. Så här, vad kan man om man nu vill röra på? då måste man du möta de här olika barn- och unga och deras intressen och hitta sätt. Vi såg ju till exempel när Pokémon Go kom och man fick använda telefonen till röra sig och att det var många som hakade på och passade helt plötsligt en del nya ungdomar som inte normalt sätt rör på sig mycket men tyckte det var superkul. Eller till exempel när det gäller utbud så kan vi jobba både med näringsrik skolmat, till vad vi serverar i cafeterior både på skolan och på idrottsföreningar men också försöka påverka utbud i butik så man lätt kan se vad som är bättre att välja. Så det blir lättare att hitta de här alternativen som man faktiskt vet är bättre.
Stefan Sundberg: Om du ska ge några sådana här konkreta och enkla tips till en förälder vad skulle du säga då?
Carolina Klüft: Då skulle jag säga för det första är det bra att gå ut tillsammans om man kan och har möjligheten oftast när man kommer utomhus så brukar det vara lite mer naturligt med aktivitet, man blir inte lika stillasittande och lägger undan skärmar och annat, och vara lite mer kreativ och komma ut och det brukar vara ett ganska enkelt sätt att komma ut lite mer i rörelse. Men sen tänker jag börja med det man kan göra, lägg inte ribban för högt och även om rekommendationerna säger 60 minuter om dagen eller att man ska äta 500 gram (om man är över 10 år) av frukt, grönt och bär varje dag, så tänk att allt räknas, all rörelse räknas, all frukt räknas som du kan få i dig så börja med det lilla våga ta steg framåt. Sen om man kan göra saker tillsammans, vi vet att barn gör som vuxna gör och kan vuxna röra på sig och göra det tillsammans med sina barn så vet vi att det också skapar bättre förutsättningar.
Stefan Sundberg: Carolina Klüft verksamhetschef på Generation Pep tack så mycket för att vi, jag fick prata med dig.
Carolina Klüft: Ja, men tack så mycket!
*musik*
Stefan Sundberg: Och med det är det här avsnittet av poddmotagningen slut glöm inte att prenumerera på podden så att du snabbt och lätt får veta när det kommer ut nya avsnitt. Gör gärna också ett besök på capio.se/podd för mer information. Jag heter Stefan Sundberg, tack för att du lyssnat!
*Signaturmelodi slutar*
*Fågelkvitter*
Kvinnlig röst: det här var en produktion ifrån Poddagency.