Välkommen till Capio Gastro Center Göteborg

Synligt blod i urinen

Det finns flera orsaker till att man kan ha synligt blod i urinen. Det vanligaste är att det uppträder i samband med en urinvägsinfektion. Det kan också bero på t.ex. njursten, prostataförstoring eller blodförtunnande medicinering, men också på tumör i urinvägarna. Risken för tumör i urinvägarna ökar med åldern. Därför bör man vid synligt blod i urinen kontakta sin vårdcentral eller kontakta en urologklinik på sjukhuset för att få vägledning. Läs mer om blod i urinen på 1177.se.

Erektionsproblem

Nedsatt förmåga till erektion är mycket vanligt. I 40-årsåldern har 40% mer eller mindre nedsatt förmåga och detta ökar till 50% vid 50-års ålder, 60% vid 60 år osv. Läs mer om erektionsproblem på 1177.se.

Förhuden kan vara trång redan som barn, men problem kan också uppstå senare i livet. Förhudssträngen kan också vara kort och orsaka besvär vid erektion. Läs mer om förhudsproblem på 1177.se.

Knutor i pungen är vanligt och orsakas oftast av godartade åkommor, t.ex spermacystor, åderbråck eller vattenbråck. Undersökning görs med ultraljud för att fastställa orsaken till knutan och för att kunna besluta om eventuell åtgärd.

Njursten är vanligast i åldern 20-50 år och drabbar oftare män än kvinnor. Var femte till var tionde man får sjukdomen någon gång under livet. Man kan ha en ärftlig risk för att lättare få njursten. Läs mer om njursten på 1177.se.

PSA-förhöjning

PSA (prostata specifikt antigen) är ett ämne som utsöndras i blodet från prostata. Som namnet antyder är det inte specifikt för cancer utan för prostata. Det innebär att en förhöjning av PSA kan bero på vanlig godartad prostataförstoring, inflammation i prostatan, men också prostatacancer. Läs mer om PSA-förhöjning på 1177.se.

Smärtor i underlivet kan drabba både män och kvinnor. Orsakerna kan variera och är oftast inte farliga. Smärtorna kan komma från urinvägarna, könsorganen, tarmarna eller från musklerna i bäckenregionen.

Sned penis

Ingen penis är helt rak vid erektion. Vid Peyronies sjukdom är böjningen oftast så stor att det både kan göra ont och vara svårt att genomföra ett samlag. Peyronies sjukdom är relativt vanligt och det finns en rad olika behandlingsalternativ varav operation är en.

Urininkontinens

Urininkontinens är mycket vanligt, framför allt hos kvinnor, och innebär att urinläckage uppstår vid olika tillfällen. Läckaget kan komma plötsligt i samband med att man får en trängning till vattenkastning och kallas då trängningsinkontinens. Trängningsinkontinens beror ofta på en överaktiv urinblåsa.

Om läckaget kommer i samband med ansträngning, hosta eller nysning kallas det för ansträngningsinkontinens. Kvinnor med ansträngningsinkontinens utreds och behandlas i första hand av gynekolog.

Prostatit/nedre bäckenbottensmärta

Det finns både en akut och en kronisk form av prostatit (den senare är betydligt vanligar) men bägge ger liknande symtom och besvär. Vid akut prostatit kommer besvären ofta plötsligt och ger feber, smärtor i buken, ryggen, pungen och mellangården, samt eventuellt svårigheter att kissa. Akut prostatit bör man söka för via vårdcentral eller akutmottagning. Vid kronisk prostatit är symtomen ofta mildare, långsamt tilltagande eller fluktuerande. Denna form är oftast inte farlig, men ger en försämrad livskvalitet. Det finns flera olika behandlingar mot kronisk prostatit. 

Överaktiv urinblåsa

När urinblåsan är överaktiv behöver man kissa oftare än normalt och känner ett plötsligt påkommande, starkt behov av att tömma blåsan. Ibland är tillståndet även förenat med ett litet läckage innan man hinner fram till toaletten. Det förekommer hos både män och kvinnor. Orsaken till överaktiv urinblåsa är oftast inte känd, men hos män beror det vanligtvis på prostataförstoring.

Vi hjälper dig även med: 

• Urinvägsinfektion
• Godartad prostataförstoring

Cystoskopi

Cystoskopi är en undersökning av urinröret och urinblåsan som görs för att utreda besvär från urinvägarna. Det kan till exempel vara synligt blod i urinen, urinläckage eller svårigheter att tömma blåsan. Undersökningen kan visa om man har sjukdomar som till exempel prostataförstoring, sten i urinblåsan eller urinblåsecancer. Läs mer om cystoskopi på 1177.se.

Ultraljud

Ultraljudsundersökningar kan göras på alla vävnader i kroppen som innehåller vatten. Vid undersökningen sänds svaga ljudvågor in i kroppen genom en ultraljudsgivare. Ljudvågorna reflekteras åter till ultraljudsgivaren av vävnaderna och organen. Det reflekterade ljudet omvandlas till en rörlig bild av kroppens organ och vävnader som kan ses på en bildskärm. Till skillnad från röntgen används ingen strålningsenergi och ultraljud betraktas som helt ofarligt.

Om en läkare misstänker tumörer är ultraljud en bra undersökning, till exempel i testiklar eller prostata, se även prostatabiopsi. Ultraljud prostata görs ofta även vid vattenkastningsbesvär, utan att det finns misstanke på tumör.

Ultraljudet genomförs för att bedöma storlek och utseende på prostatakörteln och ibland för att ta vävnadsprov. En ultraljudsprobe i form av en stav förs in i ändtarmen. Det kan upplevas som lite obehagligt vid passage av ändtarmsöppningen, men brukar inte vara smärtsamt. Undersökningen tar bara några minuter. Om doktorn bedömer att vävnadsprover bör tas (t ex om PSA-prov är förhöjt, om man sett avvikelser vid en magnetkameraundersökning eller om man känt en knöl på prostatan) diskuteras det med patienten innan. Lokalbedövning ges och prover kan tas via en nål som förs in genom staven. För att minska risken för infektion ges en antibiotikatablett i förebyggande syfte och om du har ökad risk för infektion kan även en kort antibiotikakur behövas. Om du tar blodförtunnande medicin skall den pausas en till fem dagar före (beroende på vilken sort man tar).

Några veckor efter undersökningen kommer man till mottagningen och får reda på svaret på den mikroskopiska undersökningen av vävnadsproverna samt diskutera och bestämma om/hur man behöver gå vidare.

Vid vattenkastningsbesvär, framförallt hos män, görs ofta en urinflödesmätning för att bedöma kraften i urinstrålen. För att kunna få en bra kraft i strålen måste blåsan vara fylld och det är viktigt att du är kissnödig när undersökningen görs, annars blir kraften i strålen sämre än vanligt. Drick därför lite extra timmarna innan undersökningen och försök att vara kissnödig när du kommer hit. Vid behov, säg till sköterskan redan när du kommer hit så kan du få lämna provet direkt.

Man kissar genom en tratt ner i en vågskål som är kopplad till en mätare. En utskriven kurva som visar hur urinstrålen ser ut genereras. Denna är ett av verktygen för läkaren i bedömningen av vattenkastningsproblemen.

En ultraljudsundersökning på magen görs också, för att bedöma om det finns någon urin kvar i urinblåsan efter tömningen.

Cystometri

Svårigheter att tömma blåsan kan bero på att det föreligger ett hinder för urinen att komma ut eller på att själva blåsan inte fungerar som den ska. I det första fallet utgörs, hos män, oftast hindret av en förstorad prostata.

För att få bättre kunskap om vad som orsakar svårigheten att tömma blåsan kan man behöva genomgå en så kallad cystometri-undersökning. Vid denna undersökning för man upp en kateter i urinblåsan och en kateter i ändtarmen. Därefter fylls urinblåsan via katetern tills det att urinblåsan är full eller att du känner kraftiga trängningar. Samtidigt mäts trycket och hur urinblåsan reagerar på fyllnaden. Därefter mäts styrkan i urinblåsans muskler och trycket i urinstrålen när blåsan töms.

Blåshalsincision (TUIP)

Ingreppet görs på operationsavdelningen och kräver oftast en övernattning. Via ett instrument som förs in i urinröret vidgas blåshalsen (övergång mellan prostata och urinblåsa) för att öppna upp det trånga partiet. Detta skapar bättre förutsättningar för urinen att passera. Operationen lämpar sig för små/normalstora prostatakörtlar, där tidigare undersökningar talar för att en förträngning orsakar besvären.

Hyvling av prostata (TUR-P)

Ingreppet görs på operationsavdelningen och kräver en övernattning. Via ett instrument som förs in i urinröret hyvlas prostatan inifrån så att förträngningen elimineras. Detta skapar bättre förutsättningar för urinen att passera. Operationen lämpar sig för normalstora och måttligt förstorade prostatakörtlar, där tidigare undersökningar talar för att en förträngning orsakar besvären.

Ingreppet görs på operationsavdelningen och normalt kvarstannar du 1-3 dygn efter operationen och behöver ha kateter i 3-5 dygn. Adenomenukleation innebär att prostatakapseln, via ett operationssnitt nedom naveln, öppnas och prostatavävnad avlägsnas. Ingreppet utförs hos patienter med kraftigt förstorad prostata (>100 ml), där tidigare undersökningar talar för att en förträngning orsakar besvären.

Ingreppet görs på operationsavdelningen och du kan behöva kvarstanna ett dygn. TUR-B innebär att man hyvlar bort avvikelser i urinblåsan. Du sover eller har en ryggmärgsbedövning i samband med ingreppet och kan behöva kateter under ett par dagar efter ingreppet.

Är en ofarlig vätskefylld blåsa i anslutning till bitestikeln. Vid besvär med värk och tyngdkänsla kan man antingen behandla genom att tömma cystan och spruta in ett läkemedel som "limmar ihop" vätskeblåsan, denna behandling görs vid ett besök på mottagningen. Behandlingen kan behöva upprepas en eller två gånger ytterligare, med 6-8 veckors mellanrum. En del får lite värk i upp till två veckor efter behandlingen. En annan möjlighet är att operera bort cystan/cystorna och detta görs på operationsavdelningen. Du kan då komma hem senare samma dag.

Trång förhud

I vissa fall kan man behandla med kortisonkräm enligt ett speciellt schema. I andra fall krävs operativa ingrepp i form av delning av förhudssträngen, förhudsplastik eller omskärelse. Läkaren bedömer tillsammans med dig, vilken åtgärd som är lämpligast i just ditt fall.

De allra flesta operationerna görs i lokalbedövning vid ett besök på mottagningen. Viss ömhet och svullnad kan kvarstå ett par veckor efter operation. Det tar en till två månader innan man kan bedöma det slutgiltiga resultatet och vävnaden läkt helt.

Penisupprätning

När penis blir krokig vid erektion beror det oftast på en ärrvävnad i ena svällkroppen. Om det blir fråga om operation, sätts stygn i den längsta svällkroppen på motsatt sida, som därmed förkortas något och krökningen rätas upp. Operationen görs i narkos på operationsavdelningen och tar drygt en timme. Du kommer att sova över en natt och går hem påföljande morgon.

Vattenbråck i pungen (Hydrocele)

Vattenbråck är en vanlig åkomma som är helt ofarlig. Ofta krävs inte någon åtgärd alls. Om du har besvär med tyngdkänsla, värk eller att den utgör ett mekaniskt hinder kan man behöva behandla det. Den vanligaste åtgärden är att läkaren punkterar och tömmer ut vätskan ur pungen samt sprutar in ett läkemedel som förhindrar att ny vätska bildas. Det kan göra lite ont de närmaste dagarna efter. Behandlingen behöver ibland ges upp till tre gånger med 6-8 veckors mellanrum.

Ett annat alternativ är att operera bort vattenbråcket, vilket görs under narkos på operationsavdelningen. Vilket alternativ som är bäst för dig avgör du tillsammans med din läkare.

Avlägsnande av sten i urinblåsan

Vid transuretral cystolitotripsi för man in med ett instrument genom urinröret och krossar stenen/stenarna i urinblåsan. Stenflisorna som blir kvar i urinblåsan spolas sedan ut. Detta ingrepp görs på operationsavdelningen, under narkos eller med ryggmärgsbedövning. Du går hem samma dag. Denna operation kan behöva kombineras med en TUR-P (se ovan), då stenbildningen ofta är orsakad av en förträngning i urinvägarna.

Vi erbjuder drop-in tider för provtagning.

Öppettider

Måndag-torsdag kl. 13.00-14.30 och fredag kl. 8.00-10.00, eller efter överenskommelse.

Pilonidalcystor

Innebär att hårstrån i regionen ovan analöppningen växer ner i fettet underhuden och skapar främmande kroppsreaktioner med flytningar och ibland kan dessa bli infekterade med varbildning. Behandlingen är operation och det finns flera olika metoder för att åtgärda problemet.

Gallstensbesvär

Gallsten är vanligt förekommande och behöver inte ge några symtom. Om en gallsten täpper till gallblåsans utförsgång kan man få ett gallstensanfall. Ett typiskt gallstensanfall ger intensiva smärtor i övre delen av magen, oftast under höger revbensbåge med utstrålning mot ryggen och höger skuldra. Ibland kan gallstenar leda till mer allvarliga tillstånd, såsom akut inflammation i gallblåsan, inflammation i bukspottskörteln eller stopp i den djupa gallgången.

Information till dig som ska gallopereras.

Ljumskbråck

Ljumskbråck hos vuxna beror på att bukväggen är försvagad. Det leder till att bukhinnan kan pressas ut genom en öppning i muskelskiktet i bukväggen och bilda en sorts säck under huden. Denna bråcksäck kan fyllas med t ex fett eller tarm från bukhålan. Bråcket syns ofta som en rundad utbuktning i ljumsken. Ljumskbråck är väldigt vanligt hos män, men förekommer även hos kvinnor.

Information till dig som ska opereras för ljumskbråck.

Bukväggsbråck innebär att man i en svag punkt av bukväggen får en liten glipa i muskelskiktet/bindvävsskiktet, så att fett eller en bit tarm kan bukta ut genom glipan och bilda en utbuktning under huden. Navelbråck uppstår lätt eftersom man är lite svagare där, men även bråck någonstans mellan naveln och bröstbenet är vanligt (sk epigastrikabråck), eftersom man kan få små bristningar i bindväven här. Ärr efter tidigare operationer utgör också svaga punkter där man kan utveckla bråck (ärrbråck). Om vävnaden som åker ut genom bråcköppningen kommer i kläm kan det ge smärtor och obehag.

Information till dig som ska opereras för bukväggsbråck.

Vi hjälper dig även med: 

• Anala åkommor.

Rektoskopi och proktoskopi

Vid dessa undersökningar för läkaren in en genomskinlig plast-stav via analkanalen för att inspektera slemhinnan i analkanalen samt ändtarmen och på detta sätt få klart för sig varför du har dom besvären du sökt för. Läkaren pumpar in lite luft för att se bättre vilket gör att man kan känna sig lite nödig. Undersökningen är lite obehaglig men ska inte vara smärtsam.

Gummibandsligatur vid Hemorrojder

Hemorrojder kan behandlas med gummiligatur vilket innebär att läkaren via ett proktoskop tar tag i hemorrojden och med ett instrument sätter ett eller ett par gummiband kring basen på hemorrojden vilket gör att blodtillförseln hindras varvid hemorrojden skrumpnar ihop och faller bort. Det tar ca 1-2 veckor och när detta sker kommer det ofta en liten blödning.

Man kan få en liten fyllnadskänsla i ändtarmen efter åtgärden. Utvärdering av det slutgiltiga resultatet av behandlingen kan göras först efter ca 2 månader, och behandlingen kan ibland behöva upprepas.

Injektionsbehandling vid Hemorrojder

Ett alternativ till gummiband kan vara att man sprutar in ett läkemedel (aetoxysklerol) i syfte att skrumpa hemorrojden som efter ett tag försvinner. Som vid gummiband får man lätt en fyllnadskänsla i ändtarmen men den brukar gå över. Man kan också behöva upprepa behandlingen.

Botoxinjetion vid Analfissur

Analfissur är en sprickbildning i analslemhinnan som vanligen uppstår vid förstoppning men som också kan uppstå av andra orsaker. En besvärlig smärta är det dominerande symptomet och ofta får patienten en kramp i ringmuskeln vilket ger sämre blodflöde och fördröjd läkning. Behandlingen syftar i första hand till att häva krampen och på detta sätt ge förutsättningar för utläkning.

Behandlingen inleds med lokala salvor men om detta inte hjälper är Botox-injektion ett alternativ där man injicerar i nedre delen av ringmuskeln och på så sätt skapar en förlamning som släpper krampen. Effekten sitter i 2-3 månader. En del patienter läker ut på en behandling och på en del patienter får man upprepa behandlingen. Ca 10% av de som får behandling anger att dom får övergående problem med gasinkontinens.

Aterom (talgcystor)

Överallt på huden finns körtlar som producerar talg. Talget smörjer huden och håller den mjuk och smidig samt hindrar att den torkar ut. Talget trycks ut på huden genom en öppning. Om den öppningen täpps till bildas en liten talgfylld cysta under huden som känns som en liten kula. Om cystan är till besvär kan man ta bort den, men det är ofarligt att ha den kvar. I sällsynta fall kan bakterier få fäste i den uppspända cystan och en böld kan bildas. Då kan man behöva öppna den för att tömma ut varet. 

Operationen görs lokalbedövning på mottagningen när cystan är oretad och inte infekterad. Kirurgen lägger ett snitt över cystan och klipper loss den från underhudsfettet. Huden förslutes med stygn, som tas bort efter ungefär en vecka beroende på vilken del av kroppen stygnen sitter på. Ingen sjukskrivning behövs.

Nageltrång

Nageltrång drabbar fr a stortån. Risken att få nageltrång ökar om man har trånga skor eller klipper nageln för kort. Det ser ut som om nageln växer in i tån och vävnaden intill nagelkanten blir inflammerad och ibland infekterad.

Om nageltrånget inte går över kan man behöva göra en liten operation där kanten av nageln som orsakar inflammationen tas bort. Oftast tar man även bort nagelanlaget, så att denna del av nageln inte växer ut igen. Man får då en lite smalare nagel. Denna operation görs i lokalbedövning på mottagningen. Efter operationen får man ett tryckförband, så det är bra om man har en rymlig sko när man kommer.

Hudförändringar

Hudförändringar, både pigmenterade (sk födelsemärken, nevus, som i en del fall kan utvecklas till cancer) och opigmenterade (t ex sk basaliom och andra hudtumörer) bedöms bäst av hudläkare.

Om hudläkare bedömt att en hudförändring bör tas bort görs detta i lokalbedövning på mottagningen. Den borttagna hudförändringen skickas iväg för mikroskopisk analys för att få en säker diagnos och för att se att hela förändringen är borttagen med tillräcklig marginal.

Vi hjälper dig även med: 

• Lipom (fettknölar)