Sara skadade sitt korsband när hon åkte skidor på Island. Trots rehab fortsatte hon att ha ett ostadigt knä vid idrott och i sitt vanliga vardagsliv. Efter ett besök hos den enda barnortopedläkaren på Island blev destinationen Sverige och operation. Barnortopeden hade nämligen konsulterat Per-Mats Janarv, barnortoped på Capio Artro Clinic, som också träffade Sara på Island i juni förra året. Efter undersökningen rekommenderade han operation och Sara blev remitterad till Capio Artro Clinic.
- Per-Mats var väldigt professionell och snäll mot Sara. Jag fick genast en bra känsla för kliniken och har även hört bra saker genom det idrottsmediciniska samfundet på Island, säger Saras mamma.
Operationsindikationen är densamma hos barn som hos vuxna
Om det är en främre korsbandsskada utan andra skador i knät görs vanligtvis ett försök till att behandla utan operation. Efter en intensiv rehab på 4–6 månader, blir flera av barnen nöjda med sin knäfunktion vid önskade aktiviteter. Detta gäller upp till en tredjedel av patienterna i den här åldersgruppen.
- Beslutet om vilken behandling som ska väljas tas tillsammans med barn och föräldrar. De måste vara positiva till den behandling som väljs och fullt införstådda med vad det innebär. Rehab efter operation är till exempel 9–12 månader, säger Per-Mats.
Operationsindikationen är som hos vuxna; ostadighet i knät vid de fysiska aktiviteter som du vill kunna hålla på med. En annan indikation för främre korsbandsrekonstruktion är om korsbandsskadan är kombinerad med en meniskskada. Inställningen är att alltid försöka sy ihop menisken om det är möjligt. Hela menisker minskar risken för framtida ledyteförslitningar (artros), men för att skydda lagningen behöver du stabilisera knät och då göra en korsbandsrekonstruktion.
En del väljer att sänka sin aktivitetsnivå genom att sluta med sina bollsporter och därmed få ett knä som fungerar bra i aktiviteter utan lika stora påfrestningar på knät. Andra är mycket angelägna om att få en operation så snart som möjligt därför att de har föräldrar, syskon eller kamrater som blivit opererade med gott resultat och vill återvända utan problem till sin idrott på ofta hög nivå för sin ålder.
- Operationstekniken är i grunden densamma som hos vuxna men vissa moment vid operationen och längden på det nya korsbandet måste anpassas så att du undviker tillväxtstörningar i skelett. Rehabiliteringen efter operationen är annorlunda jämfört med vuxna och där har vi utvecklat metoder anpassade till barn, metoder som vi har utvärderat i forskningsstudier, säger Per-Mats.
En fantastisk upplevelse trots omständigheterna
- Allt var välplanerat, smidigt och följde planen. Vi fick också bra information före operationen men även efteråt. Personalen pratade direkt med Sara, vilket gjorde henne bekväm och lugn och fick henne att förstå vad som skulle hända härnäst, säger Saras mamma.
Sara fick en nallebjörn som inte lämnade hennes sida. Nallens namn är Sæti (Cutie) och efter operationen klädde sjuksköterskan Lotte upp nallen som en patient. Nallen fick både dropp och bandage över vänstra knät, precis som Sara.
- Att nallen fick genomgå samma procedur som Sara gjorde henne väldigt glad och redo att ta sig an hela situationen på ett bra sätt, säger Saras mamma.
Enligt Saras mamma var personalen pedagogiska och guidade dem på ett bra sätt. Operationen gick bra och även om Sara var trött efteråt så var hon sitt vanliga glada jag. Dagen efter var den svåraste eftersom hon hade väldigt ont, men enligt Saras mamma var personalen underbara och gjorde så mycket de kunde för att underlätta smärtan.
- De var lugnande, gav medicinen hon behövde och gav henne till och med pannkakor. Hon behandlades som en prinsessa av både läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter och alla andra på vårdavdelningen. Jag vill verkligen tacka alla för allt de gjorde för oss. Vi kunde inte ha bett om ett bättre omhändertagande, säger Saras mamma.
Hur gick det efter operationen?
Sara och hennes mamma flög hem till Island 3 dagar efter operationen. Sara hade sin knäställning på sig i fyra veckor och gjorde sina övningar varje dag, precis som planerat. Hon träffar sin sjukgymnast två gånger i veckan och gör styrke- och balansövningar.
- Hon mår jättebra och vi gör hemövningar där målet är att vi alltid ska ha roligt när vi gör dem. Sara är smärtfri, blir starkare för varje dag och motoriken har också förbättrats. Hon är glad och full av energi och hopp och hennes främsta mål är att kunna åka skidor nästa år, avslutar Saras mamma.
