Intervju: PA Dahlberg

– Avtalet var inledningsvis väldigt nytt för både landstinget och oss, säger PA Dahlberg. Till en början var det svårt att säga vad som i detalj ingick, men det klarnade i takt med att tillämpningen fortlöpande diskuterades och specificerades i årliga förhandlingar, säger han.

Parallellt med förtydligandet av vårduppdraget förhandlade PA Dahlberg fram byggprojekt som skulle modernisera sjukhusets lokaler och effektivisera verksamheten. Han var starkt involverad i både planering och dialog med Stockholms läns landsting.

Ett tidigt exempel är projektet kring geriatriken på Löwenströmska sjukhuset och Bromma sjukhus, som upphandlades under hans ledning. Varken Bromma sjukhus eller Löwenströmska drivs av sjukhuset idag, men är exempel på verksamheter man försökte knyta till sig på ett innovativt sätt för att förbättra patientflöden och vården i Stockholm.

Hans roll som förhandlingsansvarig gentemot landstinget var central under hela hans tid på sjukhuset.

– Kontrakten förnyades under flera perioder, och varje gång blev vårduppdraget tydligare. Vi fick lägga till nya specialiteter, vilket krävde en fortlöpande dialog för att vara överens med landstinget om att det var rätt väg framåt för både patienterna, sjukhuset och beställaren, säger han.

Genom successiva avtalsförhandlingar har sjukhuset genom åren kunnat lägga till nya specialiteter som exempelvis geriatrik, urologi, neurologi, onkologi, infektion och förlossning. 

Från 2002 blev PA Dahlberg chefläkare och ingick då även i sjukhusets ledningsgrupp, vars sammansättning han menar var central för sjukhusets framgångar de kommande åren.

– Det var många begåvade personer och vi hade en stark gemenskap i ledningsgruppen. Vi hade roligt när vi jobbade ihop och ville alla åt samma håll. 

Under förhandlingarna visade sig sjukhusets kvalitetsredovisningar vara en stark tillgång. Redovisningarna, som sjukhuset under PA Dahlbergs ledning började publicera i ny tappning från 2002, blev ett verktyg för transparens och utveckling. Sjukhusets kvalitetsredovisning publiceras fortfarande varje år.

– Landstinget ville se mätbara resultat, och våra kvalitetsdata blev vårt starkaste kort i varje förhandling.  Vi insåg tidigt att kvalitetsredovisningar var en styrka. Det blev tydligt att vi inte bara levererade bra vård utan att vi också utvecklade verksamheten i framkant och vi kunde visa det svart på vitt.

Från början av 2000-talet och framåt blev Capio S:t Görans Sjukhus regelbundet högst rankat i landstingets kvalitetsmätningar, vilket stärkte förtroendet från både beställare och patienter.

Ett annat område som växte under Dahlbergs tid var forskning och utbildning (FoU). Han såg behovet av att strukturera detta arbete internt och lyfta det gentemot Karolinska Institutet och landstinget. Forskningsresultaten lyftes också fram i kvalitetsredovisningarna.

Många års påstötningar och uppvaktningar kulminerade 2019 i att Capio S:t Görans Sjukhus blev en universitetssjukvårdsenhet – en milstolpe som gav sjukhuset en tydligare formell roll i utbildningssystemet i Stockholm.

PA Dahlbergs tid på Capio S:t Görans Sjukhus sträckte sig över 24 år av förändring och tillväxt, från förhandlingar om otydliga uppdrag till en etablerad roll som akutsjukhus i framkant.

– Det är kollektivet som skapar förutsättningarna. Jag har bidragit, men det är hela organisationen som har åstadkommit de här resultaten, det är viktigt att komma ihåg, säger PA Dahlberg.